Körtelfeber är en virusinfektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset. Den läker nästan alltid utan bestående men, och de flesta blir bättre inom två till fyra veckor.
Körtelfeber är en virusinfektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset.1 Det är ett mycket vanligt virus, och infektionen kan därför förekomma hos människor i olika åldrar. Körtelfeber kännetecknas av feber, halsont och förstorade lymfkörtlar.2 Besvären kan ibland likna andra infektioner i halsen, vilket gör att sjukdomen inte alltid är lätt att känna igen enbart utifrån hur du mår.
Infektionen läker nästan alltid utan bestående men.2 De flesta återhämtar sig alltså helt, även om det kan ta tid innan energin är tillbaka. Under sjukdomstiden kan du känna dig tydligt påverkad och behöva anpassa vardagen efter hur du mår. Det är vanligt att återhämtningen inte går lika snabbt som du kanske önskar.
Körtelfeber är vanligast bland tonåringar och unga vuxna.3 Sjukdomen kan dock utvecklas i alla åldrar.4 Åldern när du smittas påverkar ofta hur infektionen märks i kroppen.
Barn som smittas får ofta inga eller bara lindriga symtom.1 Om symtom uppstår hos barn kan de därför vara svåra att skilja från besvär vid andra vanliga infektioner.3 Tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka än barn.1 Det innebär att sjukdomen i dessa åldersgrupper oftare ger en tydligare sjukdomsbild och kan påverka vardagen mer.
Körtelfeber kan alltså se olika ut beroende på ålder. Ett barn kan ha en lindrig infektion utan tydliga typiska besvär, medan en tonåring eller vuxen kan känna sig betydligt mer sjuk. Det betyder inte att alla får samma förlopp, men åldersskillnaden är en viktig del av hur sjukdomen brukar visa sig.
De flesta blir bättre inom två till fyra veckor.5 Det betyder inte alltid att alla besvär försvinner samtidigt. Tröttheten kan finnas kvar i flera månader efter den akuta sjukdomen.1 Därför kan du behöva ge kroppen tid även när febern och de tydligaste besvären har gått över.
Förloppet kan upplevas olika från person till person. Vissa börjar känna sig bättre efter några veckor, medan tröttheten dröjer kvar längre. Försök att se återhämtningen som en period där dagsformen kan variera, snarare än som en rak väg från sjuk till frisk.
Körtelfeber är en infektion som beror på ett virus. Epstein-Barr-viruset är den vanligaste orsaken till körtelfeber.1 Viruset är mycket vanligt och finns över hela världen. De flesta människor smittas av Epstein-Barr-viruset någon gång under livet, men det är bara vissa som får körtelfeber när de smittas.
Hos barn ger en infektion med Epstein-Barr-viruset ofta inga eller bara lindriga besvär. Om infektionen kommer senare i livet är det vanligare att den leder till körtelfeber. Det betyder att en smitta med viruset inte alltid märks eller leder till samma sjukdom. Epstein-Barr-viruset tillhör herpesvirusgruppen. Efter den första infektionen kan viruset ligga kvar vilande i kroppen, framför allt i vissa vita blodkroppar och i slemhinnan i näsa och svalg. Det är en del av förklaringen till att viruset kan finnas kvar i svalget efter att du har blivit frisk.2 En person kan alltså ha kvar viruset utan att ha körtelfeber igen.
Hos tonåringar och vuxna kan körtelfeber ge flera besvär samtidigt. Symtomen kan komma gradvis och alla får inte samma symtom.3 Febern kan vara hög och svängande och kan finnas kvar i flera veckor. Rikliga svettningar, särskilt på natten, kan också förekomma. Halsmandlarna kan svullna kraftigt och beläggningarna kan vara tjocka och gråvita. Då kan andedräkten lukta illa och rösten bli grötig. En del kan känna en fyllnadskänsla i magen när levern eller mjälten är svullen.2
Vid ett läkarbesök får du först berätta vilka besvär du har och hur länge du har haft dem. Läkaren väger sedan ihop det du berättar med det som syns och känns vid undersökningen. Det behövs eftersom körtelfeber och halsfluss kan likna varandra tidigt i sjukdomen.
Läkaren tittar in i munnen och svalget, ofta med hjälp av en lampa. Vid misstänkt körtelfeber undersöks särskilt halsmandlarna. Läkaren letar efter förändringar som kan passa med infektionen:
Lymfkörtlarna kan undersökas på halsen, i armhålorna, i ljumskarna och på andra ställen där det finns många lymfkörtlar. Läkaren känner efter om de är svullna eller ömma. Att känna på magen är ett sätt att bedöma om levern eller mjälten är svullen, även när en svullen mjälte inte ger någon tydlig känsla för dig.
Du kan få lämna blodprov när läkaren misstänker körtelfeber. Ett sådant prov kan ge information om hur kroppen reagerar på sjukdom och kan hjälpa läkaren att skilja körtelfeber från andra orsaker till liknande besvär.
Körtelfeber orsakas av ett virus och kan därför inte behandlas med antibiotika. Antibiotika hjälper mot bakterier, men inte mot virusinfektionen som orsakar körtelfeber.1 Målet med behandlingen är i stället främst att lindra symtomen medan kroppen återhämtar sig.6
Det finns inte någon säker effekt av antivirala läkemedel vid den första EBV-infektionen.2 Sådana läkemedel används därför inte som en säker behandling av själva körtelfebern. Om du får läkemedel beror valet på vilka besvär eller komplikationer du har, och beslutet fattas av vårdpersonal.
Behandlingen riktas alltså framför allt mot symtom och mot eventuella komplikationer. Vid svåra symtom kan läkaren föreslå ytterligare behandling utifrån vilka organ som påverkas. Det är viktigt att följa den plan du får av vården, eftersom körtelfeber kan påverka mer än halsen, till exempel levern eller mjälten.
Ibland kan du ha en streptokockinfektion samtidigt som du har körtelfeber.1 Då kan antibiotika behövas för att behandla streptokockinfektionen, inte för att behandla själva virusinfektionen.
Ampicillin och amoxicillin kan orsaka utslag hos personer som har körtelfeber.
Körtelfeber kan göra dig mycket trött. Vila därför när kroppen behöver det och ge dig själv tid att återhämta dig under sjukdomstiden. Vila kan hjälpa kroppen under sjukdomstiden.1
Det viktigaste när du har ont i halsen är att få i dig vätska, även om det är svårt att svälja. Drick mycket för att minska risken för uttorkning. Om det gör ont att svälja kan små klunkar ofta vara lättare än att försöka dricka mycket på en gång.7 Kall eller varm dryck kan kännas lenande för halsen. Yoghurt eller glass kan också kännas bra när halsen gör ont.1
Försök att dricka regelbundet under dagen.
Receptfria läkemedel kan användas mot smärta och feber.1 Läs på förpackningen hur läkemedlet ska användas och fråga på ett apotek om du är osäker på vad som passar dig. Har du en annan sjukdom, tar andra läkemedel eller gäller det ett barn, kan du behöva fråga vården eller apotekspersonal innan du använder ett läkemedel.
Sugtabletter och halssprejer kan lindra halsont. Halstabletter kan också kännas lenande när du suger på dem, och sockerfria tabletter är bättre för tänderna. Alla receptfria halsläkemedel passar inte både barn och vuxna.
Om du misstänker körtelfeber kan du börja med en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.1 Där kan du få en första medicinsk bedömning och hjälp att komma vidare om det behövs.
Vårdcentralen är ofta en lämplig första kontakt när du vill få dina besvär bedömda. En jouröppen mottagning kan vara ett alternativ när du behöver söka vård utanför vårdcentralens vanliga öppettider.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma dina besvär och få råd om var du kan söka vård.1
Du kan också söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland behövs en remiss till den öppna specialistvården.1
Vid uttalad svullnad i halsen eller andningsbesvär kan en infektionsspecialist eller en öron-, näs- och halsspecialist behöva kontaktas.2 Den specialistvården kan då bedöma om du behöver sjukhusvård.
Om du har känd körtelfeber och får mycket ont i magen ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.
Kan man få körtelfeber mer än en gång?
Efter genomgången körtelfeber har kroppen bildat antikroppar mot sjukdomen. Det innebär att du blir immun och inte kan få körtelfeber igen.1 Det betyder inte att du får körtelfeber på nytt. De flesta vuxna har antikroppar mot Epstein-Barr-viruset efter en genomgången infektion.9
Hur länge brukar körtelfeber pågå?
Symtomen vid körtelfeber går oftast över på två till tre veckor. Tröttheten kan däremot finnas kvar under en längre tid efteråt, ibland i flera månader. Om du fortfarande är mycket påverkad eller om besvären förvärras kan du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Det är vanligt att känna sig trött under en längre tid efteråt, ibland i flera månader.1 Hur du mår i övrigt är viktigt när du bedömer om du behöver kontakta vården.
Behöver körtelfeber behandlas med antibiotika?
Nej, antibiotika behandlar inte själva körtelfebern eftersom sjukdomen orsakas av ett virus. Behandlingen går i stället främst ut på att lindra besvären. Du kan behöva antibiotika om du samtidigt får en infektion med streptokocker. Ett prov från halsmandlarna kan visa om du har halsfluss som beror på streptokocker. Antibiotika kan däremot behövas om du samtidigt har en infektion med streptokocker. Om du har mycket svårt att svälja vätska kan sjukhusvård behövas, och då kan du behöva dropp under en kortare period.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Smittan sprids främst genom saliv. Kyssar kan därför överföra viruset från en person till en annan.1 Virus som orsakar körtelfeber kan också spridas om du delar mat, dryck, bestick eller läppbalsam med någon som har infektionen.
Det brukar gå fyra till sex veckor från smitta till symtom.1 Den tiden kallas inkubationstid. Under den perioden har du blivit smittad, men ännu inte fått symtom på körtelfeber.
Epstein-Barr-viruset kan finnas kvar i svalget upp till 18 månader efter att personen har blivit frisk. Det innebär att viruset kan finnas kvar länge efter den akuta sjukdomen.2 Hur länge en person kan smitta varierar, och förekomst av virus i svalget betyder inte alltid att personen är smittsam.4
Efter en genomgången infektion bildar kroppen antikroppar mot Epstein-Barr-viruset. De flesta vuxna har därför antikroppar mot viruset.2 Antikropparna visar att kroppen tidigare har varit i kontakt med Epstein-Barr-viruset.
Efter körtelfeber bildar kroppen antikroppar och personen blir immun mot att få körtelfeber igen.1 Du kan alltså bara få körtelfeber en gång i livet. Det gäller körtelfeber som sjukdom; en tidigare infektion innebär inte att Epstein-Barr-viruset försvinner ur kroppen.
Det finns inget vaccin mot körtelfeber.2 Det finns därför ingen vaccination som kan skydda mot sjukdomen.
Lymfkörtlarna på halsen kan kännas som svullnader under huden. De kan vara ömma, men vid körtelfeber är de ofta stora och vanligen mindre ömmande än vid vissa andra halsinfektioner.6 Svullnaden kan finnas på båda sidor av halsen.
Halsen kan vara kraftigt påverkad. Det kan göra ont att svälja, och det kan bli svårt att få i sig mat och dryck när besvären är uttalade.
Utslagen kan se olika ut.2 Om du bara har feber och svullna lymfkörtlar utan tydliga besvär från halsen kan körtelfeber ändå vara en möjlig förklaring. Symtombilden är alltså inte alltid den typiska med kraftigt halsont och tydligt svullna halsmandlar.
Barn får ofta inga eller lindriga besvär, medan tonåringar och vuxna kan få en mer påtaglig sjukdomsbild. Det betyder att symtomen kan variera mycket mellan olika personer, även när infektionen är densamma.
Körtelfeber kan påverka både levern och mjälten. Det märks inte alltid, och du kan därför ha en svullen lever eller svullen mjälte utan att själv känna någon tydlig förändring.
En svullen mjälte sitter innanför de nedersta revbenen.1 Plötslig buksmärta ska därför tas på allvar, även om du inte tidigare har känt av mjälten.
Det finns två situationer där det är bråttom.
Ring 112 direkt om du har ont i magen och blir blek och matt.1
Vid buksmärta och blekhet eller matthet kan du också få hjärtklappning. Ring genast 112 om du har ont i magen och blir blek och matt.1
Larma ambulans om du inte kan svälja din egen saliv eller får mycket svårt att andas.7
Snabbtestet för körtelfeber letar efter körtelfeberantikroppar.2 Ett negativt resultat tidigt i sjukdomen utesluter därför inte alltid körtelfeber. Om bilden fortfarande talar för sjukdomen kan läkaren behöva göra en mer specifik undersökning av antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, så kallad EBV-serologi. Den används framför allt när det är oklart om besvären beror på körtelfeber eller något annat.
I blodet kan läkaren också se förändringar i de vita blodkropparna.
Körtelfeber och halsfluss kan ge halsont, feber, svullna halsmandlar och beläggningar. Därför går det inte alltid att avgöra orsaken enbart genom att titta i halsen, särskilt tidigt i sjukdomen. Halsfluss kan bero på virus eller bakterier, och provet från halsen används för att leta efter streptokocker.1,8
Ett snabbtest kan ge svar på om streptokocker finns i provet. Om läkaren fortfarande misstänker en bakteriell halsinfektion trots ett negativt snabbtest kan en bakterieodling ibland göras; den kan ta några dagar att få svar på.8
Körtelfeber kan samtidigt förekomma med en streptokockinfektion i halsen. Därför kan läkaren behöva ta både prov från halsmandlarna och blodprov när symtomen överlappar. Ett negativt snabbtest för körtelfeber behöver också bedömas utifrån hur länge du har varit sjuk och vilka fynd läkaren gör vid undersökningen.
Ett utslag efter ampicillin eller amoxicillin vid körtelfeber betyder inte automatiskt att du har en äkta allergi mot läkemedlet.2 Berätta ändå alltid för vårdpersonalen om du har fått utslag efter ett läkemedel, så att det kan bedömas och dokumenteras på rätt sätt.
Sjukhusvård är ovanlig vid körtelfeber.1 Den kan behövas om symtomen blir så svåra att du har mycket svårt att svälja vätska. Då kan du behöva läggas in för att vården ska kunna hjälpa dig med vätska och följa hur du mår. Vid uttalad svullnad i halsmandlarna kan du behöva vård på sjukhus om du får andningsbesvär eller inte kan få i dig vätska. Då kan infektions- eller öron-, näs- och halsspecialist behöva bedöma och följa behandlingen.2
Om du har mycket svårt att få i dig vätska kan du behöva dropp under en kortare period.1
Steroider kan användas vid vissa komplikationer, till exempel om svullnaden i halsen leder till luftvägsobstruktion. Steroider används alltså inte som standardbehandling för själva körtelfebern. Steroider kan även användas vid uttalad brist på blodplättar eller blodbrist som beror på att röda blodkroppar bryts ner för tidigt.2 Vid andra komplikationer kan läkare också överväga steroider, men behandlingen anpassas efter situationen och ska ordineras av vården.
Aspirin ska inte ges till barn under 16 år.7 Ge inte heller läkemedel till barn om du är osäker på ålder, mängd eller vilket läkemedel som passar; fråga på ett apotek eller kontakta vården.
Undvik alkohol tills du känner dig helt bra och minst fyra veckor.1
Undvik kraftig ansträngning under den första månaden efter körtelfeber. Mjälten kan fortfarande vara svullen och behöver skyddas så att den inte brister. Ridning och idrotter med mycket kroppskontakt bör därför undvikas under den första månaden.1 Det gäller även aktiviteter där du riskerar att få ett slag mot magen.
Du behöver däremot inte vara helt stilla. Promenader och lugna aktiviteter är tillåtna när du orkar.1 Börja försiktigt och avbryt om du blir sämre eller mycket trött. Vänta med kraftigare träning tills den första månaden har gått och du känner dig återställd.3
Sök vård genast om du får mycket ont i magen efter körtelfeber.1
Körtelfeber sprids genom saliv. Undvik därför att kyssa andra när du eller den andra personen har körtelfeber.1 Dela inte glas, bestick eller mat med någon som har körtelfeber. Tvätta händerna regelbundet och tvätta sådant som kan ha fått saliv på sig.3
Du kan återgå till arbete eller skola när du känner dig bättre och orkar med det. För barn är det viktigt att orken räcker hela dagen. Barn kan återgå till skola eller förskola när de orkar delta hela dagen och varit feberfria i ett dygn utan febernedsättande läkemedel.1
Återgången kan behöva ske lugnt eftersom tröttheten kan finnas kvar efter att febern och halsontet har minskat. Anpassa därför dagen efter hur du mår och planera in pauser. Om besvären förvärras eller om du har svårt att få i dig vätska ska du kontakta vården. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.
Vid allvarliga besvär ska du inte vänta på en vanlig mottagning. Larma också ambulans om du inte kan svälja din egen saliv eller får mycket svårt att andas.7
När är det bråttom?
Plötslig svår buksmärta kan vara tecken på att mjälten har brustit.9 Om du vet att du har körtelfeber och får mycket ont i magen ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Ring genast 112 om du har ont i magen och samtidigt blir blek och matt.1 Mjälten svullnar ofta utan att det känns.
Kraftigt svullna halsmandlar kan i ovanliga fall göra det svårt att andas eller att få i sig vätska.9 Om du har mycket svårt att svälja vätska kan du behöva vård på sjukhus, men det är ovanligt.1
Kan man träna när man har körtelfeber?
Kraftig ansträngning bör undvikas under den första månaden efter körtelfeber. Mjälten kan fortfarande vara svullen under den perioden, och den behöver skyddas så att den inte brister. Ridning och idrotter med mycket kroppskontakt bör också undvikas under den första månaden. Du behöver däremot inte vara helt stilla, eftersom promenader och lugna aktiviteter är tillåtna när du orkar. Undvik ridning och idrotter där du har mycket kroppskontakt med andra under den första månaden.1 Promenader och lugna aktiviteter är tillåtna när du orkar.