Lungsäckscancer – symtom, orsaker och behandling

Om lungsäckscancer

Vad är lungsäckscancer?

Lungsäckscancer är en ovanlig cancersjukdom som bildas i vävnaden runt lungorna och bröstkorgen. Sjukdomen utgår från lungsäcken, som omger lungorna. Det kan ta över 30 år för lungsäckscancer att utvecklas. Lungsäckscancer är en annan sjukdom än lungcancer. Lungsäckscancer kallas också malignt pleuramesoteliom.¹

När lungsäckscancer utvecklas bildas cancerceller i lungsäcken. Det är alltså inte samma sjukdom som cancer som börjar inne i själva lungvävnaden. Namnet malignt pleuramesoteliom används också för lungsäckscancer.

Lungsäckens uppbyggnad

Lungorna omges av lungsäcken. Lungsäcken består av två bindvävsväggar med ett tunt lager celler runt varje lunga. Den ena väggen ligger närmast lungan och den andra mot bröstkorgen. Mellan lungsäckens väggar finns ett tunt lager vätska.¹

Lungsäcken finns alltså runt varje lunga och består av dubbla väggar. Vätskan ligger mellan väggarna i lungsäcken. Om det bildas för mycket vätska kan den samlas i lungsäcken.

Hur vanlig och allvarlig är sjukdomen?

Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom. Ungefär 100 personer i Sverige får lungsäckscancer varje år.¹ Sjukdomen förekommer oftast hos personer mellan 60 och 70 år, men den kan förekomma i andra åldrar.

Lungsäckscancer upptäcks ofta efter att sjukdomen har funnits en tid. När sjukdomen upptäcks har den därför ofta redan funnits under en längre period. Det är svårt att bli av med lungsäckscancer.¹

Det är ovanligt att lungsäckscancer sprider sig till andra delar av kroppen.¹ Sjukdomen kan i stället växa lokalt i lungsäcken, som då blir allt tjockare. Vätska i lungsäcken är vanligt i tidigare stadier av sjukdomen. Senare kan lungsäckens väggar växa ihop.²

Orsaker till lungsäckscancer

Asbest som vanligaste orsak

Den vanligaste orsaken till lungsäckscancer är asbest.¹ Asbestexponering anges som orsak till 80–90 procent av fallen.² Det betyder samtidigt inte att alla som har utsatts för asbest får lungsäckscancer.

Asbest dammar lätt. Dammet består av små, tunna och vassa mineralfibrer. Fibrerna kan sväva omkring i luften i flera dygn. När du andas in dem kan de fastna i lungorna. Alla som har arbetat med asbest får inte cancer.¹

När och hur exponering kan ha skett

Asbest har tidigare använts i isolering och byggnadsmaterial. Du kan ha kommit i kontakt med asbest om du har arbetat som till exempel byggnadsarbetare, rörläggare, elektriker eller varvsarbetare.¹

Asbest är förbjudet i Sverige sedan 1982. Ändå kan du även i dag utsättas för asbest när du river, reparerar eller bygger om hus som byggts före 1970-talet.¹ Asbest kan då finnas kvar i äldre byggnadsmaterial. Exponering i arbetet har varit vanlig, men asbest har också använts i många olika branscher och material.

Symtom vid lungsäckscancer

Vanliga symtom

Lungsäckscancer kan ge ett eller flera olika symtom.¹ Besvären kan märkas från bröstkorgen eller påverka hela kroppen.

• Du blir lätt andfådd utan att du har ansträngt dig.¹
• Du kan ha ont i bröstkorgen eller magen.¹
• Du kan svettas mer än vanligt, särskilt på nätterna.¹
• Dina fingertoppar kan vara svullna.¹ Andra symtom kan också förekomma:

• Du kan ha hosta eller heshet.³
• Du kan få svårt att svälja.

Diagnos vid lungsäckscancer

Första bedömningen

Utredningen börjar med att du beskriver dina besvär för läkaren. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning. Eftersom lungsäckscancer ofta har samband med asbest är det viktigt att berätta om du har arbetat med asbest, även om det var länge sedan.¹

En lungröntgen kan visa om det finns någon förändring. Om läkaren har starka skäl att tro att du har lungsäckscancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Du får en remiss till en lungklinik om läkaren tror att du kan ha cancer. Lungkliniken ska kalla dig inom två veckor. På lungkliniken görs flera undersökningar.¹ Då organiseras utredningen på ett särskilt sätt, så att du så snabbt som möjligt kan bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.

Bilddiagnostik

Bilddiagnostik används för att undersöka lungsäcken och se om det finns tecken på sjukdom. En PET-undersökning kan ofta visa om en förändring i lungsäcken kan vara cancer. Datortomografi kan visa om cancern har spridit sig.¹

En lungröntgen kan visa förtjockning i lungsäcken eller vätska i lungsäcken. Magnetkamera kan också användas för att se var tumörerna finns och om cancern har spridit sig.³ Vilka undersökningar som behövs beror på vad läkaren behöver undersöka vidare. En PET-undersökning kan i de flesta fall skilja ofarliga förtjockningar i lungsäcken från förändringar som beror på cancer, men det kan förekomma både falskt positiva och falskt negativa resultat.

Behandling vid lungsäckscancer

Behandlingens mål och val

Lungsäckscancer upptäcks ofta när sjukdomen redan har funnits en tid. Därför går det sällan att få bort cancern helt, men behandling kan bromsa sjukdomen och göra att du kan må bättre även om cancern finns kvar.¹ [^1]

Många får en kombination av olika behandlingar, till exempel cytostatika tillsammans med operation eller strålbehandling när det är aktuellt.³ [^3]

Cytostatika och immunterapi

De flesta får en kombination av olika cytostatika.¹ [^4] Kombinationen pemetrexed och cisplatin blev standardbehandling efter att den visat längre överlevnad än behandling med enbart cisplatin.² [^5]

Immunterapi är godkänd i Sverige och rekommenderas som förstahandsbehandling vid sarkomatöst mesoteliom.² [^6] Vid andra celltyper kan valet mellan cytostatika och immunterapi se annorlunda ut, eftersom tumörens celltyp påverkar vilka behandlingar som kan fungera bäst.

Egenvård vid lungsäckscancer

Delaktighet och stöd i vården

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.¹

Du kan använda Min vårdplan för att få svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.¹ Om du inte pratar svenska, eller om du till exempel har en hörselnedsättning, har du möjlighet att få hjälp av en tolk.

Låt gärna en närstående följa med dig till vårdbesöket, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sades vid vårdbesöket. På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator.¹

Rörelse och vardag

Din ork påverkas om du har opererats. Då kan du ha svårare att till exempel gå lika långa sträckor som tidigare. Det kan hjälpa med fysisk träning som är anpassad för dig.¹

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Du kan prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Vem kan hjälpa dig vid lungsäckscancer?

Första ordinarie kontakt

Kontakta en vårdcentral om du tror att du kan ha lungsäckscancer. Där kan läkaren bedöma dina besvär och planera vilka undersökningar som behövs. Berätta om du har arbetat med asbest, även om det var för länge sedan. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹

Du ska få förståelig information från vårdpersonalen och möjlighet att ställa frågor om det behövs. En närstående kan följa med till vårdbesöket som stöd och hjälp att minnas vad som sas vid vårdbesöket.¹

Lungklinik och cancerteam

Du får en remiss till en lungklinik om läkaren tror att du kan ha cancer. Lungkliniken ska kalla dig inom två veckor. På lungkliniken görs flera undersökningar.¹ Det kan till exempel behövas lungröntgen, PET-undersökning eller vävnadsprov för att utreda förändringen.

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator.¹

Vanliga frågor om lungsäckscancer

Är lungsäckscancer ärftlig?

Genetiska faktorer har föreslagits ha betydelse för lungsäckscancer.² Genetiska förändringar som går i familjer har föreslagits som en möjlig orsak till lungsäckscancer.³

Kan man få stöd efter ett cancerbesked?

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller en patientförening för att få råd och stöd. På många sjukhus finns också kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med praktiska saker. Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.¹

Kan jag få en annan läkares bedömning?

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Det kan hjälpa dig om du är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.¹