Sorkfeber – symtom, orsaker och behandling

Ett vanligt smittotillfälle är att sopa bort damm i en sommarstuga, ett förråd eller en källare där sorkar har varit.¹ När förorenat damm virvlar upp kan viruset komma in i luftvägarna. Risken hänger därför ihop både med att vistas där sorkar har funnits och med hur nära du kommer deras utsöndringar.

Det går inte att säga exakt hur länge viruset överlever efter att det har lämnat skogssorken. Temperatur och luftfuktighet påverkar hur länge det finns kvar. Studier visar att viruset kan vara smittsamt i minst två veckor efter att det har utsöndrats från sorken, troligen ännu längre.¹

Riskfaktorer, ärftlighet och immunitet

Risken för smitta ökar vid utomhusaktiviteter som jordbruk, skogsarbete, trädgårdsarbete och friluftsaktiviteter.³ Risken ökar också när du städar utrymmen där gnagare kan ha funnits, till exempel källare och vindar. Under år då skogssorkarna är många kan fler skogssorkar bära på viruset, och då kan fler människor smittas.¹

Rökning har kopplats till ungefär tre gånger högre risk för infektion med sorkfebervirus än hos personer som inte röker.³ Det finns alltså flera omständigheter som kan påverka smittrisken, bland annat kontakt med skogssorkar, förorenat damm och vissa utomhusaktiviteter.

Sorkfeber smittar inte mellan människor.¹ En genomgången infektion anses ge livslång immunitet.² Det finns inget vaccin mot hantavirus.⁶

Sjukdomsbilden kan vara mycket olika, från lindriga symtom till allvarlig sjukdom. Besvären kan komma i olika faser, men gränserna mellan faserna är ofta otydliga. Feberfasen varar ofta i tre till sju dagar. Därefter kan blodtrycket påverkas och njurarnas funktion försämras.

Njurar, syn och blödningar

Sorkfeber påverkar ofta njurarna. Njurpåverkan kan göra att du kissar mindre under den första delen av sjukdomen. Ibland kommer senare stora mängder urin när njurfunktionen börjar förbättras.

• Njurpåverkan kan märkas genom att du kissar mindre i början av sjukdomen.¹
• Svullnad och viktuppgång kan uppstå på grund av njurpåverkan.⁴
• Övergående dimsyn är typiskt för sorkfeber.⁴
• Näsblödning kan förekomma.⁴
• Blod i urinen kan förekomma.⁴
• Blod i avföringen kan förekomma.⁴
• Små hudblödningar kan förekomma.

Sorkfeber kan leda till njurpåverkan som gör att njurarna tillfälligt inte fungerar som de ska. I svårare fall kan njurpåverkan kräva dialys. Blödningar kan också uppstå eftersom sjukdomen kan påverka blodets förmåga att levra sig.

Tröttheten kan finnas kvar under återhämtningen efter den akuta sjukdomen.⁴ Sjukdomen kan ha ett kort förlopp eller pågå under längre tid.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har sorkfeber. Det är särskilt viktigt att ta ny kontakt med vården om du blir sämre, får andningspåverkan eller börjar blöda. Vid osäkerhet om symtom eller vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.¹

Andningspåverkan kan uppstå när lungorna påverkas. Vid svårare sjukdom kan lungorna påverkas samtidigt som njurarna och andra organ. Sorkfeber kan leda till njurpåverkan, och svåra fall kan behöva sjukhusvård.¹

Om du vill ha sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177. Där kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.¹

Virusets arvsmassa kan också påvisas med molekylärbiologiska metoder. Diagnostiken kan göras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium eller vid regionala laboratorier. För sorkfeber finns analyser för antikroppsbestämning med snabbtest och för PCR.² PCR är en sådan metod och kan vara värdefull under de första sjukdomsdagarna, eftersom några patienter ännu kan sakna påvisbara antikroppar då.⁴

Blodprovet kan visa om det finns en pågående infektion genom så kallade IgM-antikroppar mot sorkfebervirus. Det finns också serologiska snabbtest för antikroppar.⁴

Vilken typ av prov som används beror bland annat på hur länge du har varit sjuk. Antikroppsprov används framför allt för att hitta en pågående infektion, medan PCR kan vara särskilt användbart tidigt i sjukdomsförloppet.

Prover för njurfunktion och sjukdomsförlopp

Blodproverna kan omfatta blodstatus, blodplättar, elektrolyter, kreatinin och urea. Kreatinin och urea används för att bedöma njurfunktionen, medan blodstatus och blodplättar ger annan information om sjukdomsbilden. Elektrolyter ingår i provtagningen eftersom förändringar kan förekomma beroende på njurpåverkan. Kreatininnivån är ofta som högst sju till tolv dagar efter att sjukdomen började.⁴

Vid sorkfeber är det viktigt att följa njurfunktion och vätskebalans eftersom sjukdomen ofta har ett dynamiskt förlopp.⁴ Därför kan upprepade prover behövas under sjukdomstiden.

Vid uppföljande kontroller kan njurfunktionen kontrolleras med nya blodprover. GFR kan uppskattas med hjälp av kreatinin eller cystatin-C-clearance.⁴

För personer som följs utanför sjukhus kan uppföljande provtagning med dessa prover vara aktuell. På sjukhus kan blodstatus, blodplättar, elektrolyter, kreatinin och urea kontrolleras varannan dag eller oftare.⁴

Urinmängd och vätskemängd kan också följas. Hos personer som vårdas på sjukhus kan den dagliga vikten kontrolleras tillsammans med urin- och vätskemätning.⁴

När sjukhusvård behövs

En del personer behöver vårdas på sjukhus.¹ Behovet beror bland annat på hur påverkad du är, hur njurarna fungerar och om andningen eller blodtrycket påverkas.

• Dialys kan behövas om njurarna tillfälligt inte fungerar som de ska.¹
• Vid svår akut njurskada kan kontinuerlig njurersättande behandling behövas.³
• Vid svår andningspåverkan kan behandlingen omfatta syrgas, CPAP eller respiratorvård beroende på svårighetsgrad.⁴

Dialys renar blodet när njurarna tillfälligt inte klarar sin uppgift. Vid svår njurpåverkan kan kontinuerlig njurersättande behandling behövas, särskilt när vården behöver ersätta njurarnas funktion under en längre del av sjukdomsförloppet. För svårt sjuka patienter kan intensivvård vara aktuell.

På sjukhus följs njurfunktion och vätskebalans eftersom sorkfeber ofta har ett dynamiskt förlopp. Blodtryck, puls, syremättnad, andningsfrekvens och temperatur kan följas regelbundet i början. Hos inneliggande patienter kan blodprover och andra kontroller behöva göras varannan dag eller oftare.

Uppföljning efter sjukdomen

Patienter bör följas upp med minst ett återbesök för att kontrollera att njurfunktionen återställs.⁴ Uppföljande provtagning kan vara aktuell även för personer som inte längre behöver sjukhusvård.

Långvarig trötthet efter sorkfeber har rapporterats.⁴ Tröttheten kan bero på nedsatt förmåga för lungorna att överföra syre, vilket kan förekomma både under och efter infektionen. Återhämtningen efter sorkfeber kan vara utdragen och pågå i upp till sex månader. Njurarnas funktion återställs vanligtvis efter sjukdomen.³

Hormonbrist har upptäckts hos 17 procent av patienterna i en studie, mätt efter en median på fem år.³ Andra hormonrubbningar har också rapporterats efter genomgången infektion. Vid långdragen trötthet eller andra oklara symtom kan vården därför bedöma om hormonnivåerna behöver undersökas.

Städa utan att virvla upp damm

Undvik att virvla upp damm när du städar utrymmen där gnagare kan ha funnits. Sorkfebervirus kan spridas när du andas in damm som har förorenats av sorkars urin eller avföring.

• Använd våta städmetoder i stället för att torrsopa eller dammsuga.¹
• Spreja med disk- eller desinfektionsmedel och gör sedan rent med en blöt engångstrasa.²
• Ventilera utrymmen innan du går in i dem när de kan vara förorenade av gnagare.³
• Använd handskar när du städar och tvätta händerna noggrant efteråt.

Våta städmetoder minskar risken att det dammar och att du andas in viruset.¹ Använd rengöringsmedel och blöta engångstrasor i stället för att torrsopa eller dammsuga. Andningsskydd och handskar kan minska risken för exponering när du hanterar gnagare eller deras utsöndringar.

Andningsskydd och vaccin

Om du måste utsätta dig för smittrisk kan du använda en ansiktsmask av typen FFP3.¹ Andningsskydd som används på rätt sätt kan minska risken för överföring av luftburen smitta.² Det är särskilt relevant när du hanterar gnagare eller deras utsöndringar.³ En sådan mask kan köpas i ett byggvaruhus.¹

Det finns inget vaccin mot hantavirus.⁶ Något vaccin mot sorkfebervirus finns därför inte att använda som förebyggande skydd.

Förebyggande åtgärder är särskilt viktiga vid städning av utrymmen där sorkar har varit, eftersom smittan framför allt sprids genom inandning av förorenat damm eller genom direktkontakt med sorkarnas utsöndringar.

• Vårdcentraler — jämför och boka tid
• Infektionsmottagningar — jämför och boka tid

Blir man helt frisk efter sorkfeber?

De allra flesta blir friska efter en till två veckor.¹ Nästan alla tillfrisknar utan kvarstående men, även om långvarig trötthet efter sorkfeber har rapporterats. En genomgången infektion anses ge livslång immunitet.²