Med vaccination menas att man ger en kontrollerad dos av ett smittoÀmne vid ett specifikt tillfÀlle till en frisk person.
NÀr man fÄtt en kontrollerad dos sÄ leder det till att kroppen bildar immunitet mot det smittoÀmnet. NÀr man senare stöter pÄ det smittoÀmne man bildat immunitet mot, genom vaccination, har man redan ett effektivt immunförsvar och sjukdomen bryter aldrig ut. Om man sjÀlv inte vaccinerar sig mÄste man i stÀllet lita pÄ att andra vaccinerar sig för att inte smittas av sjukdomen. För mÄnga vaccinationer Àr skyddet livslÄngt.
Barnvaccinationerna sköts av BVC (barnavÄrdcentralen) och skolhÀlsovÄrden. Vaccination mot sÀsongsinfluensa och lunginflammation finns pÄ de flesta vÄrdcentraler för de som tillhör riskgrupperna. Det finns Àven speciella vaccinationsmottagningar dÀr man kan fÄ rÄd och hjÀlp inför till exempel resor.
I vissa omrÄden i Sverige rekommenderas Àven vaccination mot TBE, denna vaccination kan ges pÄ bÄde vÄrdcentraler och vaccinationsmottagningar.
I Sverige erbjuds idag alla barn vaccination mot en rad sjukdomar som kan orsaka svÄra sjukdomstillstÄnd och död. Idag vaccineras alla barn mot difteri, stelkramp och kikhosta samt mot polio och mÀssling, pÄssjuka och röda hund. Alla barn vaccineras Àven mot Hib och pneumokocker, som annars kan orsaka allvarlig lunginflammation och hjÀrnhinneinflammation. Idag vaccineras Àven flickor mot HPV som Àr ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer.
Anledningen till att det Àr viktigt att vaccinera alla barn mot dessa sjukdomar Àr att de alla kan orsaka mycket allvarliga tillstÄnd. Barn som har ökad risk att bli smittade av hepatit B eller tuberkulos vaccineras Àven mot dessa sjukdomar.
Alla vuxna behöver en pÄfyllnadsdos av vaccin mot stelkramp och difteri vart 20:e Är.
Influensa Àr en virussjukdom som orsakas av olika varianter av virus frÄn samma virusgrupp. Influensavirus förÀndras frÄn Är till Är och bryter vanligtvis ut med full styrka under vintern. Att viruset förÀndras frÄn Är till Är gör att vi kan bli sjuka i influensa flera gÄnger.
Symtom pÄ influensa Àr hög feber, frossa, muskelvÀrk, huvudvÀrk och torrhosta. Symtomen hÄller vanligtvis i sig upp mot en vecka och efter sjukdomen följer en period av trötthet som kan vara flera veckor. Hos personer som redan innan har en sjukdom och hos Àldre med sÀmre immunförsvar kan influensa leda till svÄr sjukdom och till och med död.
Vaccin mot sÀsongsinfluensa rekommenderas framförallt till personer som kan drabbas av en allvarlig sjukdom i samband med influensan. Det Àr tillexempel personer med kÀnd hjÀrt- eller kÀrlsjukdom och lungsjukdom samt alla personer över 65 Är. Men alla som vill fÄr vaccinera sig mot sÀsongsinfluensa.
Skyddseffekten hÄller i sig i ungefÀr nio mÄnader sÄ man mÄste vaccineras varje sÀsong, helst pÄ hösten innan influensan bryter ut. Om man blir smittad av influensa efter vaccinering brukar man rÀkna med att skyddseffekten Àr 80 procent för de som Àr unga och friska. För de som trots vaccinering blir smittade och insjuknar i influensa blir symtomen mycket mildare och risken att drabbas av komplikationer minskar betydligt.
Beroende pÄ vart du ska resa sÄ kan du behöva olika typer av vaccination. Vissa sjukdomar som inte förekommer i Sverige kan vara mycket viktiga att skydda sig mot. Det bÀsta Àr att du kontaktar en vaccinationsmottagning eller infektionsklinik och diskuterar med dem vad du kan behöva för vaccin beroende pÄ vart du ska Äka, hur resan ska se ut, hur lÀnge du ska vara borta och vad du tidigare har för vaccinationer.
Alla bör dock ha ett grundskydd mot de sjukdomar som ingÄr i barnvaccinationerna. Vid resa kan det behövas pÄfyllnad av vissa av dessa vaccin, till exempel mot mÀssling, polio och difteri.
Idag vaccineras alla barn mot pneumokocker, men Àven vuxna i vissa riskgrupper rekommenderas vaccin mot pneumokocker. Pneumokocker kan orsaka allvarlig lunginflammation, men Àven blodförgiftning och andra mycket allvarliga infektionstillstÄnd.
Du tillhör riskgruppen och rekommenderas dÀrmed vaccin mot pneumokocker om du har nÄgot av följande:
Dessutom rekommenderas du att vaccinera dig om du Àr över 65 Är. Du kan vaccinera dig mot pneumokocker pÄ din vÄrdcentral eller pÄ en vaccinationsmottagning. HÀr pÄ VÄrden.se kan du hitta nÀrmsta stÀlle (se lista ovan).
TBE, fÀstingburen encefalit, orsakas av ett virus som överförs via fÀstingbett. Viruset kan ta sig in i nervsystemet och leda till hjÀrninflammation. Om du smittats av TBE drabbas du ofta av ett sÄ kallat dubbelinsjuknande. NÄgra dagar efter fÀstingbettet insjuknar du med trötthet, feber, huvudvÀrk och ont i musklerna. Efter nÄgra dagar blir du bÀttre för att ytterligare nÄgra dagar senare Äterigen insjukna. Nu med huvudvÀrk, feber, illamÄende, ljuskÀnslighet och nackstelhet. Detta Àr tecken pÄ hjÀrninflammation. Vissa fÄr Àven andra neurologiska symtom sÄsom talsvÄrigheter, svÄrt att gÄ och förlamningssymtom.
Varje Är insjuknar ca 200 personer i Sverige i TBE. UngefÀr en tredjedel fÄr bestÄende skador i form av minnessvÄrigheter och trötthet och i vissa fall Àven bestÄende förlamning. Barn har oftare ett lindrigare sjukdomsförlopp Àn vuxna.
Du skyddar dig bÀst frÄn att bli smittad genom att vaccinera dig mot TBE. De som rekommenderas vaccination Àr de som vistas mycket i naturen i omrÄden med fÀstingar som bÀr pÄ TBE. RiskomrÄden i Sverige Àr Stockholms skÀrgÄrd, MÀlardalen och hela södra ostkusten, men idag har TBE spridit sig bÄde lÀngre vÀsterut och norrut.
Vaccinationen görs frÀmst pÄ vÄrdcentraler och bör pÄbörjas i god tid före fÀstingsÀsongen startar, vilket vanligtvis Àr i slutet av april. Vaccinationen inleds med tre doser som ger skydd i tre Är. DÀrefter rekommenderas en spruta med ungefÀr tre till fem Ärs intervall för att upprÀtthÄlla ett gott skydd.