Alkoholmissbruk – symtom, orsaker och behandling

• Ärftliga faktorer har stor betydelse för risken att utveckla alkoholberoende.⁴
• Det som ärvs är sårbarheten för beroende, inte själva beroendet.⁴
• Ärftlig sårbarhet kan innebära att ett alkoholberoende utvecklas snabbare vid en viss konsumtionsnivå.⁴
• Stress, social utsatthet och psykiskt trauma kan öka risken för alkoholberoende.⁴
• En psykisk sjukdom kan öka risken att bli beroende av alkohol.³

Stress eller social utsatthet kan göra en person mer sårbar för att utveckla alkoholproblem, men de förklarar inte ensamma varför en viss person får ett beroende. Även psykiskt trauma kan vara en del av bilden. En psykisk sjukdom kan samtidigt öka risken för alkoholberoende, vilket gör att flera olika omständigheter ibland samverkar.

Vad som händer i hjärnan

Alkohol påverkar hjärnans belöningssystem. Alkohol kan därför kopplas samman med känslan av att må bra.

• Alkohol påverkar hjärnans belöningssystem och kopplar alkohol till känslan av att må bra.³
• Vid ofta återkommande alkoholdrickande behövs mer alkohol för att få samma positiva känsla som tidigare.³
• Hjärnans förändringar kan göra det svårare att kontrollera hur mycket du dricker.³

När alkoholdrickandet återkommer ofta förändras hjärnan. Då kan det behövas mer alkohol för att uppnå samma positiva känsla som tidigare. Förändringarna kan också göra det svårare att styra hur mycket du dricker. Det handlar alltså inte enbart om vana eller beslut i stunden, utan också om hur hjärnan påverkas av alkohol över tid.

Abstinens och hur den kan kännas

Besvären kan komma efter långvarigt och intensivt drickande, men kan också uppträda när ett långvarigt alkoholintag minskar snabbt. Vanliga abstinenssymtom är:³

• oro
• skakningar
• svettningar
• illamående
• sömnsvårigheter

Abstinenssymtom uppträder i regel inom ett dygn efter det senaste alkoholintaget.⁶ Besvären kan vara lindriga, men abstinens kan också leda till kramper eller delirium tremens, som är ett mycket allvarligt tillstånd.

Abstinens skiljer sig från bakrus. Bakrus kan komma efter ett enstaka berusningstillfälle och brukar vara lindrigt och övergående. Abstinens kan däremot innebära mer än tillfälligt illamående eller huvudvärk och kan utvecklas till allvarliga komplikationer, särskilt kramper och delirium tremens. Huvudvärk och illamående kan förekomma vid bakrus, medan abstinens hänger samman med att kroppen har anpassat sig till alkohol.⁶

Kroppsliga och psykiska följder

Alkohol kan påverka både kroppen och hur du mår psykiskt. Psykiska besvär kan vara oro, depression och sömnstörningar.⁷ Alkohol kan också påverka tänkandet, minnet och hur du kontrollerar musklerna.

Från magen och tarmarna kan du få ont i magen, halsbränna, illamående, kräkningar och diarré. Alkohol kan också leda till högt blodtryck.⁷

Levern kan påverkas av alkohol. Följderna kan vara fettlever, leverinflammation och levercirros.⁷ En del personer med alkoholorsakad leverskada har inga tydliga symtom, medan andra kan få tecken på allvarlig leversjukdom. Tecken på mer allvarlig leversjukdom kan vara vätska i magen, blödning från åderbråck i matstrupen eller förvirring på grund av påverkan på hjärnan.⁵

Alkohol kan dessutom orsaka inflammation i bukspottkörteln.⁷ Därför kan alkoholproblem finnas även om du främst märker psykiska besvär eller problem i vardagen.

Akuta varningssignaler

Svåra abstinensbesvär kan utvecklas efter att drickandet har minskat eller upphört. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får feber, känner dig ostadig när du går eller får skakningar och svettningar vid abstinens. Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd.³

Förvirring, hallucinationer, minnesförlust eller synproblem vid abstinens kräver snabb vårdkontakt.³ Hallucinationer innebär att du kan höra ljud eller se saker som inte finns i verkligheten.⁷

Ring genast 112 om du eller någon annan har svåra abstinensbesvär och samtidigt får kramper eller snabb puls.³ Försök inte själv bedöma allvaret om personen är mycket sjuk.

Abstinenskramper uppkommer oftast inom 48 timmar efter att drickandet har upphört. Delirium tremens uppkommer i regel två till fyra dygn efter att drickandet har upphört och innebär tilltagande svettningar och andra kroppsliga stressreaktioner, hallucinationer och förvirring.⁶

• AUDIT kan användas för att identifiera riskabla alkoholvanor och mäter både alkoholkonsumtion och problem.⁴
• CAGE innehåller frågor om du har funderat på eller försökt minska drickandet, blivit irriterad när andra kritiserat dina alkoholvanor, haft skuldkänslor för att du druckit eller druckit på morgonen för att lugna nerverna eller motverka baksmälla.⁴
• Time-Line Follow-Back kan användas för en systematisk genomgång av alkoholkonsumtionen under de senaste veckorna, både mängden och dryckesmönstret.⁴

Vid Time-Line Follow-Back går du vanligtvis igenom dagarna med stöd av en kalender eller almanacka. På så sätt kan vården få en tydligare bild av när, hur ofta och på vilket sätt alkoholen har druckits. En alkoholdagbok kan också användas för att notera alkoholkonsumtionen under behandlingstiden.⁴ Om du får i uppgift att fylla i en sådan dagbok är det alltså för att ge vården bättre underlag för uppföljningen.

Blodprov och andra undersökningar

Blodprov kan ge information om alkoholkonsumtion och om hur kroppen påverkas. Innan ett prov tas ska du få veta varför det behövs och hur resultatet kan användas i din utredning. Ett provsvar behöver bedömas tillsammans med din sjukdomshistoria, dina svar på frågor och andra undersökningar.⁴

PEth är ett ämne som bildas endast när kroppen utsätts för etanol.⁷ PEth-värdet ökar med hur mycket och hur ofta du dricker. Provet speglar framför allt alkoholkonsumtionen under de två veckorna före provtagningen. Ett enstaka berusningstillfälle ger oftast ingen tydlig höjning av PEth-värdet, och hur stark höjningen blir kan skilja sig mellan olika personer.⁴

Vid utredning av alkoholabstinens kan flera blodprover vara relevanta:⁶

• blodstatus
• elektrolyter, alltså salter i blodet
• leverstatus
• blodsocker
• CRP, ett prov som kan visa inflammation.

Vilka prover som behövs beror på dina symtom och vårdens bedömning. Om det finns misstanke om skalltrauma kan datortomografi av hjärnan behövas. Det gäller särskilt när det finns kramper eller påverkat medvetande, eftersom skalltrauma är vanligare hos personer med alkoholproblem och behöver uteslutas.⁶

Samtalsbehandling och psykosocial behandling

Samtalsbehandling och annan psykosocial behandling är strukturerade behandlingar som fokuserar på alkoholvanorna och deras följder. Flera metoder kan fungera lika bra, och valet behöver anpassas efter dina behov och önskemål.

Motivationshöjande behandling kan hjälpa dig att fatta beslut om hur alkoholvanorna ska förändras. Du samtalar med en behandlare om hur drickandet påverkar ditt liv.⁹ Behandlaren hjälper dig att undersöka dina egna skäl till förändring i stället för att tala om exakt hur du ska göra. Målet är att göra det lättare att hitta en väg framåt även om du känner dig osäker.

KBT, kognitiv beteendeterapi, lär ut hur du kan hantera svåra situationer genom att arbeta med tankar och beteenden. Behandlingen utgår från din situation och innehåller ofta mål och strategier som du arbetar med mellan besöken. KBT kan ges individuellt eller i grupp.⁹

Återfallsprevention och motiverande samtal är behandlingsmodeller som kan förebygga återfall.⁴ Motiverande samtal kan användas för att stärka din delaktighet och hjälpa dig att hålla fast vid det mål du har valt.

Tolvstegsbehandling blandar gruppterapi, enskilda samtal och eget arbete under handledning. Du får följa en plan som utgår från din situation och dina förutsättningar. Grundbehandlingen brukar pågå ungefär fem till tolv veckor, och det kan därefter finnas uppföljningar under det kommande året.⁹

Strukturerade psykosociala behandlingsmetoder har i studier visat likvärdig effekt.⁴ Det gäller bland annat KBT, motivationshöjande behandling, återfallsprevention och tolvstegsprogram. Det finns alltså inte en enda samtalsbehandling som passar alla, och en annan metod kan prövas om den första inte hjälper tillräckligt.

Läkemedel mot sug och återfall

Läkemedel kan vara en del av behandlingen tillsammans med psykologisk behandling. De kan minska alkoholsug, göra alkoholruset mindre positivt eller ge obehag om du dricker alkohol.⁹ Prata med läkaren om vilket läkemedel som kan passa dig.

• Akamprosat kan öka antalet alkoholfria dagar under behandlingen.⁴
• Naltrexon kan minska alkoholsug och antalet dagar med berusningsdrickande.⁴
• Nalmefen kan användas vid behov för att minska alkoholkonsumtionen och antalet dagar med hög konsumtion.⁴
• Disulfiram är avsett för personer som eftersträvar total avhållsamhet från alkohol.⁴

Akamprosat och naltrexon bör enligt riktlinjer kombineras med psykologisk behandling efter genomförd abstinensbehandling vid måttligt eller svårt alkoholberoende.⁸ Läkemedel skrivs ut och följs upp av läkare, som också bedömer om behandlingen är säker för dig.⁹

Disulfiram kan ge rodnad, illamående, hjärtklappning, blodtrycksfall och i allvarliga fall kollaps om det kombineras med alkohol.⁸ Disulfiram ska inte användas som ett sätt att själv testa vad som händer; behandlingen ska följas av vården.

Abstinensbehandling och mer intensiv vård

Svår alkoholabstinens är ett livshotande tillstånd som kan leda till kramper, delirium tremens och dödsfall.⁴ Risken behöver bedömas innan en planerad minskning eller ett stopp av alkoholen, särskilt om du har haft svår abstinens tidigare eller har andra sjukdomar.

Bensodiazepiner är förstahandsval vid behandling av alkoholabstinens. Läkemedlet ges av vården och dosen anpassas efter abstinensens svårighetsgrad. Bensodiazepiner används som kortvarig behandling av den akuta abstinensen och trappas ut så snart den är över.⁶

Tiamin, som är vitamin B1, ges för att minska risken för neurologiska komplikationer som Wernicke-Korsakoffs syndrom.⁴ Fråga vårdpersonalen hur tiamin ska ges.

Lindrig abstinens med låg komplikationsrisk kan behandlas i öppenvård. Svåra abstinenssymtom eller riskfaktorer för kramper eller delirium tremens motiverar akut omhändertagande på sjukhus.⁶

Ring genast 112 om du har svåra abstinensbesvär och är mycket sjuk, till exempel om du dessutom får anfall med kramper eller snabb puls. Vid andra akuta abstinenssymtom ska du genast kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning; om det är stängt ska du söka vård på en akutmottagning.³

Ett behandlingshem innebär att du bor borta från din vanliga miljö under grundbehandlingen.⁹ Det kan göra det möjligt att koncentrera dig på behandlingen när den vanliga miljön försvårar förändring. Behandlingshem används bland annat för tolvstegsbehandling, men heldygnsvård är inte automatiskt bättre än behandling i öppna former.⁴

Samsjuklighet och återfall

Psykisk samsjuklighet behöver behandlas samtidigt och samordnat med alkoholberoendet.⁴ Det kan till exempel handla om depression eller ångest. Behandlingen behöver då omfatta både alkoholproblemen och den psykiska sjukdomen, så att insatserna stödjer varandra.

Depression eller ångest som kvarstår efter tre till fyra veckors alkoholfrihet kan behöva egen bedömning och behandling. Psykiska besvär kan förändras när alkoholproblemen behandlas, men kvarstående besvär behöver bedömas separat. Vid allvarlig psykisk sjukdom eller hög risk för självmord behövs psykiatrisk bedömning och en plan för behandling och säkerhet.⁸

Ett återfall kan innebära att du återgår till det konsumtionsmönster som ledde till behandlingen.⁴ Det betyder inte att all tidigare behandling har varit förgäves.

En ny kortare behandlingsperiod kan ibland räcka för att återfå kontrollen efter ett återfall.³ För vissa kan läkemedel vara en del av den nya behandlingsperioden. Behandlingen kan alltså behöva återkomma över tid, på samma sätt som vid andra långvariga sjukdomar.

Egeninsatser räcker inte alltid. Om du inte lyckas förändra vanorna själv, eller om du vill ha hjälp att sluta dricka, kan du kontakta en vårdcentral, en beroendemottagning, socialtjänsten eller Alkoholhjälpen.³ Det finns också hjälp via företagshälsovården om du har ett arbete. Du kan söka vård även om du inte är säker på vilket mål som passar dig.

Om du brukar få abstinensbesvär när du minskar eller slutar dricka ska du få medicinsk hjälp innan du försöker sluta eller minska.¹⁰ Abstinens kan till exempel ge oro, skakningar, svettningar, illamående och sömnsvårigheter.³

Stöd och återfall

Självhjälpsgrupper kan ge kamratstöd från andra som har blivit nyktra. Där kan du prata med personer som har egna erfarenheter av alkoholproblem och förändring. Självhjälpsgrupper erbjuder inte professionell behandling, utan fungerar som stöd från andra i en liknande situation.⁹ Det finns möten och ibland telefonrådgivning, och grupper finns i många kommuner.

Efter ett återfall är det bra att fundera över hur det gick till och vilka risker som kunde ha undvikits. Försök att se återfallet som information om situationer som behöver hanteras annorlunda framöver. Om du har haft kontakt med vården tidigare kan du ta kontakt på nytt. En kortare ny period med behandling kan ibland räcka för att få kontroll igen.³

Om du inte vet vart du ska vända dig kan vårdcentralen vara en första kontakt. Alkoholhjälpen kan passa dig som vill ha stöd utan att uppge vem du är. Du kan också kontakta socialtjänsten om du behöver kommunens stöd.

Vem gör vad

Primärvården, där vårdcentralen ingår, bör tidigt kunna upptäcka och behandla riskabla alkoholvanor.⁴ Den kan därför vara en lämplig första vårdnivå när problemen inte kräver mer specialiserad hjälp.

Vid allvarligare alkoholproblem bör socialtjänst och beroendevård erbjuda ett integrerat lokalt vårderbjudande. Det betyder att kommunens stöd och hälso- och sjukvårdens insatser behöver kunna hänga ihop. Socialtjänsten kan även ansvara för stöd kring till exempel ekonomi, bostad och skydd.⁴

Om alkoholproblem kombineras med allvarlig psykisk samsjuklighet har allmänpsykiatrin huvud- och samordningsansvar.⁴ Det innebär att allmänpsykiatrin samordnar insatserna, medan beroendevård och socialtjänst kan bidra med sin kompetens och sitt stöd.

Alla vårdmottagningar har sekretess. Om du vill vara helt anonym kan du kontakta Alkoholhjälpen.³

Du har rätt att vara delaktig i beslut om din vård och kan ställa frågor om något är oklart.³ Berätta gärna om du redan har kontakt med någon mottagning, så kan aktörerna lättare samordna hjälpen.