PMS

Premenstruella spänningar (PMS) innebär olika psykiska och fysiska besvär. Besvären kan variera från gång till gång och i olika stor omfattning. PMS uppstår mellan ägglossning och mens och avtar några dagar efter att mensen kommit igång. Det drabbar fertila kvinnor och ungefär tre av fyra har någon gång känt av det. 3–5 % har så pass svåra besvär att det påverkar livet väsentligt. PMS behöver vanligtvis inte behandlas med läkemedel, men kan bli aktuellt om du lider av den svårare graden av PMS som kallas PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Du kan göra mycket på egen hand för att må bättre om du har PMS.

• irritation och lättretlighet

• nedstämdhet

• oro

• humörsvängningar

• lättare att gråta

• svullen mage

• ömma bröst

• huvudvärk

• akne

• trötthet

• illamående

• svullna händer

• svullna fötter

• hungrig och sötsugen.

Det är inte helt klarlagt varför PMS uppstår, men en orsak tros vara att vissa kvinnor reagerar mer än andra på de hormonella förändringar som pågår när de har fått ägglossning. Då minskar hormonet östrogen samtidigt som hormonet progesteron ökar. Den minskade mängden östrogen bidrar bland annat till att nivåerna av vårt må bra-hormon serotonin sänks. För att bli symtomfri måste progesterontillverkningen utebli, vilket händer om en kvinna inte har någon ägglossning. Därför känner man inte av PMS under graviditet. Besvären upphör helt efter den sista mensen (menopaus).

När har man PMS?

PMS inträffar vanligen en vecka innan mens och försvinner tre till fyra dagar in på mensen. Beroende på menscykelns längd och hur pass stor känslighet man har när det gäller hormonpåverkan kan vissa känna av besvär redan efter ägglossningen. PMS kan förvärras av stress och när större hormonförändringar sker, som vid pubertet och efter graviditet.

Vad är PMDS?

PMDS (PMDD på engelska) betyder premenstruellt dysforiskt syndrom och ger svårare symtom än vid PMS. Vid PMDS kan man må så dåligt att tankar på självmord eller självskadebeteende dyker upp. Man kan även bli aggressiv. Om du känner igen dig i fem av kriterierna i symtomlistan, varav minst ett symtom bland de fyra första, är det möjligt att du har PMDS. PMDS drabbar 3–5 % av alla fertila kvinnor och påverkar livskvalitén väsentligt.

Här är några tips på saker som du kan göra för att lindra besvären med PMS:

• Träna eller promenera. Fysisk aktivitet ökar serotoninnivån och du får endorfiner, vilket gör att du mår bättre.

• Undvik stress och utöva gärna mindfulness, meditera eller yoga.

• Se till att du sover tillräckligt.

• Ät bra.

• Minska gärna på koffein, alkohol och rökning då detta kan förvärra symtomen.

• Skriv ner vilka dagar du har PMS och på vilket sätt den påverkar dig. När du håller koll på dina PMS-symtom kan du lättare planera ditt liv och aktiviteter runt det.

Beroende på hur pass omfattande dina besvär är kan du prova på samtalsterapi, antidepressiva läkemedel som innehåller escitalopram eller kombinerade p-piller. Det kan även finnas andra läkemedel som kan hjälpa. Fråga din läkare eller gynekolog vad de rekommenderar utifrån dina besvär. Naturläkemedel har ingen bevisad effekt, men vissa upplever att de blivit hjälpta av det. Det gäller i synnerhet naturläkemedel eller tillskott som ökar serotoninnivån i kroppen eller som balanserar progesteronhalten.

Om du har svåra PMS- eller PMDS-besvär som påverkar ditt liv kan du söka hjälp på din vårdcentral. Där kan du få samtalsterapi eller receptbelagda läkemedel.

• Vårdcentral

• Gynekolog

• Barnmorska

• Ungdomsmottagning

Kan PMS behandlas av nätläkare?

Du kan få hjälp med din PMS av nätläkare eftersom ingen gynekologisk undersökning behöver göras för att fastställa diagnos.