Psykos – symtom, orsaker och behandling

Psykos kan förekomma vid schizofreni, bipolär sjukdom och svår depression.¹ Psykotiska symtom kan också bero på kroppsliga sjukdomar, skador, läkemedel eller droger. Därför kan flera olika orsaker behöva övervägas när en psykos uppstår.

Exempel på kroppsliga orsaker är:

• hjärnskada¹
• hjärntumör¹
• demens¹
• hormonrubbningar, till exempel rubbningar av sköldkörtelns funktion¹
• svår näringsbrist.¹

Kortisonläkemedel kan orsaka psykotiska symtom.¹ Även vissa andra läkemedel kan i sällsynta fall orsaka psykos som en biverkning eller efter en överdos. Infektioner som påverkar hjärnan och stroke är andra exempel på kroppsliga tillstånd som kan orsaka psykos.

Droger, stress och sömnbrist

Många droger kan utlösa psykos. Exempel är cannabis, amfetamin, LSD och ecstasy.¹ Även andra droger, som kokain, metamfetamin, ketamin och PCP, kan utlösa psykotiska symtom.

Långvarig sömnbrist och stress kan ge psykotiska symtom.¹ Stress eller ångest kan också vara en faktor som utlöser en psykotisk episod hos vissa personer.

Psykos kan uppstå efter att alkohol eller droger har använts.¹ Den kan också uppstå efter ett plötsligt stopp efter långvarig användning av alkohol eller droger.⁴ Detta kallas abstinens när det gäller alkohol eller droger. Långvarig och regelbunden användning av droger ökar dessutom risken för att utveckla en psykossjukdom.

Graviditet och tiden efter förlossning

Den som haft psykos tidigare har ökad risk att bli sjuk igen under graviditet.¹ Risken kan hänga samman med en medfödd känslighet för psykos och den hormonella omställningen i kroppen under graviditeten.

Risken ökar i slutet av graviditeten, under förlossningen och månaderna efter förlossningen. Förlossningspsykos uppkommer i samband med förlossningen eller inom sex veckor efter den.¹ Det är en ovanlig men allvarlig form av psykos.

Röster kan kännas som att de kommer inifrån huvudet eller utifrån. De kan kommentera det du gör eller hur du ser ut. Ibland kan röster uppmana dig att göra saker som kan vara farliga eller riskfyllda.

Tankestörningar och förändrad vardag

Tankestörningar kan göra det svårt att tänka färdigt eller tänka sammanhängande. Det kan kännas som att nya tankar kommer in och avbryter. Tankestörningar kan också påverka hur du pratar, skriver och läser.¹

Du kan till exempel sluta prata mitt i en mening eller plötsligt börja prata om något helt annat. Det kan också bli svårt att följa ett resonemang eller läsa en text utan att tappa fokus.

Det kan bli svårt att planera och göra saker hemma samt att ta hand om din hygien. Sådant som kan bli svårt är att städa, handla, betala räkningar eller laga mat. Du kan också dra dig undan och bli passiv eller inåtvänd.¹

Närstående kan märka förändringar

För andra kan en psykos märkas genom att personen verkar personlighetsförändrad och är svår att få kontakt med.¹ Personen kan vara helt upptagen av sina egna upplevelser, som kan vara främmande för omgivningen.

Förändringar kan vara att personen pratar för sig själv, isolerar sig eller plötsligt skrattar utan tydlig anledning.¹ En del lever ut sina tankar och känslor på ett sätt som märks, medan andra drar sig undan och blir passiva och inåtvända.

Tidiga tecken på återinsjuknande kan vara förändrad sömn, misstänksamhet och koncentrationssvårigheter.⁶ Det kan också bli svårt att klara vardagsrutiner. Närstående kan ibland märka förändringarna tidigare än personen själv.

När du ska söka vård akut

Sök vård genast om röster uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot.¹

Sök vård genast om du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.¹

Sök vård genast om du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv.¹

Vid dessa varningssignaler ska du söka psykiatrisk akutmottagning, vanlig akutmottagning eller ringa 112.¹

Vad utredningen försöker klargöra

Målet med utredningen är att ta reda på om psykosen beror på en psykossjukdom eller har någon annan orsak.¹ En annan orsak kan till exempel vara en annan sjukdom, läkemedel eller droger.

Vid misstänkt vanföreställningssyndrom behöver en kroppslig orsak, en annan psykos, droger och förstämningssyndrom övervägas och uteslutas innan diagnosen ställs.⁸

Blodprover och drogtest kan bidra till att hitta orsaken.⁶ Utredningen kan också innehålla urinprov och andra laboratorieprover när alkohol- eller droganvändning behöver undersökas.

Exempel på diagnoser och förlopp

Schizofreni är en möjlig diagnos när symtomen stämmer med psykos under minst en månad. En akut och övergående psykos går oftast över på mindre än två veckor, men ibland tar det en månad.¹

Vilken diagnos som blir aktuell beror bland annat på vilka symtom du har, hur länge de har funnits och om det finns en annan förklaring. Diagnosen kan därför behöva omprövas när utredningen ger mer information om symtomen och deras förlopp.

Du kan ta antipsykotiska läkemedel som tabletter, kapslar eller långtidsverkande spruta.¹ Långtidsverkande läkemedel kan ges som en spruta med ett intervall på en till fyra veckor. Vilken form som passar dig planeras tillsammans med behandlaren.

Antipsykotiska läkemedel kan ge exempelvis trötthet, darrningar, viktuppgång, rastlöshet, förstoppning och muntorrhet.¹⁰ Biverkningar kan påverka människor olika. Berätta för vårdpersonalen om biverkningarna blir besvärliga, eftersom ett annat antipsykotiskt läkemedel ibland kan ge färre biverkningar.

Antipsykotiska läkemedel ska inte avslutas plötsligt eftersom symtomen kan återkomma.¹ Om behandlingen ska avslutas görs det gradvis under uppföljning av vårdpersonal. Hur länge behandlingen behöver fortsätta är individuellt.

Psykologiska och pedagogiska insatser

Psykoterapi eller psykologisk behandling kan hjälpa dig att hantera känslor och tankar, bland annat svåra upplevelser som du haft eller upplevelser i samband med psykosen.¹ KBT kan hjälpa dig att förstå dina upplevelser på olika sätt och arbeta mot meningsfulla mål, till exempel att minska ditt lidande, återgå till arbete eller studier eller få tillbaka en känsla av kontroll.¹⁰

Patient- och närståendeutbildning kan ge kunskap om sjukdom, symtom och behandling.¹ Du kan också få lära dig att känna igen tidiga symtom och få verktyg för att hantera olika situationer. Utbildningen kan ges tillsammans med dina närstående om det är möjligt och om du vill det.

IMR och ESL är exempel på gruppbehandlingar för personer med liknande upplevelser.¹ IMR betyder Illness Management Recovery och ESL betyder Ett Självständigt Liv. Sådana program kan innehålla information om sjukdomen, läkemedel, tidiga tecken, stressfaktorer och sätt att lösa problem.

Psykologisk behandling kan också inriktas på att förändra tankemönster och beteenden som orsakar problem. Bild-, musik- och rörelseterapi kan vara komplement till andra insatser.

Socialt stöd, rehabilitering och planering

Behandlingen kan omfatta stöd från socialtjänsten och kontakt med arbetsterapeut för att återgå till studier eller arbete.¹ Stödet kan också handla om utbildning, boende, arbete eller annan sysselsättning.

Boendestöd kan hjälpa till med exempelvis handling, städning och räkningar.¹ En boendestödjare kan också hjälpa till med kontakter med myndigheter och med att komma in i sociala sammanhang. Ibland kan gruppbostad vara ett alternativ, med personal tillgänglig dygnet runt.

Rehabilitering kan syfta till ökat självförtroende, färdigheter och självständighet.¹⁰ Du kan få stöd att klara vardagliga uppgifter, som att laga mat och handla, eller att återgå till arbete. Rehabiliteringen kan behöva anpassas när dina behov förändras.

En vårdplan beskriver hur vården ska planeras och genomföras i samråd med dig.¹ Där kan det stå vilka behov, mål och insatser som finns, vem som gör vad och när planen ska följas upp. Dina närstående kan delta i planeringen om du vill det.

En SIP kan tydliggöra vad psykiatrin respektive socialtjänsten ansvarar för när båda behövs.¹ SIP betyder samordnad individuell plan. Planen görs i samarbete mellan dig, psykiatrin och socialtjänsten och ska utgå från dina behov och önskemål. Du behöver samtycka till att verksamheterna samarbetar.

Sjukhusvård och tvångsvård

Sjukhusvård kan bli aktuell om du blir sämre.¹ Vård på sjukhus kan planeras av behandlarna tillsammans med dig, och dina närstående kan vara med i planeringen om du vill. I vissa regioner finns självvald inläggning, där du själv kan välja att få vård på sjukhus när symtomen börjar komma tillbaka.

Tvångsvård kräver bedömning av två läkare, varav en ska vara specialistläkare i psykiatri.¹ Specialistläkaren fattar det slutgiltiga beslutet om tvångsvård.

Den som får beslut om tvångsvård har rätt till stödperson och kan överklaga tvångsvården.⁶ Stödpersonen ska vara ett stöd under tiden på sjukhuset och kan ibland fortsätta att vara ett stöd en tid efteråt. Vårdpersonalen ska förklara varför vård behövs och vården ska så långt som möjligt ske i samråd med dig.

ECT (elbehandling) kan användas efter förlossningspsykos.¹ De flesta blir friska efter behandling med läkemedel eller ECT (elbehandling).

Fysisk aktivitet och att umgås med familj och vänner kan också minska stressen.¹ Närstående kan vara delaktiga och stötta dig i din återhämtning, om du vill det.

Alkohol- och droganvändning kan göra psykotiska symtom värre.¹¹ Alkohol eller droger kan också utlösa en psykos. Berätta för vården om du använder alkohol eller droger, så att du kan få stöd.

Känna igen tidiga tecken

Det är viktigt att du lär dig att känna igen dina tidiga tecken på att du börjar bli sjuk igen. Tecknen kan vara olika från person till person.

Tidiga tecken kan vara:

• Du äter mer eller mindre än vanligt.¹
• Du känner dig mer spänd eller nervös.¹
• Du känner dig ledsen, irriterad eller arg.¹
• Du drar dig undan från närstående.
• Du blir misstänksam mot andra.
• Du har svårt att koncentrera dig.
• Du börjar få svårt att klara av dina vardagsrutiner.

Dina närstående och personal i vård och omsorg är ett viktigt stöd när ni tillsammans med dig ska känna igen tidiga tecken.¹ Närstående kan ibland märka att sjukdomen kommer tillbaka tidigare än du själv.³

Krisplan och återhämtning

En krisplan innebär att du i förväg kommer överens med din case manager eller läkare om vad som gäller vid tidiga tecken på att du håller på att försämras. Dina närstående kan också medverka i krisplanen.¹

I krisplanen kan det stå hur du kan känna igen tecken på att du blir sämre. Där kan det också stå hur du kan hantera symtomen själv och hur du söker hjälp av vården.¹ Du kan ge andra personer tillåtelse att hjälpa dig att söka vård genom krisplanen.

Återhämtning kan innebära att du hittar sätt att hantera dina symtom, får en vardag du trivs med och kan göra saker som du mår bra av. Det kan ta tid att återhämta sig efter en psykos. Många blir bättre inom de tre första månaderna, men för en del kan det ta längre tid att hitta den behandling som ger bäst effekt.¹

Genom psykologisk behandling och genom att lära dig om din sjukdom kan du känna igen och hitta sätt att hantera symtomen. Det är viktigt att känna sig behövd och göra saker som känns meningsfulla. Det är också viktigt att ha kontakt med andra människor och vara i sociala sammanhang.¹

Ofta kan närstående vara delaktiga och stötta dig i din återhämtning, om du vill det.¹ Genom att träffa andra personer med liknande upplevelser kan du dela erfarenheter och få råd. Du kan också få stöd i föreningar och förbund.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Om du är närstående kan du också lämna information till vårdpersonalen. Läs mer om stöd för närstående i avsnittet om att vara närstående.

Vissa kroniska tillstånd kan kräva långvarig behandling med antipsykotiska läkemedel.¹² Det kan ta lång tid att återhämta sig efter en psykos, men många kan leva ett bra liv.

Hur behandlas psykos?

Vilken behandling kan hjälpa?

Behandling består ofta av en kombination av antipsykotiska läkemedel, samtalsbehandling och socialt stöd.¹⁰ Samtalsbehandling kan till exempel vara KBT, som är en form av psykoterapi.

Behandlingen anpassas efter den bakomliggande orsaken.¹⁰ Om psykosen beror på ett annat tillstånd eller en sjukdom behövs behandling både för de psykotiska symtomen och för det som orsakar symtomen.