Diarré – symtom, orsaker och behandling

Långvarig diarré kan också bero på att kroppen har svårt att ta upp näringsämnen eller fett. Gallsaltsmalabsorption, sjukdom i bukspottkörteln och bakterieöverväxt i tunntarmen hör till andra möjliga orsaker. Snabb passage genom tarmen kan förekomma vid IBS, diabetesneuropati, hypertyreos och vissa sjukdomar i binjurarna.

Läkemedel, mat och tidigare ingrepp

Vissa läkemedel kan orsaka långvarig diarré.¹ Exempel är antibiotika, metformin, vissa antidepressiva läkemedel, protonpumpshämmare, antiinflammatoriska läkemedel och laxeringsmedel. Antibiotika kan orsaka diarré både hos barn och vuxna.

• Antibiotika kan orsaka diarré.⁶
• Laxeringsmedel som innehåller magnesium kan orsaka diarré.
• Vissa kosttillskott med höga doser av vitaminer eller mineraler kan orsaka långvarig diarré.⁷

Mat och dryck kan också bidra till långvarig diarré. Överdriven konsumtion av kaffe, alkohol eller sockeralkoholer som sorbitol, mannitol och xylitol kan vara en orsak.⁷ Vissa sockerarter drar in extra vatten i tarmen när de inte bryts ner eller tas upp ordentligt. Laktosintolerans är en vanlig form av att kolhydrater inte tas upp som de ska.

En resa till områden med bristande sanitet ökar risken för diarré.³ Smitta kan komma från förorenat vatten eller mat som inte har hanterats säkert. Parasiten giardia kan till exempel finnas i förorenat vatten eller på frukt och grönsaker som inte har sköljts ordentligt.

Förlossning eller kirurgi kan orsaka minskad tonus i slutmuskeln.² Det kan leda till avföringsläckage som uppfattas som diarré. Kirurgi där en del av magen eller tunntarmen har tagits bort kan också vara en orsak till diarré.

Riskgrupper och ärftlighet

Spädbarn, små barn, personer över 65 år och personer med nedsatt immunförsvar har högre risk att drabbas av uttorkning vid diarré.³ Risken hänger samman med att dessa grupper kan påverkas mer när kroppen förlorar vatten och salter.

Vid utredning av diarré är det relevant att uppmärksamma om du eller någon i familjen har vissa sjukdomar. Ärftlig kolonpolypos och familjär amyloidos är exempel på sjukdomar som kan ha betydelse.² Även tidigare bukoperation, strålbehandling, inflammatorisk tarmsjukdom, celiaki och tumör i tjocktarmen är viktiga uppgifter i sjukdomshistorien.

Variationer och komplikationer

Diarré kan se olika ut beroende på vad som händer i tarmen. Inflammatorisk diarré brukar komma ofta och i mindre mängder. Den kan vara förenad med magsmärta, feber eller blödning.⁷

Fettdiarré kan vara illaluktande och lämna synliga oljerester i toaletten. Den kan också ge illamående, magbesvär och viktnedgång.⁷

Täta vattniga diarréer gör att kroppen förlorar vatten och elektrolyter. Det kan leda till uttorkning.³ Vid långvarig diarré kan besvären påverka vardagen, eftersom ett plötsligt och brådskande behov av att gå på toaletten kan göra det svårt att hålla avföringen. Du kan därför behöva ha nära till en toalett.⁷

När du ska söka vård

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har feber och ont i magen som inte går över.¹

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blod i avföringen.¹

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om dina symtom blir värre och du får mer diarré än tidigare.¹

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du känner dig väldigt sjuk.¹

Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen har stängt.¹

Om du har diarré och kräks när du äter eller dricker ska du också kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.¹

Hos barn kan diarré tillsammans med att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre än vanligt kräva kontakt med vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning.⁵

Vilka prover som behövs beror på dina symtom och på vad läkaren misstänker. Vid misstanke om infektion kan avföringsprover undersöka bakterier som Salmonella, Shigella, Campylobacter, EHEC och Yersinia. Om du har rest utomlands eller om det finns misstanke om en lokal epidemi kan undersökningen kompletteras med prov för parasiter.

Vid långvarig diarré kan läkaren dela in besvären efter hur avföringen ser ut och vilka andra symtom du har. Diarrén kan till exempel vara fetthaltig, inflammatorisk, vattnig eller bero på att tarmen arbetar för snabbt. Denna indelning hjälper till att välja fortsatta undersökningar.

Koloskopi kan användas för att undersöka slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen. Vid undersökningen kan läkaren leta efter tecken på inflammation eller andra förändringar i tarmen. Datortomografi kan användas för att upptäcka till exempel skador eller sjukdomar i magen.¹

I vissa fall kan ytterligare undersökningar bli aktuella. Det kan till exempel vara undersökning med magnetkamera av magen och tarmen, undersökning av gallsyra i tunntarmen eller test av utandningsluft vid misstanke om laktosmalabsorption eller bakterieöverväxt.

När utredningen går vidare

Ytterligare undersökningar kan behövas för att hitta orsaken till diarrén. Läkaren kan då skriva en remiss för fler undersökningar.¹ Vilka undersökningar som behövs beror på ditt aktuella tillstånd och på vad de första proverna visar.

Det kan ta tid att få rätt diagnos eftersom långvarig diarré kan bero på många olika saker.¹ Ibland behöver läkaren ändra diagnosen när besvären utvecklas eller när nya provsvar kommer. Utredningen kan därför behöva göras i flera steg.

Vid vissa besvär kan du behöva bedömas av en specialist. En remiss kan då skickas till exempelvis en mottagning som utreder sjukdomar i mage och tarm.

• Antibiotika kan ingå i behandlingen vid vissa infektioner.³
• Antiparasitära läkemedel kan ingå i behandlingen vid vissa infektioner.³
• Vid inflammatorisk tarmsjukdom kan behandlingen riktas mot själva sjukdomen.³
• Vid gallsaltsdiarré kan gallsyrabindare användas.⁷

Vid långvarig diarré kan den bakomliggande sjukdomen behöva behandlas för att besvären ska minska. Ibland behöver diarrén också behandlas separat när den bakomliggande sjukdomen inte kan behandlas direkt. Behandling som riktas direkt mot diarrén kan till exempel vara stoppande läkemedel, fiberpreparat eller läkemedel som binder gallsyror. Loperamid är ett exempel på ett stoppande läkemedel som finns att köpa utan recept. Fiberpreparat som psyllium kan göra avföringen fastare och bromsa passagen genom tarmen.⁷

Stöd av vårdpersonal

När ett barn har diarré på grund av matöverkänslighet kan en dietist eller sjuksköterska ge råd och tips om behandlingen.⁵

Vid misstanke om inflammation, malabsorption eller motilitetsstörning kan vården samråda med en gastroenterolog. Vid misstanke om infektiös diarré kan vården samråda med en infektionsläkare. Vid misstanke om inflammation, malabsorption eller en störning i tarmens rörelser kan en gastroenterolog hjälpa till att bedöma fortsatt behandling. Vid misstanke om infektion kan en infektionsläkare bidra med bedömning av behandling med antibiotika eller antiparasitära läkemedel.²

Ett barn med kraftig diarré kan behöva vätskeersättning. Vätskeersättning hjälper till att återställa kroppens vätskebalans. Ge inte stora mängder på en gång om barnet har svårt att dricka, utan erbjud små mängder ofta.

Barn över ett år kan oftast få vanlig mat om diarrén inte är kraftig. Det går oftast bra att ge barnet sådant som barnet tycker om. Ge små mängder mat åt gången.⁵

Undvik att ge barnet fullkornsvälling, eftersom det kan göra diarrén värre. Undvik också lightdrycker, eftersom de kan ge mer diarré.⁵

Hygien och praktisk lindring

Diarré kan ibland smitta. Tvätta därför händerna noga när du tar hand om ett barn som har diarré.⁵ Handtvätt är särskilt viktig efter toalettbesök och före måltider.

Om avföring läcker finns inkontinensskydd som du kan använda.¹ Inkontinensskydd kan skrivas ut av en läkare eller sjuksköterska på hjälpmedelskort.

Stoppande diarréläkemedel ska inte användas av barn under tolv år. Sådana läkemedel kan användas av vuxna och barn över tolv år i vissa situationer, till exempel vid en flygresa. Medicinskt kol har ingen effekt vid diarré.⁵

Vid långvarig diarré kan du behöva råd om vilken mat som passar dig. En dietist kan hjälpa dig med vilken mat du kan äta för att må bättre.

Var får du vård vid Diarré?

Diarré: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.

• Vårdcentraler — jämför och boka tid
• Gastroenterologer — jämför och boka tid