Glutenintolerans – symtom, orsaker och behandling

Om glutenintolerans

Vad glutenintolerans är

Glutenintolerans är ett annat namn för celiaki. Vid glutenintolerans reagerar immunförsvaret mot proteinet gluten, som finns i vete, råg och korn. Reaktionen börjar när gluten kommer till tunntarmen.¹

Reaktionen gör slemhinnan i tunntarmen inflammerad. Tarmluddet på insidan av tarmen kan då skadas och så småningom försvinna. Tarmluddet hjälper kroppen att ta upp näring från maten. När det skadas blir det svårare för kroppen att ta upp och behålla näringsämnen.¹

Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom. Det betyder att immunreaktionen riktas mot kroppens egna system.¹ Glutenintolerans är inte samma sak som spannmålsallergi och ska inte blandas ihop med den sjukdomen.

Gluten i maten

Gluten finns i spannmålssorterna vete, råg och korn.¹ Det finns därför i många livsmedel som innehåller dessa spannmål, bland annat:

• pasta²
• kakor²
• frukostflingor²
• bröd²
• vissa såser²
• vissa färdigrätter²

Gluten kan också finnas i andra produkter än mat, till exempel vissa vitaminer och kosttillskott. Läs därför informationen om innehållet när du behöver undvika gluten.

Kort överblick

Glutenintolerans kan börja både när du är barn och när du är vuxen. Behandlingen består av att enbart äta mat som är helt fri från gluten. När du börjar äta glutenfri mat läker tarmen, vanligtvis inom några månader.¹ Symtomen minskar ofta innan tarmen har läkt.

Glutenintolerans går inte över. Du behöver därför äta glutenfri mat resten av livet.¹ Om du äter gluten regelbundet kan tarmens slemhinna skadas igen, även om du inte alltid får tydliga besvär. Det finns bra hjälp och information att få om glutenfri mat, bland annat av en dietist efter att diagnosen har fastställts.

Orsaker till glutenintolerans

Vad som utlöser reaktionen

Glutenintolerans uppstår genom en reaktion i immunförsvaret. När du äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen.¹ Reaktionen är alltså kopplad till att gluten finns i tunntarmen, men det är inte helt klarlagt varför immunförsvaret reagerar på det sättet.

Immunreaktionen riktas inte bara mot gluten. Även transglutaminas, ett ämne i kroppen som bryter ner gluten, blir mål för immunreaktionen.¹ Eftersom immunreaktionen riktas mot kroppens egna system räknas glutenintolerans till de autoimmuna sjukdomarna.

Den exakta orsaken till glutenintolerans är inte känd.¹ Forskare tror att flera saker tillsammans kan ha betydelse, bland annat ärftliga anlag och sådant i omgivningen som påverkar kroppen.² Vissa experter tror att en större fysisk händelse, som en sjukdom eller operation, kan bidra till att utlösa glutenintolerans. Andra tror att balansen mellan mikroorganismerna i tarmen kan spela en roll.³ Alla som har de genetiska anlagen utvecklar dock inte glutenintolerans.

Symtom vid glutenintolerans

Vanliga mag- och tarmsymtom

Glutenintolerans kan ge ett eller flera symtom från magen och tarmarna. Besvären kan vara olika från person till person, och du behöver inte ha alla symtom samtidigt.

• Diarré, ont i magen och andra magbesvär kan förekomma.¹
• Diarrén kan vara långvarig och inte gå över.¹
• Gaser i magen kan förekomma.¹
• Ibland kan förstoppning förekomma.¹
• Uppblåsthet kan förekomma.²
• Matsmältningsbesvär kan förekomma.
• Illamående kan förekomma.¹
• Kräkningar kan förekomma.

Diagnos vid glutenintolerans

Så börjar utredningen

Utredningen börjar med ett läkarbesök. Du får berätta om dina symtom och läkaren undersöker dig.⁴ Uppgifterna om dina besvär hjälper läkaren att bedöma om glutenintolerans kan vara en möjlig förklaring. Läkaren kan också fråga om sjukdomar som finns i familjen. En familjemedlem med glutenintolerans ökar risken för att du själv utvecklar sjukdomen, och därför kan familjehistorien påverka misstanken.¹

Undersökningen kan behöva gå vidare med blodprov och ibland ett vävnadsprov från tunntarmen.⁶ Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på vad blodprovet visar.

Blodprov

På vårdcentralen kan du lämna blodprov för att undersöka om det finns antikroppar som vanligen bildas vid glutenintolerans. Ett blodprov med sådana antikroppar gör det troligt att du har glutenintolerans.¹ Blodprovet används därför som en viktig del av utredningen, men läkaren kan behöva komplettera med ett vävnadsprov från tunntarmen. Blodprov och vävnadsprov från tunntarmen används tillsammans för att bekräfta diagnosen.³

Behandling vid glutenintolerans

Glutenfri behandling

Efter diagnosen är behandlingen att enbart äta mat som är helt fri från gluten. Glutenintolerans går inte över, så glutenfri mat behöver ätas resten av livet.¹ Det gäller även om du bara har milda besvär. Även om du inte märker några tydliga symtom rekommenderas du att ändra kosten när undersökningar visar glutenintolerans.²

En glutenfri kost kan kontrollera symtomen och förebygga långvariga komplikationer.² När du börjar äta glutenfri mat får tunntarmen möjlighet att läka.³ Kosten behöver vara helt glutenfri, eftersom även små mängder gluten som äts regelbundet kan skada tarmens slemhinna. Det är inte skadligt att råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle. Det är inte säkert att du får några symtom efter ett sådant tillfälle. Om symtom uppstår går de oftast över av sig själva inom några dagar.¹ Det är viktigt att den glutenfria kosten samtidigt är hälsosam och varierad.²

Egenvård vid glutenintolerans

Lär dig om glutenfri mat

Att börja laga och äta mat utan gluten kan innebära en omställning. Efter en tid blir glutenfri mat en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa, och kaféer och restauranger kan ofta ordna glutenfri mat.¹ Den glutenfria kosten ska vara hälsosam och varierad.⁶ Det finns ett större utbud av glutenfria livsmedel, vilket gör det lättare att äta varierat utan gluten.² Du får oftast träffa en dietist efter diagnosen. Dietisten går igenom vilken mat du kan äta och vad du ska undvika.¹

Recept på glutenfri mat finns i särskilda kokböcker, på webbplatser och på bloggar.¹ Där kan du också få inspiration till att laga glutenfri mat.

Undvik gluten i vardagen

Tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om du äter det regelbundet.¹

Vem kan hjälpa dig vid glutenintolerans?

Första kontakt och rådgivning

Vid misstanke om glutenintolerans är vårdcentralen en vårdnivå att kontakta. Där kan du få hjälp att berätta om dina besvär och gå vidare med en utredning. Du behöver fortsätta äta mat med gluten fram till provtagningen, eftersom gluten annars kanske inte syns i provsvaren.¹

Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹

Vårdpersonal och specialistvård

Efter diagnosen får du oftast träffa en dietist. Dietisten går igenom vilken mat du kan äta och vad du ska undvika. Du kan också få råd om hur du får i dig fibrer, mineraler och vitaminer.¹

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Återbesök sker oftast på vårdcentralen, men kan också ske på sjukhus sex till tolv månader efter diagnosen.¹

Vanliga frågor om glutenintolerans

Vad är glutenintolerans?

Glutenintolerans innebär att immunförsvaret reagerar mot gluten och att tunntarmen kan skadas. Reaktionen kan göra tunntarmens slemhinna inflammerad och påverka tarmens tarmludd. Glutenintolerans går inte över, utan finns hela livet.¹

Måste jag äta glutenfritt hela livet?

Ja, behandlingen vid glutenintolerans är glutenfri mat resten av livet. Även små mängder gluten kan skada tarmslemhinnan om du äter dem regelbundet.¹ Därför behöver maten vara helt fri från gluten.

Kan jag ha symtom av gluten utan glutenintolerans?

Ja, vissa får glutenrelaterade symtom utan den tunntarmsskada som finns vid glutenintolerans. Det kan bero på en reaktion mot något annat ämne i spannmål än gluten. Magbesvär kan också bero på IBS, som är en känslig tarm.¹

Kan jag börja äta glutenfritt innan provtagningen?

Du behöver fortsätta äta gluten fram till blodprov och eventuellt vävnadsprov från tunntarmen.¹ Om du slutar äta gluten före provtagningen kanske förändringarna inte syns i provsvaren. Det gäller både inför blodprov och inför vävnadsprov från tunntarmen.