Beroende handlar om problem med alkohol, droger, läkemedel eller spel om pengar. Det finns specialiserad hjälp för personer med sådana problem, och beroende kan behandlas.
Beroendemedicin är det medicinska området för problem med alkohol, droger, läkemedel och spel om pengar. Inom området finns specialiserad hjälp för personer som har sådana problem.1 Beroende kan påverka hur du mår, hur du fungerar i vardagen och dina relationer med andra.2
Ett beroende kan behandlas. Behandling kan hjälpa människor att sluta använda droger och återgå till ett fungerande liv.2 Det finns också behandling som kan hjälpa vid problem med alkohol. Vilken hjälp som passar beror på personens behov, och samma stöd passar inte alla.3
Beroende innebär inte att behandlingen alltid botar tillståndet. I stället kan vården hjälpa dig att hantera beroendet och återta kontrollen över ditt liv.2 Att få tillbaka kontrollen kan handla om att kunna förändra användningen, minska skadorna eller sluta använda det som orsakar problemen.
Beroende är inte ett tecken på att du är svag eller saknar vilja. Ett beroende kan påverka hjärnan och beteendet, och det kan vara svårt att sluta trots att användningen leder till problem. Därför kan det behövas stöd som tar hänsyn till hela din situation.
Beroendevård kan utgå från patientens behov, önskemål och mål när en behandlingsplan tas fram.1 Du kan alltså vara delaktig i att beskriva vad du vill förändra och vilket mål du har med vården.
Vård vid beroende kan omfatta flera delar av livet:2
Stöd till hela personen kan vara viktigt eftersom beroende kan påverka hälsan, familjelivet, arbetet och kontakten med samhället.2 Beroendemedicin handlar därför inte bara om själva användningen av alkohol, droger eller läkemedel, eller om spel om pengar. Området kan också ta hänsyn till sådant som påverkar din vardag och din möjlighet att återfå kontrollen över livet.
Beroendemedicin omfattar flera olika beroendeproblem. Det kan handla om alkohol, droger, läkemedel, spel om pengar samt tobak och nikotin.
Vilket stöd som passar beror på vilket problem du har och vilket stöd du behöver. Olika stödformer kan också kombineras.4 Beroendevård kan därför handla om flera olika former av stöd, till exempel rådgivning, samtalsstöd, läkemedel och självhjälpsprogram. Stöd kan också ges av ideella organisationer och andra föreningar.
Beroendevårdens stöd kan även riktas till närstående. Du behöver alltså inte själv ha ett beroende för att kunna söka information, råd eller stöd. Det finns särskilda närståendeföreningar, och du behöver inte vara medlem för att kontakta en förening.5
Inför läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende träffar du en läkare och undersöks med EKG. Du behöver också lämna blodprover.6 Undersökningarna görs innan behandlingen startar.
När behandlingen börjar tar du och vårdpersonalen fram en plan för din vård. I planen står det vad som ska ingå och vilket mål behandlingen har. Planen kan behöva ändras under tiden som behandlingen pågår.6
Vid alkoholproblem kan du få göra en hälsoundersökning på vårdcentralen.4 Där kan du också träffa en läkare eller sjuksköterska och få råd om hur du kan minska ditt drickande.
Samtalsbehandling kan vara en del av behandlingen vid opioidberoende. En metod som erbjuds är återfallsprevention. Då får du lära dig att hantera jobbiga situationer på andra sätt än att använda droger eller alkohol. Återfallsprevention kan genomföras individuellt eller i grupp.6
Du kan vända dig till beroendevården om du har problem med alkohol, droger, läkemedel eller spel om pengar.1 Beroendecentrum Stockholm erbjuder specialiserad hjälp inom dessa områden. Du kan söka vård genom en egenanmälan eller med remiss.
Du kan söka hjälp för alkoholproblem även om målet är att dricka mindre.4 Det finns flera möjligheter till stöd för dig som vill förändra dina alkoholvanor. Du kan bland annat få råd om hur du minskar ditt drickande på en vårdcentral, och en läkare kan skriva en remiss till en beroendemottagning om det behövs.
Återkommande drogproblem kan vara skäl att söka stöd inom beroendeområdet.5 Du kan kontakta en beroendemottagning för rådgivning, information, samtalsstöd, läkemedel eller avgiftning. Du kan också kontakta Droghjälpen om du funderar över dina drogvanor; även närstående kan ta kontakt.
Problem med alkohol kan bedömas utifrån bland annat att du dricker mer eller längre än du hade tänkt eller att du mer än en gång har velat minska eller sluta men inte lyckats.3
Vårdcentralen kan vara en plats för hjälp vid alkoholproblem. Där kan du få råd om hur du minskar ditt drickande och göra en hälsoundersökning. På vårdcentralen kan du också få samtalsbehandling och läkemedel. Du kan få träffa en läkare eller sjuksköterska på vårdcentralen. Ofta finns det också möjlighet att träffa en psykolog eller kurator.4
På en beroendemottagning arbetar läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning. Där kan det även finnas psykologer, alkoholterapeuter och kuratorer.4 Skillnaden är alltså framför allt att beroendemottagningen samlar personal med specialistkunskap om beroende, medan vårdcentralen erbjuder bredare vård.
Beroendevården är en del av hälso- och sjukvården. Socialtjänsten är en annan verksamhet som också kan ge hjälp vid alkoholproblem. Där finns lång erfarenhet av att hjälpa människor med alkoholproblem. Du kan vara anonym när du får hjälp av socialtjänsten.4
Vilket stöd socialtjänsten erbjuder beror bland annat på vilken kommun du bor i, vilka problem du har och vad du behöver. Inom socialtjänsten är tolvstegsbehandling den vanligaste behandlingen, men det kan också finnas andra typer av behandlingar.
Du kan börja på vårdcentralen. En läkare på vårdcentralen kan skriva en remiss till en beroendemottagning om det behövs. På vårdcentralen kan du träffa en läkare eller sjuksköterska, och ofta finns det också möjlighet att träffa en psykolog eller kurator.4
På en beroendemottagning kan du få rådgivning och information, samtalsstöd, läkemedel och avgiftning. Vilka mottagningar som finns och vilket stöd de erbjuder kan skilja sig mellan olika regioner.4
Beroendecentrum Stockholm tar emot personer genom remiss eller egenanmälan. Du kan göra en egen vårdbegäran genom att ringa en valfri mottagning eller söka digitalt via 1177:s e-tjänster. Du kan också chatta med Beroendecentrum Stockholm i Alltid Öppet om du vill ha råd om vart du ska vända dig.1
Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan 1177 ge råd om var du kan söka vård.5 Du kan också hitta kontaktuppgifter till olika verksamheter i tjänsten Hitta vård.4
Det finns flera vägar till stöd inom beroendemedicinen. Vilken väg som passar dig beror bland annat på vilken hjälp du söker och vilka verksamheter som finns där du bor.
Du kan ringa till växeln i din kommun och be att få bli kopplad till socialtjänsten eller socialkontoret. Telefonnumret finns på kommunens webbplats. Du kan vara anonym när du kontaktar socialtjänsten.4
Beroendevården kan hjälpa dig som har problem med alkohol, droger, läkemedel eller spel om pengar.1 Det finns specialiserad hjälp inom alla dessa områden, och vilken mottagning som passar kan variera mellan regioner. På en beroendemottagning kan du få rådgivning, information, samtalsstöd, läkemedel och avgiftning.4
Du kan också få stöd om du är närstående till någon med beroende. Stödlinjen ger råd och stöd till både personer som har problem med spel om pengar och närstående som är oroliga för någon annan som spelar.5
Behandling vid beroende kan bestå av samtal, läkemedel eller en kombination av båda.7 Vid opioidberoende kan du få behandling med läkemedel och genom samtal.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 9 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Självhjälpsgrupper kan ge stöd som komplement till annan behandling.4 I sådana grupper kan du få stöd av andra som har erfarenhet av liknande problem.2 En del personer får bra stöd i självhjälpsgrupper, och grupperna kan finnas både på plats och på nätet.
Stödorganisationer kan erbjuda gemenskap med andra i samma situation.4 Föreningar kan ge mer specifik information eller gemenskap, och vissa erbjuder stöd på telefon, chatt eller mejl. Många stödlinjer och organisationer erbjuder stöd utan kostnad, och du behöver inte berätta vem du är om du inte vill.5
I samtalen kan du till exempel arbeta med att uppmärksamma situationer som gör att du använder droger eller alkohol. Ni kan också prata om vad du kan göra i stället och hur du kan minska risken för återfall.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, utgår från att tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra.6 I KBT arbetar du med att lära om och förändra hur du tänker och beter dig.
Motiverande samtal kan hjälpa dig att hitta motivation att bli drogfri och nykter.6 Samtalsmetoden kan användas för att stärka din beredskap att förändra ditt beteende och börja behandling.
Familjeterapi kan hjälpa personer med drogproblem och deras familjer att hantera sådant som påverkar droganvändningen.2 Familjen kan också arbeta med hur relationerna fungerar.
På beroendemottagningar kan du få rådgivning och information, samtalsstöd, läkemedel och avgiftning. Läkemedelsbehandling och samtalsbehandling kan kombineras.4 Vid läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende kan behandlingen även innehålla utbildning om psykiska besvär och annat stöd. Ibland ingår också behandling av psykiska besvär. När läkemedelsbehandlingen börjar kan du behöva vara på mottagningen någon eller några timmar varje dag, så att vårdpersonalen kan se hur du reagerar på läkemedlet. Det finns också läkemedel som ges med injektion en gång i veckan eller en gång i månaden. Vid ett återfall i drogberoende kan du behöva lämna urinprov varje dag under några veckor. Om du vill avsluta läkemedelsbehandlingen gör du och läkaren en plan för att minska läkemedlet tills du kan sluta helt.6
Vid opioidberoende används metadon eller buprenorfin i läkemedelsbehandlingen.6 Behandlingen med läkemedel startar alltid på mottagningen. I början kan du behöva vara där någon eller några timmar varje dag, eftersom vårdpersonalen behöver se hur du reagerar på läkemedlet. Det finns också läkemedel som kan ges med injektion en gång i veckan eller en gång i månaden.
När behandlingen med läkemedel startar får du lämna urinprov ungefär en gång i veckan. Under resten av behandlingen kan det variera hur ofta du behöver lämna urinprov. Vårdpersonalen kan också be dig att lämna urinprov när som helst.
De tre första månaderna kommer du till mottagningen varje dag för att ta ditt läkemedel. Någon i vårdpersonalen tittar på när du tar läkemedlet. Efter tre månader kan du börja ta läkemedlet utan att någon tittar på, om du följer vårdplanen och läkemedelsbehandlingen fungerar bra.
Behandlingen vid opioidberoende kan pågå från några månader till flera år.6 Hur länge behandlingen pågår beror på hur du mår.
Vid alkoholberoende kan läkemedel användas för att minska eller stoppa drickandet och förebygga att du börjar dricka igen.3 Läkemedel kan användas ensamma eller tillsammans med samtalsbehandling.
Avgiftning ensam räcker inte som behandling för att återhämta sig från drogberoende.2 Avgiftning är inte samma sak som fortsatt behandling, och avgiftning utan efterföljande behandling leder ofta till att droganvändningen börjar igen.
På vissa beroendemottagningar kan du ringa direkt och boka en tid. Vilka mottagningar och behandlingar som finns varierar mellan regioner. Du kan använda tjänsten Hitta vård för att hitta kontaktuppgifter till olika verksamheter.
Vid tankar eller planer på att ta ditt liv ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.5
Om du är orolig för att någon nära dig riskerar att skada sig själv eller någon annan allvarligt ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.5
Svåra alkoholabstinenssymtom kan behöva medicinsk hjälp, eftersom alkoholabstinens kan vara livshotande.3 Alkoholabstinens kan uppstå när någon som har druckit mycket under lång tid plötsligt slutar dricka.
Vid mycket svåra abstinensbesvär kan sjukhusvård behövas.6 Det gäller bland annat när du slutar med droger och får mycket besvär av abstinens.
Medicinsk behandling ges inom vården och kan till exempel bestå av läkemedel eller samtalsbehandling. Tolvstegsprogram är däremot inte medicinsk behandling.2 De ger socialt och kompletterande stöd och kan därför vara ett stöd vid sidan av vård.
Öppenvård betyder att du får vård utan att bli inlagd.4 En vårdcentral, en beroendemottagning och en öppen specialistvårdsmottagning kan vara former av öppenvård. Vilka mottagningar och möjligheter som finns kan skilja sig mellan olika delar av landet.
Patientlagen ger dig rätt att välja öppenvård var som helst i Sverige. Öppenvård är vård där du inte blir inlagd.4
Du kan till exempel välja:
Det kan vara köer till vissa behandlingar. En del mottagningar har inte möjlighet att ta emot alla patienter som söker.4 Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.6
Det första stället du kontaktar behöver inte alltid passa bäst för dig.4 Om du inte får rätt stöd där kan du söka hjälp på ett annat ställe.
På vårdcentralen kan du få råd om hur du minskar ditt drickande och göra en hälsoundersökning. Där kan du också få samtalsbehandling och läkemedel. En läkare på vårdcentralen kan skriva en remiss till en beroendemottagning om det behövs.4
Företagshälsovården ger oftast ungefär samma hjälp som vårdcentralen.4 Vad som gäller kan skilja sig mellan olika arbetsplatser, så personalen på företagshälsovården kan berätta mer.
På en beroendemottagning arbetar läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning. Där kan det också finnas psykologer, alkoholterapeuter och kuratorer. En beroendemottagning kan erbjuda rådgivning, information, samtalsstöd, läkemedel och avgiftning.4
På 1177:s tjänst Hitta vård finns kontaktuppgifter till olika vårdverksamheter.4
Vilka mottagningar som finns inom beroendevården varierar mellan regioner. Även vilka behandlingsmöjligheter som finns kan variera beroende på var i landet du bor.4
Det kan finnas köer till vissa behandlingar, och en del mottagningar kan inte ta emot alla som söker.4 Du ska få information om behandlingsalternativ och väntetid. Om den första kontakten inte passar dig kan du behöva kontakta en annan vårdgivare.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, utgår från att tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra.6 KBT kan hjälpa dig att känna igen, undvika och hantera situationer där droganvändning är mest sannolik.2 Återfallsprevention är en annan samtalsbehandling som kan hjälpa dig att hantera jobbiga situationer på andra sätt än att använda droger eller alkohol.
Behandlingen kan också innehålla utbildning om psykiska besvär och annat stöd. Ibland ingår behandling av psykiska besvär i läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Du och vårdpersonalen gör en plan för vården, där det står vad som ska ingå och vad som är målet med behandlingen.
På vissa beroendemottagningar kan du ringa direkt och boka en tid.4 I en del regioner kan du få hjälp på en beroendemottagning där läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning arbetar. Vilka mottagningar som finns och hur du söker kan skilja sig mellan regioner.
Beroendecentrum Stockholm tar emot patienter genom remiss eller egenanmälan.1 Du kan ringa till en valfri mottagning eller söka digitalt via 1177:s e-tjänster. Du kan också chatta med Beroendecentrum Stockholm i Alltid Öppet om du vill ha råd om vart du ska vända dig.
Du kan även börja på en vårdcentral. Där kan du träffa en läkare eller sjuksköterska, och läkaren kan skriva en remiss till en beroendemottagning om det behövs. I tjänsten Hitta vård finns kontaktuppgifter till olika verksamheter i vården.
Alla som arbetar inom sjukvården har tystnadsplikt. Det betyder att uppgifter om dina besvär inte ska föras vidare hur som helst. Tystnadsplikten finns för att du ska känna dig trygg och våga prata öppet om dina besvär.4
Det finns också stöd där du inte behöver berätta vem du är om du inte vill. Många föreningar och organisationer erbjuder råd och stöd på nätet och telefon, och det kostar ingenting. Du behöver inte vara medlem för att kontakta en patientförening eller närståendeförening.