Psykos

Psykos innebär att uppfattningen av verkligheten förändras. Många som får en psykos lider av schizofreni, men det finns även andra så kallade psykossjukdomar som kan vara orsaken. En förlossningspsykos kan drabba kvinnor som fött barn, och en reaktiv psykos kan utlösas i samband med en svår händelse. Man räknar med att omkring 2–3 % av befolkningen någon gång i livet drabbas av en psykos, så det är en relativt vanlig sjukdom.

Vad händer i hjärnan vid en psykos?

Enligt de senaste rönen förhöjs nivåerna av kynurensyra i hjärnan vid en psykos. Kynurensyra fungerar som en budbärare som överför information från hjärnan till nervcellerna. Det kan leda till en form av överbelastning och att vi får in mer data från omgivningen än vi kan hantera.

Kan man bli frisk från psykos?

Psykos är inte en obotlig sjukdom och de flesta blir helt friska efter behandling. Vissa känslor av olust kan dröja sig kvar längre än själva psykosen.

Hur länge varar en psykos?

Psykoser kan pågå i allt från någon vecka till över ett år och man ska inte lämna den obehandlad bara för att den går över.

Det är svårt att svara på hur en psykos känns eftersom det kan yttra sig på så många olika sätt. Många gånger märker inte den drabbade att något är fel. Det handlar om en gradvis förskjutning snarare än om något som inträffar plötsligt.

Har du intensiva tankar som inte är sammanhängande eller som gör att du uppfattar tillvaron på ett nytt sätt kan det vara ett tecken på psykos. Samma sak gäller om du får intryck från sinnena som inte stämmer överens med verkligheten, alltså hallucinationer. Paranoja och en känsla av att vara förföljd, övervakad eller utsatt för något är vanliga inslag i psykoser. Om du märker att andra har svårt att tro på dig när du berättar om vad du har varit med om kan det tyda på att du har ett vanföreställningssyndrom.

Vissa människor med psykos får för sig att de hör röster eller tar emot impulser och signaler som de ibland känner att de måste följa. Känner du igen dig i det kan det finnas en risk för att du kommer att göra något som försätter dig och kanske andra i en allvarlig situation. Att ha en psykos är ofta ångestladdat och sömnen kan försämras, vilket riskerar att göra det värre. Även om du inte upplever att du har en psykos så mår du ofta psykiskt dåligt. Att känna igen olika varningstecken på psykos innebär att man kan agera innan tillståndet har blivit allvarligt.

Så märker du om någon annan drabbats av en psykos

Det är långt ifrån alltid det märks att en person är psykotisk men om du tycker att flera av följande saker stämmer så finns det risk för att det handlar om en psykos.

• personen hamnar lätt i konflikt och har svårt att ta in vad andra säger

• ett undvikande socialt beteende

• personen glömmer att tvätta sig, eller något annat som är viktigt i vardagen

• personen kommunicerar mycket om sådant som verkar vara vanföreställningar

• långsökta eller ologiska associationer

• han eller hon pratar för sig själv eller börjar skratta, till synes utan anledning

• personen verkar vara fullt upptagen av upplevelser som ter sig obegripliga för andra.

En psykotisk person är inte alltid utåtagerande och det innebär att det kan vara svårt att upptäcka en psykos.

Ärftlighet tros vara en viktig anledning till varför du får en psykos. Miljöfaktorer, inte minst traumatiska händelser, kan bidra till att du får en psykos. Stressutlöst psykos förekommer i samband med långvarig stress och sömnlöshet. Vissa droger kan också orsaka psykoser. Tumörer och vissa inflammatoriska sjukdomar kan ge symtom som påminner om psykos.

Kan en psykos gå över av sig själv?

En akut psykos går ofta över av sig själv även om det går fortare ifall den behandlas. Psykoser kommer dock ofta tillbaka ifall man inte kan identifiera och behandla orsaken till psykosen. Men det förekommer också att personer bara får en psykos i livet.

Egenvård vid psykos handlar mycket om att lära sig att känna igen tankar och känslor som tyder på att du har eller börjar få en psykos. På så sätt kan du undvika att agera på impulser som du förstår är felaktiga.

Har du en psykos så kan det behövas flera olika behandlingar. Många olika läkemedel kan hjälpa, beroende på vad du har för symtom. Du kan till exempel få läkemedel som hjälper dig att sova och något som dämpar ångest om du känner det. Även om mediciner inte tar bort orsaken till att du har fått en psykos så gör de att livet blir drägligare. Du kan även få stöd i form av samtal med en psykolog, enskilt eller i grupp.

Det finns också särskilda psykologiska behandlingar som är framtagna för personer som lider av psykos. Narrative Enhancement and Cognitive Therapy (NEP) är en sådan behandlingsform, som syftar till att hjälpa dig att hantera negativa känslor i samband med en psykos.

Om du är orolig för att få en psykos kan du ta kontakt med din vårdcentral så att man kan påbörja en utredning. Om din verklighetsuppfattning är påverkad ska du söka hjälp akut. Om du haft psykos tidigare och känner att du håller på att få det igen kan du eller en närstående kontakta den mottagning där du tidigare fick hjälp.

• Psykiatrisk akutmottagning

• Vårdcentral