Magsår – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid magsår

Vanliga symtom

Det vanligaste symtomet vid magsår är ont i mitten av magens översta del, i det som kallas maggropen. Smärtan kan kännas som ett hungersug. Illamående kan förekomma, och du kan också kräkas.¹

• Du har ont i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen.
• Du kan få ont i magen och smärtan kan upplevas som hungersug.
• Du mår illa och kan kräkas.
• Du känner att symtomen ändras när du äter, de kan antingen lindras eller bli sämre.

Besvären kan alltså påverkas av mat och dryck.¹ Smärtan kan antingen lindras eller bli värre när du äter. Det går inte att avgöra utifrån ett enskilt symtom om besvären beror på magsår, eftersom liknande besvär kan förekomma vid känslig mage och andra tillstånd.

Symtomens variation

Magsårssmärta kan komma i perioder. Du kan till exempel ha ont under några veckor och vara utan symtom däremellan. Besvären kan också komma på natten. Symtomen kan variera mellan olika personer, så alla får inte samma besvär eller lika tydlig smärta.¹

• Du har ont i perioder, du kan till exempel ha ont några veckor och vara symtomfri däremellan.
• Du får ont i magen på natten.
• Symtomen vid magsår kan variera mellan olika personer.
• Du kan få ett blödande eller brustet magsår även utan att ha känt något av symtomen ovan.

Vid magsår kan smärtan vara måltidsrelaterad. Den kan komma när du är hungrig, men den kan också förändras när du äter eller dricker. Illamående och kräkningar kan förekomma både vid magsår och vid en blödning eller ett brustet magsår.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:¹

• Du får plötsligt mycket ont i magen.¹
• Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.¹
• Du har svart bajs eller blodigt bajs.¹

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.¹

Tecken på blödning och komplikationer

Ett blödande magsår kan ge blodbrist.⁶ Blodbrist efter en blödning kan göra att du blir trött och andfådd.¹ Svart bajs eller kräkningar som ser ut som kaffesump kan bero på att blod från magsåret har förändrats av saltsyran i magsäcken.

• En blödning från magsäcken kan leda till blodbrist.
• En blödning från magsäcken kan leda till blodbrist, som i sin tur kan göra att du blir trött och andfådd.¹

Ett magsår kan också leda till ärrbildning runt nedre magmunnen. Ärren kan göra att öppningen blir trängre, så att maginnehållet får svårare att passera till tarmen. Om nedre magmunnen har blivit för trång kan det vara lätt att kräkas.¹

• Ärrbildning som ger förträngning av nedre magmunnen.
• Ärren kan göra att magmunnen blir trängre, och det blir svårare för maginnehållet att passera till tarmen.
• Symtom på att magmunnen har blivit alltför trång är bland annat att du kräks lätt.

Du kan få ett blödande eller brustet magsår även om du inte först har känt de vanliga symtomen.¹ Ett brustet magsår kan ge mycket ont i magen. Se avsnittet om när du ska söka vård för fler råd om vårdkontakt.

Diagnos vid magsår

Vad händer vid läkarbesöket?

Du bör alltid bli undersökt om du tror att du har magsår. Läkaren börjar med att fråga om dina besvär och hur de har utvecklats. Det är inte alltid möjligt att avgöra på symtomen om det rör sig om magsår eller känslig mage, eftersom besvären kan likna varandra.¹

Berätta om du har haft magsår tidigare. Läkaren frågar också om du blev bättre av läkemedel som minskar mängden saltsyra i magen.¹ Den uppgiften kan ingå i bedömningen av vilka undersökningar som behövs.

Du får även berätta vilka receptfria och receptbelagda läkemedel du använder.¹ Det är särskilt viktigt att nämna smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. Ta gärna med en lista över dina läkemedel eller visa informationen i din läkemedelslista.

Vid läkarbesöket kan du få frågor om när besvären började, om de kommer i perioder och om mat eller dryck påverkar dem. Läkaren kan också fråga om du har haft blod i avföringen eller kräkts blod. Sådana uppgifter kan påverka valet av undersökning.

Gastroskopi

Du kan behöva undersökas med gastroskopi. Då kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.¹ Gastroskopin görs med ett instrument som förs ner genom munnen.

Gastroskopi kan visa om det finns ett sår. Vårdpersonalen kan samtidigt ta ett vävnadsprov från såret. Provet kan undersökas för att se om det finns cellförändringar i såret.¹ Vid gastroskopi kan vävnadsprovet också användas för att undersöka om du har bakterien Helicobacter pylori i magen.

Om du har haft magsår i magsäcken undersöks du alltid med gastroskopi efter behandlingen.¹ Då kontrollerar läkaren hur såret har läkt. Det behövs eftersom det ibland kan vara svårt att skilja magsår från cancer.

Gastroskopi används särskilt när läkaren behöver se själva såret eller utesluta annan sjukdom. Undersökningen kan också bli aktuell när besvären är långvariga eller svåra att behandla. Vilken undersökning som passar beror på dina symtom och på vad läkaren kommer fram till vid läkarbesöket.

Tester för Helicobacter pylori

Bakterien Helicobacter pylori kan undersökas med blodprov, utandningsprov eller avföringsprov.¹ Ibland kan ett sådant prov räcka för att avgöra den fortsatta utredningen.

Ett blodprov visar om kroppens immunförsvar har reagerat mot Helicobacter pylori. Blodprovet kan däremot inte visa om bakterien finns i magen när provet tas eller om infektionen har funnits tidigare.¹ Ett blodprov kan visa att du inte har bakterien.

Utandningsprov och avföringsprov är säkrare än blodprov, särskilt när syftet är att utesluta Helicobacter pylori.¹ Avföringsprovet kan kallas avföringsantigentest. Utandningsprovet kallas ibland Urea Breath Test och kan förkortas UBT.

Vid en gastroskopi kan vårdpersonalen ta ett vävnadsprov från magsäckens slemhinna för att undersöka Helicobacter pylori. Det finns också tester där provet tas utan gastroskopi, till exempel utandningsprov eller avföringsprov.

När gastroskopi inte alltid behövs direkt

Alla behöver inte gastroskoperas direkt. Yngre personer utan varningssymtom och med låg sannolikhet för magsår kan ibland få en provbehandling med syrahämmande läkemedel utan gastroskopi.⁷

Ett annat alternativ är strategin ”testa och behandla”. Då används vanligtvis ett utandningstest eller ett avföringsantigentest för Helicobacter pylori.⁴ Om testet visar bakterien kan vården planera fortsatt behandling och uppföljning.

Protonpumpshämmare bör vara utsatt inför ett utandningstest.¹ Annars kan behandlingen ge ett falskt negativt resultat. Samma försiktighet gäller vid vissa andra tester för Helicobacter pylori, eftersom pågående behandling med protonpumpshämmare kan göra att bakterien inte upptäcks.³

Vilken väg som väljs beror bland annat på din ålder, dina symtom och om det finns varningssymtom. Om du behöver gastroskopi kan läkaren därför rekommendera den direkt i stället för att börja med provtagning eller provbehandling.

Behandling vid magsår

Målet med behandlingen

Vilken behandling du får beror på varför du har fått magsår.² Behandlingen kan därför behöva riktas mot en infektion med Helicobacter pylori eller mot den sura magsaften. Hur lång behandling du får beror på om såret sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen.

Protonpumpshämmare är läkemedel som hämmar protonpumparna i magsäckens slemhinna. Då bildas mindre mängd saltsyra i magsäcken. Det påskyndar läkningen av magsåret och lindrar smärtan.² Protonpumpshämmare brukar förkortas PPI.

Behandling mot Helicobacter pylori

Om undersökningen visar att magsåret beror på Helicobacter pylori behandlas infektionen med antibiotika tillsammans med protonpumpshämmare. Risken att få magsår igen är stor om bakterien finns kvar, vilket är anledningen till att infektionen behandlas.

En vanlig första behandling består av protonpumpshämmare och två sorters antibiotika två gånger om dagen i en vecka. Vanligtvis används amoxicillin och klaritromycin. Amoxicillin är ett penicillin. Om du är allergisk mot penicillin kan metronidazol användas i stället för amoxicillin.²

• Magsår som beror på Helicobacter pylori behandlas alltid med antibiotika.²
• Du behandlas med protonpumpshämmare och två sorters antibiotika två gånger om dagen i en vecka.²
• Du kan istället få metronidazol om du är allergisk mot penicillin.

Protonpumpshämmare kan behöva fortsätta i flera veckor efter att antibiotikan har avslutats. Hur länge det behövs beror bland annat på var såret sitter. Det finns flera olika verksamma ämnen i gruppen protonpumpshämmare, men skillnaden i effekt mellan läkemedlen är liten vid behandling av magsår. En del personer får magbesvär av protonpumpshämmare, till exempel illamående, ont i magen, diarré eller förstoppning. Huvudvärk kan också förekomma. Om du behöver fortsätta med antiinflammatoriska läkemedel kan protonpumpshämmare i vissa fall användas för att förebygga magsår.²

Efter en behandling mot Helicobacter pylori kontrolleras att infektionen har försvunnit.¹ Kontrollen görs vanligtvis med ett avföringsprov eller ett utandningsprov. Behandlingskontroll rekommenderas tidigast fyra veckor efter antibiotikakuren. Protonpumpshämmare kan påverka provsvaret och ge ett falskt negativt resultat, så tidpunkten för provet behöver planeras av vården. Efter varje behandling för att få bort Helicobacter pylori ska infektionen kontrolleras med avföringsprov eller utandningsprov, om kontrollen inte redan görs vid en gastroskopi. Vid två misslyckade behandlingsförsök kan gastroskopi med vävnadsprov behövas för att undersöka vilken behandling bakterien är känslig för.³

Behandlingstid och läkemedelsanvändning

Protonpumpshämmare kan behöva tas i någon eller några dagar innan symtomen lindras. För att ett sår ska läka behöver läkemedlet tas i minst en vecka.² Behandlingstiden beror på var såret sitter.

Avbryt inte behandlingen utan att fråga läkare, även om besvären har försvunnit.² Behandlingstidens längd är avgörande för att såret ska läka. Om besvären inte blir bättre efter två veckors medicinering bör du kontakta läkare.

Det går att ta protonpumpshämmare med eller utan mat, men läkemedlet är mest effektivt om du tar det cirka 30 minuter före en måltid.²

Efter minst fyra veckors behandling kan mängden saltsyra öka när protonpumpshämmaren avslutas. Då kan besvär komma tillbaka genom så kallad rekyleffekt. När behandlingen är färdig kan dosen därför behöva minskas gradvis under några veckor innan läkemedlet avslutas helt.² Prata med din läkare om hur det ska göras.

Olika magsår och uppföljning

Vid sår i tolvfingertarmen räcker behandlingen mot Helicobacter pylori också för att såret ska läka.³ Om du blir symtomfri behövs ingen kontrollgastroskopi efter behandlingen. Däremot rekommenderas kontroll av att infektionen har försvunnit.

Magsår i magsäcken behandlas med protonpumpshämmare i fyra till åtta veckor.⁴ Om Helicobacter pylori har påvisats behandlas även infektionen. Behandlingen med protonpumpshämmare kan fortsätta tills såret har läkt.

Magsår i magsäcken följs upp med gastroskopi tills såret är helt läkt. Vid undersökningen kan vävnadsprov tas från såret. Uppföljningen behövs eftersom det ibland kan vara svårt att skilja magsår från cancer. Kontroll med gastroskopi görs vanligtvis efter sex till åtta veckor vid magsår i magsäcken, eller tidigare om det finns misstanke om cancer.⁴

Efter behandling mot Helicobacter pylori rekommenderas kontroll av att infektionen har försvunnit. Ett avföringsprov eller ett utandningsprov kan användas för denna kontroll. Kontrollen görs tidigast fyra veckor efter avslutad behandling och efter ett uppehåll från protonpumpshämmare.

Om du fortfarande har besvär efter behandling av ett sår i tolvfingertarmen kan läkaren vilja undersöka om infektionen finns kvar. Vid kvarstående besvär kan även såret behöva bedömas på nytt.

När sjukhusbehandling behövs

Ett brustet magsår behöver snabbt opereras på sjukhus.¹ Vid operationen syr läkaren ihop såret så att magsäcksinnehållet inte kommer ut och skadar organen runt magsäcken.

Ett blödande magsår kan behandlas genom att läkaren limmar eller häftar ihop såret via ett gastroskop.¹ Då behöver du inte opereras genom buken.

Sjukhusvård behövs om du har ett blödande magsår. Sjukhusvård behövs också om blodvärdet är så lågt att du behöver en blodtransfusion.¹

Blödning kan leda till blodbrist. Om blodbristen blir uttalad kan blodtransfusion behövas som en del av sjukhusbehandlingen.

Egenvård vid magsår

Mat och dryck

Det är individuellt vilken mat eller dryck som förvärrar besvären. Stark eller friterad mat kan ge symtom hos vissa personer. Kaffe och alkohol kan göra vissa personer sämre. Försök lägga märke till om det är något särskilt du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det.¹

Det finns inte längre något råd om särskild kost för att förebygga att magsår kommer tillbaka.¹ Du behöver alltså inte följa en särskild magsårskost. Anpassa i stället mat och dryck efter vad du själv märker påverkar dina besvär. Du kan prova att äta mindre portioner om större måltider gör besvären värre. Ät kvällsmålet tre till fyra timmar innan du går och lägger dig om sena måltider påverkar dina symtom.⁸ Det är inte nödvändigt att ta bort all mat som brukar nämnas som besvärlig, eftersom det som påverkar dig kan skilja sig från det som påverkar andra.

Rökning och alkohol

Det är bra att sluta röka eller minska på rökningen om du röker.¹ Rökning kan bidra till magsår.⁶ Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.¹ Rökstopp är en del av de råd som kan minska risken för nya magsår.⁴ Du kan be om stöd när du vill sluta röka, eftersom det finns hjälp att få.¹

Att inte dricka för mycket alkohol kan hjälpa vid magsår.⁵ Alkohol kan göra magen mer känslig.⁹ Om du vill dricka mindre alkohol finns det hjälp att få.

Smärtstillande läkemedel

Antiinflammatoriska läkemedel och läkemedel med acetylsalicylsyra ökar risken för magsår. Antiinflammatoriska läkemedel kallas också för NSAID. Risken ökar ytterligare om flera typer av dessa läkemedel används samtidigt.¹

• Undvik att använda läkemedel mot värk eller feber som är antiinflammatoriska eller som innehåller acetylsalicylsyra.¹
• Paracetamol kan användas i stället för antiinflammatoriska läkemedel vid värk eller feber.¹
• Den som är osäker på vilket smärtstillande läkemedel som kan användas bör fråga på ett apotek.¹

Berätta för läkaren att du har eller har haft magsår om du behöver använda antiinflammatoriska läkemedel eller läkemedel med acetylsalicylsyra under en längre tid.¹ Då kan du få läkemedel som förebygger magsår. Protonpumpshämmare kan ibland användas för att förebygga magsår när du behandlas med vissa antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.² Ta inte flera olika läkemedel mot värk eller feber utan att först kontrollera vilka verksamma ämnen de innehåller, eftersom läkemedel i samma grupp kan öka risken ytterligare när de används samtidigt. På apoteket kan du få hjälp att gå igenom dina läkemedel.¹

Vem kan hjälpa dig vid magsår?

Första kontakt och rådgivning

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har magsår. Där kan dina besvär bedömas och du kan få hjälp att gå vidare med undersökning och behandling. Du bör alltid bli undersökt om du tror att du har magsår.¹

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv. Du kan också få information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag när du ska kontakta vårdcentralen.¹ Om du inte vet vilken mottagning du ska välja kan 1177 hjälpa dig med sjukvårdsrådgivning.

Val av vårdgivare

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.¹ Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån var du bor eller hur du vill ha kontakt med vården.

Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ En remiss kan därför behövas om du ska få vård på en öppen specialistmottagning. Du ska få förstå informationen du får av vårdpersonalen och kan ställa frågor om du inte förstår.⁹

Vanliga frågor om magsår

Kan magsår gå över av sig självt?

Ja, ett magsår kan läka av sig självt. Det betyder dock inte att besvären säkert försvinner för gott utan behandling. Magsår kommer oftast tillbaka om det inte behandlas.¹ Om Helicobacter pylori finns kvar får cirka 75 procent ett nytt magsår inom ett år. Efter lyckad behandling av bakterien är risken för ett nytt magsår mindre än 5 procent under det första året.⁴ Därför behöver ett magsår bedömas och behandlas, även om du känner dig bättre en tid. Behandlingen kan minska risken för att såret återkommer och för att det utvecklas till ett blödande eller brustet magsår. Läs mer i avsnitten om diagnos och behandling av magsår.

Är magsår samma sak som känslig mage?

Nej, magsår och känslig mage är inte samma tillstånd. Känslig mage kan ge besvär som liknar magsår, till exempel ont eller en brännande känsla i maggropen.^1,9 Du kan också bli snabbt mätt eller känna dig uppblåst när du har känslig mage. Eftersom symtomen kan påminna om varandra går det inte alltid att avgöra orsaken enbart utifrån hur det känns. Magsår kan behöva bekräftas med gastroskopi, där vårdpersonalen kan se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. I vissa fall tas också ett vävnadsprov vid undersökningen.¹

Kan man få magsår under graviditet eller amning?

Berätta för din läkare om du är gravid eller planerar att bli gravid och har magsår.¹ Det är viktigt att läkaren känner till graviditeten eller planerna på graviditet när din behandling bedöms. Omeprazol, lansoprazol eller esomeprazol kan användas under graviditet eller amning.^1,2 Du bör däremot undvika de antibiotika som används för att ta bort Helicobacter pylori under graviditet och amning. Om magsåret beror på bakterien kan antibiotikabehandling ges när du har slutat amma.

Hur vanligt är magsår?

I västvärlden är förekomsten av magsår 0,8–1,8 fall per 1 000 invånare och år. Förekomsten av magsår minskar i västvärlden.⁴ Även förekomsten av Helicobacter pylori-infektion minskar i västvärlden. Magsår är vanligare med stigande ålder. I Sverige är Helicobacter pylori vanligare bland äldre än bland yngre.