Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som orsakas av mässlingsvirus och kan bli allvarlig. Det finns vård för besvären, och efter sjukdomen är det oftast möjligt att bli helt återställd, även om återhämtningen kan ta längre tid vid komplikationer.
Mässling är en av de smittsammaste virussjukdomar man känner till. Sjukdomen orsakar hosta, feber och utslag på kroppen efter några dagar. Mässling kan bli mycket allvarlig och till och med livshotande.1 Mässling kan ibland orsaka allvarliga sjukdomstillstånd och dödligheten kan vara hög hos spädbarn.2
Mässling är en sjukdom som orsakas av mässlingsvirus.2 Den brukar börja med feber, hosta och ögonbesvär innan utslagen kommer. Utslagen börjar ofta i ansiktet och sprider sig sedan över resten av kroppen.1
Mässling kan leda till komplikationer som öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation. Sjukdomen kan också leda till en allvarlig inflammation i hjärnan. Lunginflammation och inflammation i hjärnan kan ge svåra besvär, kräva vård på sjukhus och bli livshotande.1
I Sverige är mässling ovanlig eftersom vaccin mot mässling ingår i vaccinationsprogrammet för barn. De allra flesta barn i Sverige vaccineras mot mässling vid 18 månaders ålder.1 Vaccinet mot mässling ges som ett MPR-vaccin, alltså vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.3
Mässling är vanligare i många andra länder i världen, särskilt i länder där få är vaccinerade. I Europa har antalet mässlingsfall ökat de senaste åren. Antalet fall har också ökat i USA och Kanada.1
Eftersom mässling är ovanlig i Sverige kan sjukdomen ändå förekomma hos personer som smittats utanför landet. Risken för smittspridning påverkas av hur många som har skydd mot sjukdomen. Vaccination ger ett viktigt skydd mot mässling.
Mässling brukar först ge torrhosta, irriterade och röda ögon som är känsliga för ljus samt hög feber. Efter två till fyra dagar med hosta och feber kommer utslagen.1 De brukar först märkas i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen.
Tiden från smitta till sjukdom är oftast tio till tolv dagar. Sjukdomsförloppet kan bli längre om du får en komplikation.1
Mässling orsakas av mässlingsvirus, som tillhör gruppen paramyxovirus. Viruset är alltså ett virus som kan ge mässling. Människan är mässlingsvirusets enda värd.2
Mässlingsvirus utsöndras med andningsluften och sprids genom luften som små droppar i luften. Smitta sker främst via slemhinnorna i luftvägarna.2 Därför kan smitta spridas även utan att du rör vid den sjuka personen.
Viruset kan finnas kvar i ett rum i upp till två timmar efter att den smittade personen har lämnat det. Det innebär att en mottaglig person kan utsättas för smitta efter att ha vistats i samma rum som en person med mässling, eller inom två timmar efter att personen lämnat rummet.2
En person med mässling kan smitta från fyra dagar före utslagen till och med fyra dagar efter att utslagen har kommit.2 Smittsamheten börjar alltså innan utslagen syns och fortsätter några dagar efteråt.
Mässling sprids lätt mellan personer som saknar skydd. Om alla som en sjuk person träffar är mottagliga kan en person i genomsnitt smitta 15–18 andra.
Mässling brukar börja plötsligt med flera symtom från luftvägarna och ögonen. Besvären kommer innan utslagen och kan tillta under de första dagarna.
Febern kan vara hög och hostan kan bli besvärlig. Ögonbesvären kan göra att starkt ljus känns jobbigt. Om du har mässling kan det därför kännas skönt att vara i ett mörkt rum.
Utslagen kommer vanligtvis efter två till fyra dagar med hosta och feber.1
Läkaren kan ofta misstänka mässling utifrån dina symtom och genom att undersöka hur utslagen ser ut vid en kroppslig undersökning.1 Vid bedömningen kan läkaren också ta hänsyn till din sjukdomshistoria.5 Utslagens utseende och sjukdomsbilden kan ge misstanke om mässling, men de räcker inte alltid för att bekräfta diagnosen.2
Mässlingens sjukdomsbild är ofta typisk, men den kliniska diagnosen kan vara svår att ställa eftersom sjukdomen numera är ovanlig i Sverige. Därför behöver en misstänkt mässling bekräftas med laboratoriediagnostik.2
Laboratoriediagnostik bör alltid bekräfta misstänkt mässling.
Diagnosen kan ställas med molekylärbiologiska metoder.2 Ett sådant test är PCR-test på prov från näs- och svalgesekret, och provet kan också tas från urin eller blodserum. PCR-test på prov från näs- och svalgesekret är det bästa av dessa prov.
Det finns inget specifikt läkemedel mot mässling. Behandlingen inriktas i stället mot patientens specifika symtom.2 Målet är att lindra de besvär som sjukdomen ger medan kroppen återhämtar sig.
Vid ögonbesvär kan dämpad belysning vara en del av den symtomlindrande behandlingen. Starkt ljus kan kännas jobbigt när ögonen är inflammerade. Vilken behandling som behövs beror på vilka symtom du har och hur sjuk du är.
Mässling kan följas av infektioner som tillkommer efteråt. Bakterier kan orsaka sådana infektioner i form av öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, och de behöver ofta behandlas med antibiotika. Lunginflammation kan också orsakas av själva mässlingsviruset, vilket innebär att antibiotika inte behandlar viruset i sig.2
Allvarliga följdsjukdomar kan göra att du behöver övervakas och behandlas på sjukhus. Du kan behöva vård på sjukhus om du får en svår infektion eller en allvarlig följdsjukdom. Lunginflammation och inflammation i hjärnan kan ge svåra besvär och kräva vård på sjukhus.1
Vila och drick rikligt med vätska under sjukdomstiden.7 Det kan lindra besvär och hjälpa till att motverka uttorkning. Vätska kan också göra att du mår bättre.1
När ögonen är inflammerade kan ett mörkt rum kännas skönt. Starkt ljus kan kännas jobbigt för ögonen.1
Om ett barn har mässling kan du erbjuda vätska ofta. Anpassa mängden efter vad barnet kan dricka och orkar med.
Mässling smittar mycket lätt, så försök att begränsa kontakten med andra under den tid då du kan smitta. Det är särskilt viktigt i hemmet, eftersom mässlingsvirus kan finnas kvar i luften efter att den sjuka personen har lämnat rummet.
Vårdcentralen är nästan alltid den första mottagningen du ska kontakta om du är sjuk eller har besvär.8 Där kan du få hjälp med många olika sjukdomar och besvär, och mottagningen kan vid behov ordna en remiss till en annan mottagning. Om du tror att du eller någon närstående har fått mässling ska du kontakta en vårdcentral.1
Mässling smittar lätt. Därför är det viktigt att ringa vårdcentralen först om du behöver söka vård, i stället för att åka direkt till mottagningen. När du ringer får du instruktioner om hur du ska göra.1 Många vårdcentraler kan också kontaktas genom att du loggar in på 1177.se.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma besvär eller råd om var du kan söka hjälp.1 En sjuksköterska kan också ge råd om vad du kan göra själv. Du kan ringa 1177 dygnet runt.8 På 1177.se finns information om vård och kontaktuppgifter till mottagningar.
Vad är mässling?
Mässling är en av de smittsammaste virussjukdomar man känner till.1 Den orsakas av ett virus och kan spridas lätt mellan människor.
Hur sprids mässling?
Mässling smittar mycket lätt när den som är sjuk hostar eller nyser. Då sprids små droppar som innehåller virus i luften.1
När kan en person med mässling smitta andra?
En infekterad person kan smitta andra från 4 dagar före debuten av utslagen till och med 4 dagar efter det att utslagen har uppträtt. Det räcker att vistas i samma rum som en person med mässling, eller upp till 2 timmar efter att personen har lämnat rummet, för att smittas.2
När kan ett barn gå tillbaka till förskolan eller skolan?
Eftersom mässling smittar ska barnet stanna hemma från förskola och skola åtminstone så länge hen smittar. Det brukar vara upp till fem dagar efter att barnet har fått utslag.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 14 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Tiden från smitta till sjukdom är oftast 10–12 dagar.2 Tiden kan dock variera från 7 till 21 dagar.
Risken att smittas gäller personer som inte har haft mässling och inte är vaccinerade.1 Att vara mottaglig betyder i det här sammanhanget att du varken har haft sjukdomen tidigare eller är vaccinerad.
Mässling orsakas av mässlingsvirus och sprids mellan människor.
De små blåvita fläckarna kan ses innan hudutslagen har kommit. De sitter på munslemhinnorna, bland annat på insidan av kinderna. Utslagen kan vara stora, röda och flyta ihop med varandra.
Mässling kan ge komplikationer, särskilt i efterförloppet. Öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation är vanliga komplikationer.1 Bakterier kan orsaka infektioner som tillkommer efteråt, till exempel öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation.
Mässling kan också orsaka lunginflammation i sig självt.1 En allvarlig inflammation i hjärnan kan ibland uppstå. Den är ovanlig, men kan ge kvarstående hjärnskador och dödsfall.
Febern brukar försvinna inom fem till sex dagar efter att utslagen har kommit. Därefter tar det oftast ytterligare ungefär en vecka innan du är helt återställd.1 Det kan ta betydligt längre tid att återhämta sig om en komplikation uppstår.
I mycket sällsynta fall kan en degenererande hjärninflammation uppstå fem till tio år efter mässling.2 Den kan leda till att personen successivt tappar hjärnfunktioner och dör.
Ring telefonnummer 112 om du eller någon i din närhet plötsligt känner sig allvarligt sjuk eller har varit med om allvarlig olycka. Du ska söka vård på en akutmottagning om du råkar ut för ett allvarligt olycksfall eller en plötslig svår sjukdom.8
Antikroppar kan mätas i blodet för att ställa diagnosen.2 En tydlig ökning av halten IgG-antikroppar kan användas vid diagnostiken. Ett IgM-test är däremot mycket ospecifikt och har tagits bort vid vissa laboratorier.6 Därför kan läkaren behöva välja en annan laboratoriemetod för att bekräfta en misstänkt mässling.
Prover kan alltså tas från flera olika delar av kroppen:
Vilket prov som är lämpligt bedöms inom vården. Mässling kan diagnostiseras på mikrobiologiska laboratorier.2
Utslag kan ha andra orsaker än mässling. Röda hund är en möjlig alternativ diagnos vid utslag.6
En läkemedelsreaktion kan också vara en alternativ förklaring till utslag.6 Andra utslagssjukdomar kan dessutom förekomma, men den fortsatta bedömningen beror på sjukdomsbilden och provsvaren. Andra möjliga orsaker till utslag är bland annat följande:
Gammaglobulin innehåller skyddande antikroppar mot mässling. Det kan användas för att skydda spädbarn och gravida som har utsatts för smitta.2 Efter en smittkontakt kan kontakter som saknar immunitet mot mässling erbjudas gammaglobulinbehandling för att förhindra eller mildra sjukdomen. Det är vården som bedömer om behandlingen är aktuell.
Mässling omfattas av smittskyddslagen. Sjukdomen är anmälningspliktig, vilket betyder att inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.2
Mässling är också en smittspårningspliktig sjukdom. Smittspårningen ska identifiera smittkällan och personer som kan ha smittats.2 Syftet är att stoppa spridningen och att personer som behöver behandling ska få den. Personer som kan ha blivit smittade erbjuds undersökning och vaccin om det behövs.1
Smittskyddsarbetet omfattar alltså både anmälan av sjukdomsfall och att hitta möjliga kontakter. Kontakter som saknar immunitet mot mässling kan erbjudas vaccination eller gammaglobulinbehandling för att förhindra eller mildra sjukdomen. Vilken åtgärd som används beror på situationen och bedöms av vården.
Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten.7 Använd en näsduk när du hostar eller nyser och släng den direkt efteråt.
Vaccination är det bästa sättet att förebygga mässling.2 Vaccinet som används ger samtidigt skydd mot påssjuka och röda hund och kallas MPR-vaccin, alltså vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.3
Barn får normalt den första vaccinationsdosen vid 18 månaders ålder. Sedan får barnet en påfyllnadsdos i årskurs 1 eller 2.3
Två doser behövs för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt.9 Efter två doser av vaccinet anses skyddet mot sjukdomen vara så gott som livslångt.3
Om du är osäker på om du eller ditt barn har fått vaccinationerna kan du läsa mer om vaccination mot mässling på varden.se.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller öppenvårdsmottagning du vill gå till i hela landet.8 Öppenvård är vård där du inte blir inlagd på sjukhus. I tjänsten Hitta vård på 1177.se kan du hitta kontaktuppgifter till vårdmottagningar och söka efter vårdcentraler eller specialistmottagningar.
En specialistmottagning är inriktad på ett särskilt område. När du behöver specialiserad öppenvård kan du behöva en remiss från en läkare på vårdcentralen. I vissa fall kan du kontakta specialistmottagningen direkt eller skriva en egen vårdbegäran, som också kallas egenremiss eller egenanmälan.8 Det varierar mellan mottagningarna vilka vägar som gäller.
Du kan läsa mer om remiss och egen vårdbegäran på 1177.se.
Är jag skyddad efter vaccination?
Efter två doser av vaccinet anses skyddet mot sjukdomen vara så gott som livslångt. Redan efter det första vaccinationstillfället är skyddet mycket bra, men det behövs två doser för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt.3
Kan en vaccinerad person ändå få mässling?
Även vaccinerade kan i enstaka fall få lindrig mässling s k genombrottsinfektion. Då är smittsamheten betydligt lägre eller ingen risk alls och smittspårningen kan begränsas avsevärt.6
Ingår vaccin mot mässling i barnvaccinationsprogrammet?
Vaccination mot mässling rekommenderas till alla och ingår i vaccinationsprogrammet för barn. De allra flesta barn i Sverige vaccineras mot mässling vid 18 månaders ålder i vaccinationsprogrammet för barn.3
Kan barn vaccineras före en utlandsresa?
Barn som ska resa till ett område där mässling finns kan få vaccinet redan från sex månaders ålder. Barn som har vaccinerats före ett års ålder behöver även få vaccin vid ordinarie vaccinationstillfälle vid 18 månaders ålder.3