Ett fästingbett är när en liten fästing biter sig fast i huden för att suga blod. Bettet ger oftast inga besvär, och eventuella lokala besvär brukar gå över av sig själva inom några dagar. Om ett fästingbett leder till borrelia har de flesta lindriga besvär och blir friska efter antibiotikabehandling.
Fästingar är små spindeldjur som framför allt finns i skog och i högt gräs. De kan vara svåra att upptäcka på huden. En fästing biter sig fast i huden för att suga blod. Ofta känner du inte när den biter sig fast. Ett fästingbett ger oftast inga besvär.1
Ibland kan det klia och bli lite rött på platsen där fästingen har bitit. Sådana besvär brukar gå över av sig själv inom några dagar.1 Det är också vanligt att ett fästingbett kliar i några dagar. Ibland kan fästingar sprida sjukdomar som borrelia och TBE.2
Ett fästingbett kan därför finnas utan att du märker det, och du behöver inte alltid se ett tydligt märke i huden. Om en fästing sitter fast kan den vara kvar på kroppen i flera dagar.3 När fästingen fylls med blod blir den från att vara platt till att bli rundare.4
Fästingen genomgår tre aktiva stadier i sin utveckling:1
I varje stadium behöver fästingen suga blod för att utvecklas vidare. Larven är ungefär en halv millimeter lång. Nymfen är cirka en millimeter lång. Den vuxna fästingen är 3–4 millimeter lång.1 Fästingar kan ha olika färger och storlekar, och vissa är så små att de kan vara svåra att se.3
Det finns flera sjukdomar som kan spridas med fästingar. I Sverige är borrelia och TBE vanligast. Borrelia orsakas av en bakterie. TBE orsakas av ett virus.1 Ett fästingbett leder alltså inte automatiskt till sjukdom, eftersom ett fästingbett oftast inte ger några besvär. Om du får nya besvär efter ett fästingbett finns mer information i avsnitten om symtom och när du ska söka vård.
Fästingar biter för att få blod som föda.4 Blodet behövs också för att fästingen ska kunna utvecklas vidare i vart och ett av sina aktiva utvecklingsstadier.1 Därför kan både unga fästingar och vuxna fästingar söka sig till människor och djur.
En fästing kan sitta kvar och suga blod under flera dagar. Du behöver inte alltid märka när den biter, eftersom bettet ofta inte känns.3 Risken för att bli utsatt ökar därför när du vistas utomhus i områden där fästingar lever.
Fästingar finns framför allt i skog och högt gräs.1 De kan också finnas bland löv och buskar. När du går genom sådan vegetation kan en fästing komma över på kroppen.3
Fästingen kan först krypa omkring på kroppen innan den biter sig fast. Den söker sig ofta till varma och fuktiga delar av kroppen. Vanliga ställen där fästingar kan fästa är hårbotten och nacke, ljumskar, bakom knäna, naveln, öronen, armhålorna och runt midjan.
Ett fästingbett kan ge en liten upphöjning i huden. Det kan också bli svullet eller klia. Lokala besvär kan därför märkas som en liten förändring just där fästingen har suttit.
Sådana lokala symtom är oftast begränsade till huden runt bettet. Det är vanligt att bettstället kliar och blir lite rött i några dagar efter fästingbettet. Det brukar gå över av sig själv inom några dagar.1
Du känner ofta inte när en fästing biter. Därför kan du ha blivit biten utan att veta när det hände.3
Ett fästingbett syns ofta inte alls om du inte upptäcker fästingen medan den sitter fast.
Vårdpersonal ställer ofta inte diagnosen fästingbett direkt. Ett fästingbett kan sakna synligt märke. Du kan också ha glömt att du blivit biten.4 Därför går det inte alltid att bekräfta själva bettet genom att titta på huden.
Bedömningen kan i stället bli aktuell om du får symtom på en fästingburen sjukdom. Då kan vårdpersonalen väga ihop dina symtom med uppgifter om att du kan ha varit utsatt för fästingar. Ett fästingbett är ofta inte märkbart om du inte upptäcker fästingen medan den fortfarande sitter fast.4
Om du får symtom på en fästingburen sjukdom är det viktigt att berätta om du vistats i ett område där fästingar kan finnas, även om du inte minns ett bett.4 Berätta också om du såg en fästing på kroppen eller om du tror att du kan ha blivit biten. Sådana uppgifter kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma om besvären kan hänga ihop med ett fästingbett.
Ett foto eller anteckningar om fästingens utseende kan hjälpa vårdpersonalen. Du kan till exempel ha antecknat om fästingen var platt eller rund och om den hade några märken på ryggen.4 Uppgifterna kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma hur länge fästingen kan ha bitit sig fast och hur sannolikt det är att den har överfört en sjukdom.
Behandlingen beror på vilken fästingburen sjukdom det handlar om. Vissa fästingburna sjukdomar behandlas med antibiotika eller läkemedel mot parasiter. För andra fästingburna sjukdomar finns ingen särskild behandling.4
Borrelia orsakas av en bakterie och kan behandlas med antibiotika.1 TBE orsakas av ett virus, och därför finns det ingen särskild behandling mot själva viruset enligt den information som finns om TBE.
Blodprover kan användas för att undersöka fästingburna sjukdomar när symtom har uppstått. Flera fästingburna sjukdomar kan ge liknande tecken och symtom, och provsvar kan ibland ta flera veckor. Vårdpersonal kan därför ibland börja behandla en misstänkt fästingburen sjukdom innan provsvaren har kommit tillbaka.4
De flesta som får borrelia har lindriga besvär och blir friska efter antibiotikabehandling. Vilken behandling som behövs beror på sjukdomen och den bedömning som görs av vårdpersonal. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan också söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Ta bort en fastsittande fästing så snart som möjligt. Det är viktigt att ta bort den så fort som möjligt, eftersom risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre fästingen biter sig fast.1
Använd en pincett eller en fästingborttagare.1 Båda finns att köpa på ett apotek och i en del butiker.
Håll ett lugnt och jämnt tag när du drar. Försök att inte klämma på fästingens kropp. När fästingen är borta kan du tvätta både bettstället och händerna med tvål och vatten eller rengöra med desinfektionsmedel.
Vid frågor om ett fästingbett kan du börja med en vårdcentral. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård vid en rodnad efter fästingbett.1 Det kan vara ett enkelt alternativ om du vill få en första bedömning utan att besöka en mottagning.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 På 1177.se kan du också läsa information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Du kan även söka vård på en öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Vårdcentralen kan då hjälpa dig vidare med en remiss om det behövs.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.1 Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Ja, du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast. Använd en pincett eller en fästingborttagare. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut. Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.1
Fästingar kan ibland sprida sjukdomar som borrelia och TBE.2 I Sverige är borrelia och TBE vanligast bland sjukdomar som sprids av fästingar. Risken att bli smittad är liten om du tar bort fästingen direkt. Om en del av fästingen blir kvar kan du låta det vara.1
Det finns vaccin mot TBE. TBE förekommer framför allt i vissa riskområden.1 Vaccinera dig om du ska vistas där TBE-viruset finns.2 Du kan inte vaccinera dig mot borrelia, men sjukdomen kan behandlas med antibiotika.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken ökar om du tillbringar tid utomhus i skog, buskig terräng eller högt gräs. Även husdjur som vistas utomhus kan få med sig fästingar, vilket gör att en fästing kan komma in i hemmet på djuret.3
Fästingar kan bli aktiva redan tidigt på våren, när temperaturen börjar vara omkring fem grader. Fästingsäsongen brukar räknas från mars till november.1
Fästingbett är vanligast på våren, försommaren och hösten.4 Bett kan ändå förekomma när som helst, eftersom fästingar kan bli aktiva när temperaturen är tillräckligt hög.
Risken för exponering är störst när du rör dig i fästingarnas miljö under varmare delar av året. Du kan också utsättas om du har husdjur som går utomhus, eftersom de kan föra med sig fästingar. Mer om hur du kan minska risken finns i avsnittet om egenvård.
Fästingar kan sprida flera sjukdomar. I Sverige är borrelia och TBE vanligast bland sjukdomar som sprids med fästingar. Symtomen kan variera beroende på vilken sjukdom det handlar om. Vid borrelia kan sjukdomen ibland sprida sig till nervsystemet och lederna. Då kan det ta längre tid att bli frisk. TBE kan hos vissa orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. De flesta som smittas av TBE får däremot lindriga besvär och blir friska efter några dagar.1
Vanliga symtom vid många fästingburna sjukdomar är:3
Andra möjliga symtom är:5
Ett utslag kan vara ringformat eller se ut som en måltavla. Ett sådant utslag skiljer sig från den lilla rodnad som kan komma direkt vid bettstället, eftersom rodnad efter ett fästingbett också kan komma senare. Utslaget kan också bestå av små röda eller lila prickar som beror på blod under huden.4 En rodnad som kommer en till fyra veckor efter ett fästingbett kan vara ett tecken på borrelia, särskilt om rodnaden växer.1
Symtom från en fästingburen sjukdom kan komma inom flera veckor efter att en fästing har tagits bort.3 Feber, frossa, värk och utslag hör till de vanligaste symtomen vid många sådana sjukdomar, men alla får inte samma symtom. Ett fästingbett kan också följas av enbart lokala hudbesvär som går över inom några dagar.
Ring genast 112 om:1
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:
Kontakta en vårdcentral om du har en rodnad som kommer en till fyra veckor efter ett fästingbett.1
Blodprover kan användas för att undersöka fästingburna sjukdomar när symtom har uppstått.4 Vårdpersonalen kan använda blodprover för att kontrollera om du har en sådan sjukdom. Flera fästingburna sjukdomar kan ge liknande tecken och symtom, vilket gör uppgifterna om dina besvär och eventuell kontakt med fästingar viktiga vid bedömningen.3
Provsvar kan ibland ta flera veckor. Därför kan vårdpersonalen i vissa fall börja behandla innan provsvaren har kommit tillbaka.4
Ibland sprider sig borrelia till nervsystemet eller lederna. Då kan det ta längre tid att bli frisk, även om sjukdomen kan behandlas med antibiotika.1
De flesta som smittas av TBE får lindriga besvär och blir friska efter några dagar.6 TBE kan hos vissa orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Det finns ingen särskild behandling mot TBE, eftersom sjukdomen orsakas av ett virus.
Om du har symtom efter ett fästingbett kan vårdpersonal bedöma om du behöver provtagning eller behandling. Läs mer i avsnittet om diagnos vid fästingbett.
Om en del av fästingen blir kvar kan den lämnas kvar i huden.1 Försök att ta bort fästingens mundelar om de sitter kvar.3
Rengör bettstället efteråt med tvål och vatten eller desinfektionsmedel. Tvätta också händerna med tvål och vatten eller rengör dem med desinfektionsmedel efter att du har tagit bort fästingen.3 Du behöver alltså inte försöka få loss en del som sitter fast och inte går att ta bort enkelt.
Kontrollera huden under några veckor efter ett fästingbett.1 Titta efter förändringar i huden där fästingen satt och på andra delar av kroppen.
Fästingar kan vandra omkring på kroppen i flera timmar innan de biter sig fast.1 Därför kan du ibland hitta en fästing innan den har bitit sig fast.
Barn får ofta fästingar på övre delen av kroppen.1 Titta därför särskilt i hårbotten och bakom öronen på barn. Efter utomhusvistelse bör du kontrollera dig själv, barn och husdjur dagligen.3
Fästingar kan vara små och svåra att upptäcka. Gå igenom huden noggrant efter vistelse utomhus och ta bort fästingar som du hittar. Kontrollera också kläderna efter utomhusvistelse och ta bort eventuella fästingar därifrån.
Om du upptäcker en rodnad efter ett fästingbett kan den vara ett tecken på borrelia, särskilt om rodnaden växer. Information om symtom och när du ska söka vård finns i avsnittet om symtom vid fästingbett.
Mörka och täckande kläder kan skydda mot fästingar. Ljusa kläder kan samtidigt göra det lättare att upptäcka fästingar.1
Täck så mycket av huden som möjligt med kläder när du vistas i områden där det kan finnas fästingar. Kontrollera därefter kroppen, barnen, husdjuren, kläderna och utrustningen. På så sätt kan fästingar upptäckas och tas bort.
Du kan läsa mer om fästingar, fästingbett och förebyggande vaccination i artiklarna om borrelia, TBE och vaccination mot TBE på varden.se.
Fästingbett: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Leta gärna efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus. Du kan till exempel ta för vana att leta efter fästingar varje kväll. Det är också bra att regelbundet leta efter fästingar på husdjur. Du kan skydda dig bra genom att ha på dig mörka och täckande kläder.1
Fästingar vandrar omkring i flera timmar på kroppen innan de biter sig fast, så då kan du ibland hitta dem innan dess. Barn får ofta fästingar på övre delen av kroppen. Glöm inte att titta i hårbotten och bakom öronen.1