Hjärnhinneinflammation

Hjärnhinneinflammation innebär att hinnorna som skyddar hjärnan är inflammerade. Sjukdomen ​​yttrar sig med feber, huvudvärk och nackstyvhet. Det är en ovanlig sjukdom som främst orsakas av bakterier eller virus. Bakteriell hjärnhinneinflammation kan spridas direkt via saliv, ofta i form av droppsmitta efter hosta och nysningar. Denna form av hjärnhinneinflammation är ovanligare och oftast mer allvarlig. Vissa bakterier kan nämligen föröka sig i blodomloppet och leda till sepsis, ett allvarligt tillstånd som förr kallades för blodförgiftning. Både sepsis och bakterieorsakad hjärnhinneinflammation är mycket allvarliga tillstånd som kräver omedelbar vård.

Virusorsakad hjärnhinneinflammation smittar inte direkt från person till person. Men du kan smittas av virusinfektioner som till exempel vattkoppor eller mässling, infektioner som i mycket sällsynta fall kan leda till hjärnhinneinflammation.

Hjärnhinneinflammation kännetecknas främst av huvudvärk, feber och nackstelhet. De vanligaste symtomen på hjärnhinneinflammation är samma oavsett om sjukdomen är orsakad av bakterier eller virus. Men bakteriell hjärnhinneinflammation är oftast allvarligare och ger vanligen mycket kraftigare symtom.

Symtom vid hjärnhinneinflammation hos äldre barn och vuxna är:

• feber som kommer plötsligt

• ont i huvudet 

• stel och styv nacke

• känslighet för ljud och ljus

• illamående

• kräkningar

• förvirring eller koncentrationssvårigheter

• sömnighet

• svårigheter att gå.

Hjärnhinneinflammation hos barn

Sjukdomen är ovanlig, men den kan även drabba spädbarn och småbarn mellan 1 och 6 år. Inflammationen kan ge andra och mer otydliga symtom.

Symtom på hjärnhinneinflammation hos små barn:

• hög feber

• barnet gråter och kvider hela tiden

• kramper

• stel och spänd kropp och nacke

• barnet böjer huvudet bakåt

• barnet får ont och blir stel i nacken

• blödningar i huden, på ljus hud ses röda utslag, prickar eller blåmärken som inte försvinner om du trycker på dem.

Hjärnhinneinflammation är en ovanlig sjukdom som främst orsakas av bakterier eller virus.

Virus – Den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation är ett virus som kallas enterovirus, som är vanligast förekommande under sommar- och höstmånaderna. Men även andra virus kan vara den bakomliggande orsaken, till exempel TBE och herpes. Här på Vården.se kan du läsa mer om TBE.

Bakterier – Det finns olika typer av bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation. Borrelia är den vanligaste orsaken, som smittar genom fästingbett. Den typen av hjärnhinneinflammation brukar inte bli lika allvarlig, jämfört med om sjukdomen orsakats av andra sorters bakterier. Bakterier som pneumokocker och meningokocker kan ge allvarlig hjärnhinneinflammation och kräver omedelbar vård.

Andra anledningar – Det kan även finnas andra anledningar att man drabbas, som reumatiska sjukdomar eller biverkningar av läkemedel.

Om du visar tecken på hjärnhinneinflammation bör du söka medicinsk hjälp omedelbart. På så sätt kan du få diagnos och rätt behandling. Du kan lindra huvudvärken med receptfria, läkemedel. Det kan också kännas skönt att ligga i ett tyst och mörkt rum.

För att minska risken för hjärninflammation kan du till exempel:

• undvik närkontakt med smittade personer

• se över ditt skydd mot mässling, påssjuka och vattkoppor

• vaccinera dig mot TBE

• vaccinera dig inför utlandsresor (hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker är ovanligt i Sverige, men det finns vaccin för dig som ska resa till högriskområden för meningokocker)

• använda täckande kläder för att skydda dig mot fästingar.

Behandlingen kan varierar beroende på vad som orsakat inflammationen. Du kan exempelvis få virushämmande läkemedel eller behandling med antibiotika.

Bakterieorsakad hjärnhinneinflammation behandlas i regel med antibiotika, som ges direkt i blodet. Detta kallas för intravenös antibiotikabehandling, något du kan få på sjukhus.

Hjärnhinneinflammation som beror på meningokocker kan smitta andra, därför brukar personer i din närmaste krets också behandlas med antibiotika. Detta för att undvika att själva bli sjuka och att sjukdomen sprids vidare. Personerna kan även erbjudas vaccin mot meningokocker.

De flesta som får sjukvård blir helt återställda inom några veckor, men vissa får långvariga symptom.

Vid misstänkt hjärnhinneinflammation ska du alltid undersökas av läkare så fort som möjligt. I samband med läkarbesöket kan du få lämna prover som blodprov och ryggvätskeprov för analys av spinalvätska.

Du bör uppsöka vård akut om du:

• huvudvärk

• har hög feber

• kräkningar.

Om du är stel i nacken, är ljuskänslig, har kramper eller känner dig förvirrad behöver du också vård direkt.

• Vårdcentral

• Närakut

• Akutmottagning