Gula febern är en virussjukdom som sprids genom bett från infekterade myggor. Sjukdomen kan vara symtomfri eller mycket allvarlig, och den som är sjuk får behandling på sjukhus.
Gula febern är en virussjukdom. Sjukdomen sprids med myggor och kan förekomma i områden där smittade myggor finns. Gula febern är en allvarlig sjukdom och kan orsaka utbrott med många dödsfall.1 Den kan därför vara livshotande och har hög dödlighet.
Namnet gula febern kommer av att sjukdomen i vissa fall kan orsaka gulsot. Gulsot innebär att huden och ögonvitorna blir gula. Gula febern orsakas av ett virus som tillhör gruppen flavivirus. Smittan överförs till människor genom myggbett. Förutom människor kan även vissa apor fungera som värd för viruset.2 Gula febern finns i västra, centrala och östra Afrika samt i Sydamerika, från Panama till norra delen av Argentina.3
Gula febern sprids inte direkt från människa till människa.2 Däremot kan en mygga smittas när den biter en infekterad människa eller apa och sedan föra smittan vidare genom ett nytt bett.
Gula febern förekommer i delar av Afrika, Centralamerika och Sydamerika. Sjukdomen finns i många områden söder om Sahara.1 Den finns framför allt i tropiska och subtropiska områden. Gula febern har aldrig upptäckts i Asien.4
Omkring 200 000 personer i världen smittas av gula febern varje år.5 De flesta fallen och dödsfallen finns i Afrika. Sjukdomen kan förekomma både i skogsområden och i områden där många människor bor. I vissa områden kan gula febern orsaka större utbrott.
Risken att smittas gäller framför allt personer som saknar skydd mot sjukdomen och vistas i områden där smittan sprids.
Gula febern orsakas av ett virus i flavivirusgruppen. Viruset cirkulerar mellan apor i skogsområden och mellan människor i byar och städer. Människor smittas genom bett från infekterade myggor, framför allt myggor av släktet Aedes.2 Bett från infekterade myggor är den enda smittvägen för gula febern.3
Vissa apor kan fungera som värdar för viruset.2 I skogsområden kan myggor föra viruset från infekterade apor till människor som vistas i skogen, till exempel för att jaga, samla mat eller arbeta med timmer.3 I tätbebyggda områden kan myggor i stället föra viruset vidare mellan människor. Det betyder inte att människor smittar varandra genom nära kontakt: gula febern sprids inte direkt från människa till människa.2
En mygga kan smittas när den biter en infekterad apa eller människa.2
Inkubationstiden är oftast tre till sex dagar.1 Det är tiden från att du blir smittad tills du får symtom.2 Sjukdomen kan ge allt från milda till mycket allvarliga symtom.4 Inkubationstiden är som längst en vecka.7 Du kan känna dig allmänt sjuk och få nedsatt aptit.8
En del personer får inga symtom alls. Om du får symtom börjar sjukdomen oftast plötsligt med feber, huvudvärk och muskelvärk.2 Illamående och kräkningar kan också förekomma.4
Vid misstanke om gula febern frågar vårdpersonalen vilka symtom du har och vilka platser du har besökt.5 Uppgifter om resor är viktiga eftersom gula febern finns i vissa områden i Afrika samt i Centralamerika och Sydamerika. Berätta därför om resor till områden där sjukdomen förekommer, även om resan ligger några dagar tillbaka.6
Vårdpersonalen gör en fysisk undersökning och beställer blodprover.6 Blodproverna kan användas för att se om viruset finns i blodet och för att bekräfta diagnosen. Vid bedömningen kan gula febern behöva skiljas från malaria och andra blödarfeber. Även hepatit, leptospiros och tyfoid kan finnas med bland sjukdomar som behöver övervägas. Gula febern kan också behöva skiljas från andra hemorragiska febrar, till exempel denguefeber, Ebola, Marburg, Lassa och Krim-Kongo-feber. Rickettsioser, som tyfus, fläckfeber och scrub typhus, hör också till de sjukdomar som kan behöva övervägas.4
Diagnosen kan ställas genom att virusets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder.2
Det finns ingen specifik behandling mot gula febern.2 Vården inriktas i stället på att behandla symtomen och stödja kroppen under sjukdomen.
Den som är smittad eller sjuk får behandling på sjukhus. Om du insjuknar i Sverige får du behandling på en infektionsklinik.1
Behandlingen kan omfatta:
Vilken behandling som behövs beror på hur sjukdomen påverkar kroppen. Behandlingen är understödjande, vilket betyder att vården behandlar de besvär och komplikationer som sjukdomen orsakar.2
Det går att minska risken för myggöverförda smittor genom att skydda sig mot myggbett.2 Myggor som sprider gula febern kan bita både inomhus och utomhus under dagen, så använd skydd under hela dagen, särskilt när myggorna är som mest aktiva.3
Det finns flera vägar till vård och rådgivning vid gula febern. Du kan välja vårdcentral eller öppen specialistmottagning beroende på vilken hjälp du behöver. Om du planerar en resa och vill vaccinera dig finns också vaccinationsmottagningar som kan hjälpa dig.
Vaccinationsmottagningen kan ge råd inför resan och hjälpa dig med vaccination mot gula febern. Du kan också kontakta en vårdcentral för att få hjälp med vaccinationen.
Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Där kan du få hjälp med sjukvårdsrådgivning och information om vart du kan vända dig inom vården.
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Hur länge skyddar vaccinet mot gula febern?
En dos vaccin mot gula febern ger ett livslångt skydd mot sjukdomen.9 Vaccinationsintyget gäller under resten av livet från tio dagar efter vaccinationen.7 Skyddet anses ge tillräckligt skydd 10 dagar efter vaccinationen.9 Vaccinationen är därför ett långvarigt skydd inför en resa till ett område där gula febern finns.
Kan gula febern smitta direkt mellan människor?
Nej, gula febern sprids inte direkt från människa till människa.2 Smittan överförs genom bett från en infekterad mygga.3 En mygga kan smittas när den biter en infekterad människa eller apa och sedan föra viruset vidare genom ett nytt bett.
Kan man få gula febern utan symtom?
Ja, många får inga symtom alls av infektionen. Andra blir sjuka med symtom som feber, huvudvärk och muskelvärk. Besvären kan alltså variera från inga symtom till allvarlig sjukdom.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 7 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken beror framför allt på om du befinner dig i ett område där viruset sprids och om du är skyddad genom vaccination. Ovaccinerade personer löper risk att smittas i områden där smittan pågår.3 Resenärer som besöker områden där gula febern finns kan utsättas för smittade myggor, även om de vanligtvis inte bor i området.5
Personer som arbetar eller bor i tropiska och subtropiska delar av Afrika och Sydamerika är särskilt exponerade.5 Risken kan vara kopplad till vistelse i skog, där smittan kan föras från apor till människor, men smittade myggor kan också finnas i byar och städer. Aedes-myggor kan bita både inomhus och utomhus under dagen, så exponering kan ske under hela dagen.
Ålder kan påverka hur allvarlig infektionen blir. Äldre personer har högre risk för en svår infektion.6 Därför behöver risken vid en eventuell exponering bedömas med hänsyn till både resmålet och personliga förutsättningar.
Gula febern är inte en ärftlig sjukdom: smittan förs vidare genom bett från infekterade myggor och inte genom arv från förälder till barn.3 Om du planerar en resa till ett område där gula febern finns kan du läsa mer i avsnittet om vaccination och skydd mot myggbett.
De tidiga symtomen går ofta över inom en vecka. Febern och andra symtom kan då försvinna.6 De flesta återhämtar sig i detta skede, men hos en liten andel försämras allmäntillståndet efter en tillfällig förbättring.2
Vid en sådan försämring kan febern komma tillbaka.2 Den allvarligare fasen kan också ge buksmärta och ryggsmärta.4 Andra symtom som kan förekomma är:
Återhämtningen kan bli lång och en del kan ha trötthet och svaghet under lång tid efter infektionen.3,4 Flera organ kan då drabbas. Levern påverkas ofta, vilket kan göra huden och ögonvitorna gula och orsaka gulsot. Blödningar kan också förekomma, framför allt från mag- och tarmkanalen.2
Sök genast vård om du får feber tillsammans med muskelvärk eller huvudvärk när du vistas i områden där gula febern finns.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du insjuknar inom en vecka efter återkomst från ett område med risk för gula febern.1
Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
IgM-antikroppar mot flavivirus kan upptäckas efter ungefär en veckas sjukdom.4 Eftersom gula febern orsakas av ett flavivirus kan undersökningen behöva skilja antikroppar mot gula febern från antikroppar mot andra flavivirus.
Blodprover kan visa lever- och njurskada samt tecken på chock.6 Vilka analyser som behövs beror på den samlade bedömningen av symtom, reseuppgifter och undersökningsfynd. Diagnostiken görs vid Folkhälsomyndighetens laboratorium genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder eller genom att antikroppar påvisas.2
På sjukhuset kan vården följa hur lever, njurar och andra organ påverkas. Blodprover kan visa lever- och njurskada samt tecken på chock.6 Vid njursvikt kan dialys behövas, och vid svåra blödningar kan blodprodukter ges. Om du har gula febern är det viktigt att vården känner till sjukdomen, eftersom vissa läkemedel kan öka risken för blödning.3 Vid svårare sjukdom kan flera organ påverkas, och sjukhusvård behövs för att behandla komplikationerna.
Gula febern är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige. Det innebär att läkaren ska rapportera ett upptäckt fall till regionens smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten.1
En svår form av gula febern kan leda till dödsfall.6 Bland personer som får den allvarliga formen av sjukdomen avlider upp till hälften.1 Återhämtningen kan vara lång och trötthet och svaghet kan finnas kvar under lång tid.3 Efter infektionen kan trötthet och svaghet kvarstå länge.4
Myggmedel, myggnät och täckande kläder är personliga skyddsåtgärder mot myggbett. Ett impregnerat myggnät ger skydd när du sover eller vilar. Om du använder myggmedel ska du följa instruktionerna på produktens etikett.
Vaccination är det viktigaste sättet att förebygga gula febern inför en resa till ett område där sjukdomen finns. En dos vaccin mot gula febern ger ett livslångt skydd.9 Vaccinationsintyget mot gula febern gäller under resten av den vaccinerades liv, från och med tio dagar efter vaccinationsdagen.3
Om du är gravid eller ammar ett barn som är yngre än sex månader ska du rådgöra med läkare inför vaccination. Även högre ålder kan påverka bedömningen, eftersom risken för allvarliga biverkningar är större hos personer som är äldre än 60 år.9 Rådfråga därför alltid på en vaccinationsmottagning inför resan, särskilt om du har nedsatt immunförsvar, är gravid, ammar eller är äldre.
Kontakta en vårdcentral eller vaccinationsmottagning om du vill vaccinera dig. Om du inte kan vaccineras kan du i stället få ett särskilt intyg om undantag från vaccination, som kan visas upp vid gränspassager.9 Kontrollera vaccinationskraven för hela resan, även vid mellanlandningar, eftersom vissa länder kräver intyg efter vistelse i eller mellanlandning i ett land där gula febern finns.
Finns det en särskild behandling mot gula febern?
Nej, det finns ingen specifik behandling mot gula febern. Vården inriktas i stället på att behandla symtomen och de komplikationer som kan uppstå.2 Den som är smittad eller sjuk får behandling på sjukhus, och i Sverige sker behandlingen på en infektionsklinik.1
Är gula febern samma sjukdom som malaria?
Nej, gula febern och malaria är olika sjukdomar. Malaria orsakas av en parasit, medan gula febern orsakas av ett virus. Båda sjukdomarna kan spridas med myggor och ge feber, men det är inte samma infektion.5
När börjar symtomen oftast?
Symtom brukar börja tre till sex dagar efter bettet från en infekterad mygga. Tiden från smittan tills symtomen börjar kallas inkubationstid. För gula febern är inkubationstiden oftast tre till sex dagar och som längst en vecka.1
Om du vill läsa om vilka symtom gula febern kan ge, se avsnittet om symtom vid gula febern.