Impotens, även kallad erektil dysfunktion, innebär att det är svårt att få eller behålla stånd tillräckligt länge för sexuell aktivitet. Det finns hjälp i form av terapi, hjälpmedel och läkemedel, och för de allra flesta kan behandlingen göra det möjligt att återfå förmågan att få stånd.
Impotens innebär att det är svårt att få eller behålla stånd tillräckligt länge för sexuell aktivitet.1 Impotens kallas också erektil dysfunktion eller ED.2 Det handlar alltså om att ståndet inte blir tillräckligt för sexuell aktivitet eller inte varar tillräckligt länge.
Att få stånd innebär att penis blir hård, större och reser sig. Stånd uppstår när svällkropparna i penis fylls med blod.2 Förmågan att få stånd påverkas av samspelet mellan hjärnan, nerverna, hormonerna och blodkärlen.3
Impotens beskriver förmågan att få eller behålla stånd, inte automatiskt sexlusten.3 En person kan därför ha impotens utan att sexlusten påverkas. Besvären kan också finnas samtidigt som du ibland får stånd, till exempel när du vaknar.
Det är mycket vanligt att någon gång ha svårt att få eller behålla stånd. Nästan alla vuxna män har någon gång haft sådana svårigheter.3 För vissa är besvären tillfälliga, medan andra har återkommande eller långvariga problem.
Olika studier ger olika siffror för hur vanligt impotens är:
Impotens blir vanligare med stigande ålder, men besvär kan förekomma hos män i alla åldrar. Att någon gång ha svårt att få stånd behöver därför inte betyda att du har ett långvarigt medicinskt problem.
Impotens kan påverka livskvalitet samt fysisk och psykosocial hälsa. Besvären kan påverka både dig och din familj.1 Besvären kan också påverka en partner och relationen. Det finns terapi, hjälpmedel och läkemedel som kan hjälpa de flesta att återfå förmågan att få stånd.2
Impotens är ett vanligt besvär och det finns hjälp att få.
Impotens kan ha flera olika orsaker. När besvären kommer gradvis under en längre tid kan de bero på en sjukdom. Sjukdomar och tillstånd som kan bidra är bland annat diabetes, åderförfettning, högt blodtryck, depression och neurologiska sjukdomar som multipel skleros.2
Kärlsjukdom kan göra att blodflödet till penis blir sämre. Åderförfettning är den vanligaste kärlorsaken som beskrivs vid kroppsligt orsakad impotens. Även diabetes och rökning förekommer ofta hos personer med kärlrelaterad impotens.
Neurologiska sjukdomar kan störa de nervsignaler som behövs för att en erektion ska uppstå. Impotens kan också förekomma efter större kirurgiska ingrepp i bäckenet. Strålbehandling mot prostatan är ytterligare en riskfaktor för impotens.
Stress, oro, prestationsångest, relationsproblem och psykisk ohälsa kan orsaka psykogen impotens.5
Impotens kan visa sig på flera sätt. Du kan ha svårt att få stånd, även om det tidigare har fungerat bra. Du kan också få stånd men ha svårt att behålla det tillräckligt länge för sexuell aktivitet.
Besvären kan komma vid enstaka tillfällen eller återkomma ofta. Stress, nervositet, trötthet, psykiskt mående, en kris eller problem i en relation kan göra det svårare att få stånd.
Utredningen brukar börja med ett samtal.2 Det kan kännas känsligt att prata om sex, men samtalet hjälper vårdpersonalen att förstå vilka besvär du har och hur de påverkar dig.
Samtalet kan handla om flera delar av sexlivet:2
Vilken behandling som passar beror på orsaken till impotensen. Samtalsbehandling kan hjälpa när besvären beror på psykologiska problem.2 Behandlingen kan till exempel ges av en sexolog, psykoterapeut, psykolog eller psykiater. Samtalsbaserad psykoterapeutisk eller sexologisk behandling kan också användas när psykologiska faktorer har tillkommit vid kroppsligt orsakad impotens. Behandlingen kan bland annat riktas mot låg självkänsla, skam eller begränsad sexuell erfarenhet. Vid partnerrelaterad impotens kan parterapi vara en del av behandlingen.5
Samtalen kan riktas mot prestationsångest, depression och stress. Psykoterapeutisk eller sexologisk behandling kan också vara relevant när psykologiska faktorer har tillkommit vid kroppsligt orsakad impotens. Parterapi kan användas när impotensen är kopplad till problem i relationen.5
Vissa läkemedel kan påverka den sexuella funktionen. Därför bör en läkemedelsgenomgång och justering av läkemedel övervägas när läkemedel kan bidra till besvären.5
PDE5-hämmare är förstahandsalternativ vid läkemedelsbehandling av impotens.
Det finns flera levnadsvanor du kan prova för att förbättra förmågan att få stånd. Förändringar kan behöva få ta tid innan du märker någon skillnad.
Regelbunden konditions- och styrketräning kan vara ett sätt att påverka både erektionen och lusten. Fysisk aktivitet kan också bidra till mindre stress.
Stress, oro och prestationspress kan göra det svårare att få stånd. Det kan därför vara hjälpsamt att minska pressen på att ståndet måste komma eller vara kvar under hela sexet.
Besvären kan ibland försvinna eller minska av sig själv när du pratar om att du har svårt att få stånd med den eller de du har sex med.
Om du har återkommande svårigheter att få stånd kan du kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.2 På vårdcentralen kan du få hjälp att beskriva besvären och gå vidare med utredning och behandling.
Yngre personer kan kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar i Sverige: dit kan du gå från 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år.2
Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.2 Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och läsa om olika mottagningar.
En allmänläkare kan vanligtvis handlägga psykogen impotens.1 Vid behov kan allmänläkaren skicka remiss till en sexolog eller psykoterapeut.5
Impotens är svårt att få eller behålla stånd tillräckligt länge för sexuell aktivitet. Impotens och erektil dysfunktion är två benämningar för samma problem.2
Stress, prestationsångest och relationsproblem kan orsaka psykogen impotens. En upplevelse av en misslyckad erektion kan förstärka ångest och skapa en ond cirkel med fortsatt impotens.5
Psykogen impotens kännetecknas ofta av plötslig debut och bevarade nattliga eller morgonerektioner. Besvären är ofta situationsbundna, och erektionsförmågan kan vara bevarad vid onani.5
Behandlingar kan omfatta terapi, hjälpmedel och läkemedel. Samtalsbehandling kan hjälpa när impotensen beror på psykologiska problem. En penisring kan hjälpa blodet att stanna kvar i penis, och en vakuumpump används för att öka blodflödet till penis.2
PDE5-hämmare gör det lättare att få stånd när personen är sexuellt upphetsad. Sildenafil, tadalafil, vardenafil och avanafil ingår i gruppen PDE5-hämmare. Läkemedlen behandlar inte orsaken till besvären.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Prestationsångest innebär att du är rädd för att misslyckas sexuellt. Oroskänslor kring den sexuella funktionen kan då göra det svårare att få stånd. Psykogen impotens kan också vara situationsbunden, till exempel genom att erektionsförmågan varierar mellan olika situationer.
Psykiska faktorer behöver alltså inte vara den första orsaken till besvären. Även när impotensen har börjat på grund av en kroppslig sjukdom kan oro eller stress tillkomma senare och förstärka eller hålla kvar besvären.
Vissa läkemedel mot högt blodtryck kan påverka förmågan att få stånd.2 Det gäller till exempel betablockerare. Antidepressiva läkemedel och andra psykofarmaka kan också störa nervsignalerna och påverka förmågan att få stånd.
Läkemedel kan påverka blodflödet eller störa nervsignalerna. Antidepressiva läkemedel kan dessutom påverka både erektion och utlösning. Impotens kan därför ha samband med läkemedel även om läkemedlet används för en annan sjukdom.
Testosteronnivåerna börjar sjunka från 40-årsåldern.2 Det kan minska sexlusten och även påverka förmågan att få stånd.
Mycket låga testosteronnivåer kan till exempel bero på mycket kraftig övervikt eller en hormonsjukdom. Låga testosteronnivåer är samtidigt en ovanlig orsak till impotens.
Flera av riskfaktorerna för impotens är desamma som för hjärt-kärlsjukdom. Det gäller bland annat fysisk inaktivitet, obesitas, högt blodtryck, rökning, högt kolesterol och metabolt syndrom.
Hur besvären börjar och i vilka situationer de uppstår kan ge ledtrådar om orsaken. Plötslig debut med bevarade nattliga eller morgonerektioner talar ofta för psykogen impotens. Psykogen impotens är ofta situationsbunden. Då kan erektionsförmågan vara sämre vid sex med en partner än vid onani.5
Besvär som kommer gradvis under en längre tid kan bero på en sjukdom.2 Psykologiska faktorer kan samtidigt förstärka eller hålla kvar impotens som från början har en kroppslig orsak.5 Därför kan mönstret förändras över tid, och en del har både kroppsliga och psykiska faktorer bakom besvären.
Om erektionen kvarstår längre än fyra timmar efter injektionsbehandling ska du söka akut för bedömning.1 En långvarig och smärtsam erektion kan vara ett tecken på priapism, som kan ge bestående skador på penis utan behandling.4
Vårdpersonalen kan också fråga om läkemedel, alkohol och rökning.1 Frågor om stress, depression, oro och relationsproblem kan ingå i samtalet.5 Det kan även vara viktigt att berätta när besvären började, om de kom plötsligt eller gradvis och om du får stånd på natten eller morgonen.
Vid misstänkt psykogen impotens kan samtalet vara mer inriktat på debut och hur besvären varierar mellan olika situationer.5 Vårdpersonalen kan fråga om morgon- och nattliga erektioner, om du får stånd vid onani, om sexlusten har förändrats och om du känner prestationsångest. Även tidigare sexuella erfarenheter, relationer, psykiskt mående och levnadsvanor kan tas upp.
Efter samtalet kan läkaren göra en kroppsundersökning. Läkaren kan undersöka penis och pungen för att leta efter kroppsliga orsaker till besvären.2 En kroppsundersökning kan också omfatta ändtarmen, särskilt om det finns andra symtom som kan ha betydelse för bedömningen.3
Blodtrycket mäts ofta vid utredningen.2 Du kan också få lämna blodprov. Vilka kontroller som behövs beror på vad vårdpersonalen misstänker ligger bakom impotensen.
Blod- och urinprov kan användas för att undersöka exempelvis diabetes, hjärtproblem och lågt testosteron.3 Sådana prov kan också bidra till att hitta andra hälsoproblem som kan påverka förmågan att få stånd.
Vid behov kan ytterligare tester göras:
Vilka tester som görs beror på sjukdomshistorien, kroppsundersökningen och vad vårdpersonalen behöver ta reda på. Vid misstänkt psykogen impotens är det viktigt att först utesluta kroppsliga orsaker och därefter göra en strukturerad genomgång av sexuella och psykosociala frågor.
Impotens kan vara ett tidigt tecken på allmän kärlsjukdom.1 Därför kan en hjärt-kärlutredning vara motiverad för vissa personer med impotens.
Vårdpersonalen kan ställa diagnos och fastställa orsaken genom sjukdomshistoria och kroppsundersökning.4 Blodtryck, blod- och urinprov samt andra tester kan sedan användas när det behövs för att komma vidare i utredningen.
PDE5-hämmare gör det lättare att få stånd om du blir sexuellt upphetsad, men de ger inte stånd utan sexuell upphetsning.2 PDE5-hämmare verkar genom att blodkärlen vidgas och blodflödet till penis ökar.7 De olika preparaten kan skilja sig åt i hur snabbt de börjar verka och hur länge effekten varar. Läkemedlen behandlar inte själva orsaken till impotensen.2 Olika preparat kan börja verka olika snabbt och verka olika länge.
PDE5-hämmare får inte tas tillsammans med nitrater. Kombinationen kan orsaka ett kraftigt blodtrycksfall.1 Tala därför om vilka läkemedel du använder innan behandling med tabletter påbörjas.
En penisring träs över penis och hjälper blodet att stanna kvar där. Det kan göra att ståndet varar tillräckligt länge för sex. En penisring bör inte användas längre än 20–30 minuter.2
En vakuumpump skapar stånd genom att öka blodflödet till penis.2 Penis förs in i en plastcylinder som är ansluten till en sugpump, och när luften sugs ut flödar blod till penis. Vakuumpump och penisring kan kombineras genom att pumpen först skapar stånd och ringen sedan förlänger det.5 En läkare eller annan kunnig person bör rådfrågas innan du använder en penisring.2 Stela penisringar utan öppningsmekanism rekommenderas inte, eftersom de kan orsaka att penis kläms och ge bestående skador på svällkropparna.5
Alprostadil vidgar blodkärlen i penis så att blodflödet kan öka kraftigt. Läkemedlet kan ges som ett litet vaxstift som förs in i urinröret, som injektion i svällkropparna eller som kräm.2
Intracavernösa injektioner kan ge tillräckligt stånd för samlag hos ungefär tre av fyra personer efter cirka 15 minuter.1 Vid sådan behandling kan erektionen ibland bli kvar längre än önskat. En kvarstående erektion efter injektionsbehandling kan ge smärta och vävnadsskada.8
Testosteronbehandling kan ges som injektion eller gel när hormonell insufficiens har konstaterats. Testosteronvärden, PSA och hematokrit ska följas efter insättning av testosteron.1
Penisimplantat och kirurgisk kärlrekonstruktion används för vissa personer.1 Kirurgisk behandling är numera ovanlig eftersom behandling med tabletter och läkemedel som injiceras i svällkropparna ofta är framgångsrik.8
Läkemedel mot impotens bör köpas från webbplatser som är godkända av Läkemedelsverket, till exempel nätapotek.2 Det finns risker med att köpa den här typen av läkemedel från andra webbplatser.
Behandlingsresultatet ska följas upp.1 Om tabletter inte fungerar kan remiss till urolog övervägas.
Vilka behandlingar som används och hur de kombineras beror på orsaken till impotensen och på hur du svarar på behandlingen.
Välj noga tid och plats för sex. Försök också att avsätta tillräckligt med tid för sex så att du inte riskerar att känna dig stressad.2
Avslappningsövningar, mindfulness och andningsövningar kan användas som egenvård när impotensen har psykiska eller känslomässiga orsaker. Regelbunden konditions- och styrketräning förbättrar erektil funktion och sexuell lust genom ökat blodflöde och hormonbalans samt minskar stress, vilket gynnar den psykiska delen av erektionen.5
Att du inte får stånd betyder inte att du inte kan ha sex.2 Det finns många sätt att ha sex på:
Försök att fokusera på att det ska vara skönt i stället för på om ståndet kommer.2 Då kan sex bli mindre präglat av prestationspress.
Svårt att få stånd eller att behålla ståndet behöver inte betyda att personen inte vill ha sex eller inte kan få utlösning.2 Det kan vara bra att prata öppet om svårigheterna att få stånd.
En partner kan tydligt säga att ståndet inte påverkar känslorna eller relationen. Det brukar göra att stress som handlar om prestation blir mindre om personen känner så.2 Ni kan också variera er gemensamma sexualitet och utforska andra sätt att vara intima på.
Vilken yrkesperson som blir aktuell beror på besvären och vilken behandling som behövs:
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.2 Du kan därför välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån läge eller vilken hjälp du behöver. Om du behöver specialistvård kan vårdcentralen skicka en remiss, eller så kan du kontakta en öppen specialistmottagning direkt när det är möjligt.
Att sluta röka, undvika alkohol och röra på sig är egenvårdsåtgärder som kan öka förmågan att få stånd. När du slutar med tobak kan återhämtningen ta tid innan du märker någon skillnad. Fysisk aktivitet ökar blodcirkulationen och kan öka förmågan att få stånd.2
Det kan också hjälpa att prata med den eller dem du har sex med om besvären. Att välja tid och plats och avsätta tillräckligt med tid kan minska stress. Det finns många sätt att ha sex även utan stånd, till exempel att smeka varandra, onanera tillsammans eller ha munsex.2
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget