Hypnos påverkar medvetandet och försätter dig i ett tillstånd av djup avslappning där du är mottaglig för suggestioner.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Hypnos?
Hypnos är ett förändrat medvetandetillstånd med ökad avslappning som kan förbättra fokus och koncentration.1 Det innebär inte att du förlorar kontrollen över ditt beteende under en session. Du är vanligtvis lugn och avslappnad, samtidigt som du kan vara medveten om det som händer.
Hypnos kan också kallas hypnotherapy. Behandlingen genomförs vanligtvis under ledning av vårdpersonal och med hjälp av muntlig upprepning och mentala bilder.1 I medicinska sammanhang utförs hypnosbehandling av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.2
Hypnos är en kropp-själ- och avslappningsteknik som bygger på samverkan mellan kropp och psyke.2 Behandlingen har ett specifikt mål, till exempel att lindra smärta eller minska symtom vid ångestsyndrom eller depression. Den bygger på att vårdgivaren bedömer problemet och anpassar behandlingen efter det, samt på att du är mottaglig för hypnotisk induktion. Hypnotisk induktion kan sätta dig i ett transliknande tillstånd, och förändringar i dina upplevelser sker i samförstånd mellan dig och vårdgivaren.
I medicinska sammanhang kan hypnos användas som ett icke-farmakologiskt alternativ eller som tillägg till annan behandling vid smärta, ångestsyndrom eller depression.
Medicinsk hypnos handlar om att förändra ditt sinnestillstånd och dra fördel av det.
Hypnos kan fungera som smärtlindring och vara ett alternativ till narkos.
Hypnos används med framgång vid behandling av till exempel stress, fobier och sömnproblem.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Hypnos på några av våra populära platser.
Hypnos är inte en behandling som passar alla.1 Det är inte heller säkert att hypnos fungerar lika bra för alla personer. Vilken plats hypnos bör ha i en behandling behöver därför bedömas utifrån dina besvär och den behandling du redan får.
SBU:s avgränsade forskningsfråga gäller vuxna från 18 år med smärta, ångestsyndrom eller depression.2 Det betyder att denna forskningsfråga inte omfattar alla som kan vara intresserade av hypnos, utan just dessa vuxna och besvär.
Hypnos har studerats vid bland annat muskuloskeletal och neuropatisk smärta. Muskuloskeletal smärta härrör från rörelseorgan som muskler, leder, skelettdelar eller tillhörande mjukdelar, medan neuropatisk smärta kommer från nervsystemet. Hypnos har också studerats vid andra smärttillstånd, men forskningen om hypnos vid smärta, ångestsyndrom och depression har inte gett ett tillräckligt säkert samlat kunskapsunderlag. SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat tre systematiska översikter med hög risk för bias.2
Inför en session brukar terapeuten förklara hur hypnos går till och gå igenom dina behandlingsmål. Det kan göra det tydligare vad sessionen ska handla om och vilka förslag som kan passa dina mål. Någon särskild förberedelse behövs inte inför hypnos. Bekväma kläder kan göra det lättare för dig att slappna av. Det är också bra att vara utvilad, eftersom sessionen är avslappnande och du annars lättare kan somna.1
Terapeuten börjar vanligtvis med att tala med en lugn och rogivande röst. Därefter kan terapeuten beskriva mentala bilder som skapar en känsla av avslappning, trygghet och välbefinnande.1 En fredlig scen kan till exempel vara en bild som du ombeds föreställa dig.3 Att föreställa sig en sådan scen kan hjälpa dig att rikta uppmärksamheten mot något lugnt.
När du befinner dig i hypnos brukar du känna dig lugn och avslappnad. Du är vanligtvis fortfarande medveten under sessionen och kommer ihåg vad som händer. Du behåller också kontrollen över ditt beteende under sessionen.1 Förslag kan påverka dig bara om de är sådana som du kan acceptera, och du kan inte tvingas in i hypnos.
När du är avslappnad kan terapeuten föreslå sätt att nå behandlingsmålen. Förslagen kan till exempel handla om att lindra smärta eller minska röksug.1 Terapeuten kan också hjälpa dig att föreställa dig tydliga och meningsfulla mentala bilder av dig själv när du når dina mål.
Behandlingen bygger på att du fokuserar på något för att slappna av, så att terapeutens förslag till förändringar i din upplevelse kan bli verkliga.2 Detta sker i samförstånd mellan dig och terapeuten. Hypnos kan därför inte användas för att få dig att göra något mot din vilja.
Efter sessionen kan du ibland själv ta dig ur hypnosen. Terapeuten kan i stället hjälpa dig att gradvis och bekvämt bli mer uppmärksam på nuet.1 Då återgår uppmärksamheten från det avslappnade fokuset till nuet.
Med tiden kan du lära dig att öva självhypnos utan terapeutens vägledning. Självhypnos innebär att du själv når ett tillstånd av avslappning och lugn.1 Det kan också innebära att du själv övar på att använda mentala bilder och avslappningstekniker.
Hur lätt det är att komma in i ett avslappnat tillstånd varierar mellan personer. Alla kan inte gå in i hypnos tillräckligt mycket för att den ska fungera bra. Personer som lättare når ett tillstånd av avslappning och lugn under en session har i allmänhet större möjlighet att få hjälp av hypnos.1
När du väljer terapeut kan du fråga vilka avgifter terapeuten tar ut.1 Det kan vara bra att få svar på detta innan du bokar en hypnossession, så att du vet vilka frågor du vill ställa om kostnaden.
Hypnos kan hjälpa dig att hantera smärta och kan göra det lättare att hantera smärta, stress och ångest.1 Hypnos har använts vid flera olika typer av smärta och kroppsliga besvär. I medicinska sammanhang kan hypnos användas som ett icke-farmakologiskt alternativ eller som tillägg till konventionell behandling mot smärta. Behandlingen har studerats vid muskuloskeletal smärta och neuropatisk smärta. Hypnos har också studerats vid smärta i samband med operationer.2
Hypnos kan vara ett stöd vid smärta i samband med:1
Hypnos kan också minska stress och ångest inför en medicinsk behandling eller tandbehandling.1 Det kan därför vara ett möjligt stöd om du känner oro inför till exempel en undersökning, ett ingrepp eller ett besök hos tandvården.
Hypnos kan vara ett effektivt sätt att hantera stress och ångest. Det kan också hjälpa dig att minska ångest som hör ihop med rädslor och fobier.1
Hypnos har använts med viss framgång för att hjälpa personer att sluta röka. Det har också använts med viss framgång vid överätning. Hypnos kan ingå i en större behandlingsplan för att sluta röka eller gå ner i vikt.1
Hypnos kan hjälpa dig att förändra beteenden som du vill förändra. Under hypnos kan förslag till exempel handla om att minska röksug eller att nå mål som du har satt upp tillsammans med vårdgivaren.
Hypnos kan användas vid sömnproblem.1 Det har också använts för att lindra vallningar som orsakas av klimakteriet.
Hypnos har använts för att lindra biverkningar av cellgifts- och strålbehandling.1 Det kan därför förekomma som ett stöd i samband med behandling av cancer.
Hypnos har även beskrivits som användbart vid flera andra medicinska och psykiska problem, bland annat ångest, långvarig smärta, rädslor och fobier, sömnproblem, migrän och stress.
Hypnos används vanligtvis som en del av medicinska, psykologiska och dentala behandlingar snarare än som en fristående behandling.3 Det betyder att hypnos kan kombineras med andra insatser när det passar dina behandlingsmål.
Vid smärta, stress och ångest föreslår hälso- och sjukvårdspersonal vanligtvis andra behandlingar, till exempel KBT, före eller tillsammans med hypnos.1 KBT betyder kognitiv beteendeterapi.
Hypnos kan alltså vara en del av en större behandlingsplan. Hypnos kan ha olika mål i vården, till exempel att lindra smärta eller minska symtom vid ångestsyndrom eller depression. Behandlingen kan därför anpassas efter om du främst behöver hjälp med kroppsliga besvär, oro eller en förändring av ett beteende.2 Vid rökning och viktnedgång kan hypnos vara en del av planen, och vid smärta, stress eller ångest kan hypnos användas tillsammans med annan behandling.
Hypnos är en metod som kan användas för olika mål, till exempel att lindra smärta, minska ångest eller ändra ett beteende. Vilka möjliga fördelar som är relevanta för dig beror på vilket problem du vill ha hjälp med och vilken behandling du får i övrigt.
Hypnos kan ge oönskade reaktioner, även om de sällan förekommer. Lindriga biverkningar kan vara dåsighet, yrsel, stelhet och huvudvärk.2 Oönskade reaktioner efter hypnos är ovanliga, men kan också innebära sömnproblem.1
Hypnos kan vara olämpligt för personer med svår psykisk sjukdom.1 Hypnos bör undvikas vid svår depression.3 Hypnos kan också vara osäkert om du har schizofreni eller tidigare har haft psykos, eller om du har epilepsi.4 Hypnos bör också undvikas om du har ett alkohol- eller drogproblem.3 Vid en pågående eller tidigare psykos behöver du vara särskilt försiktig, eftersom hypnos kan vara osäkert i den situationen.4
Hypnos fungerar inte för alla.1 Det är oklart varför hypnos inte fungerar för alla. Personer som lättare kan koncentrera sig och hålla kvar sitt mentala fokus verkar ha bättre möjlighet att få hjälp av hypnos, men detta betyder inte att andra saknar möjlighet att ha nytta av behandlingen.3 Alla personer kan inte gå in i ett tillräckligt djupt hypnotiskt tillstånd för att behandlingen ska fungera bra.1
Kunskapsläget om effekten är dessutom osäkert. SBU identifierade tre relevanta systematiska översikter, men bedömde att risken för snedvridning var hög i alla tre. SBU redovisar därför inte slutsatserna från de tre översikterna. Översikter med hög risk för snedvridning presenteras inte, eftersom resultaten då bedöms kunna vara missvisande. För hypnos vid smärta, ångestsyndrom eller depression behövs därför en välgjord systematisk översikt som identifierar relevanta primärstudier och väger samman resultaten.2
Var försiktig om någon föreslår hypnos för att bearbeta stressande händelser från tidigare i livet, eftersom det kan utlösa en stark känslomässig reaktion. Det finns andra behandlingar som kan vara mer hjälpsamma än hypnos när tidigare stress eller trauma ska bearbetas.1 Vid långvarig smärta som inte har utretts och diagnostiserats av behörig läkare bör hypnos undvikas. Om hypnos används för långvarig smärta innan orsaken har utretts kan det därför finnas en risk att den underliggande sjukdomen inte uppmärksammas i tid.3
Hypnosbehandling ska yrkesmässigt utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen. SBU beskriver också hypnosbehandling som en behandling som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.2
Det är därför viktigt att ta reda på vilken yrkesroll behandlaren har innan du bokar en behandling. En behandlare kan till exempel ha utbildning inom ett vårdyrke och dessutom särskild utbildning i hypnos. Fråga behandlaren hur utbildningen ser ut och vilken vårdutbildning eller legitimation personen har.
Du kan be en läkare om en rekommendation till en hypnosbehandlare. Du kan också kontakta en yrkesorganisation för att få en lista över medlemmar.3 När du överväger en privat behandlare kan du kontrollera om personen är ansluten till en yrkesorganisation.
Välj en yrkesperson som är certifierad för att utföra hypnos.1 Det kan vara bra att först ta reda på vilken erfarenhet behandlaren har och vilken typ av besvär hypnos används för i behandlingen. Du kan jämföra information från flera behandlare innan du bestämmer dig.
Du kan ställa frågor innan du bokar eller vid det första samtalet. Då får du veta mer om behandlarens bakgrund och kan bedöma om kontakten känns tydlig.
Du kan fråga:1
Mayo Clinic rekommenderar också att du frågar hur mycket utbildning behandlaren har i hypnos och hur länge personen har arbetat med hypnos.1
Du bör informera hypnosbehandlaren om din sjukdomshistoria och om andra medicinska behandlingar.3 Berätta även om läkemedel du använder och annan behandling du får, eftersom det ger behandlaren information om din vård.
Du bör informera läkaren om att du får hypnosbehandling för att bidra till samordnad och säker vård.3 Om du får behandling från flera håll är det viktigt att de berörda vårdgivarna känner till detta.
Ja. Under hypnos brukar du vara medveten om vad som händer och minnas sessionen efteråt. Hypnos innebär alltså inte att du tappar kontrollen över ditt beteende.1 Du kan vara avslappnad och samtidigt följa det som händer under sessionen.
Det är vanligt att föreställningar om hypnos skiljer sig från hur en hypnossession faktiskt brukar vara. Du är inte frånvarande på det sätt som ibland visas i filmer eller under scenframträdanden. När sessionen är slut kan du ibland själv ta dig ur hypnosen, eller få hjälp att gradvis bli mer uppmärksam på nuet.
Nej. Förslag under hypnos tas bara till sig om de är acceptabla för dig. Du kan därför inte hypnotiseras till att göra något mot din vilja.3 Hypnos bygger i stället på att du själv deltar i processen och tillåter dig att gå in i ett avslappnat tillstånd.
Du kan inte heller tvingas in i ett hypnotiskt tillstånd.3 Det är ett frivilligt förändrat medvetandetillstånd där du hela tiden har kontroll. Om ett förslag inte känns acceptabelt för dig behöver du inte följa det.
De flesta känner sig lugna och avslappnade under hypnos.1 Avslappningen kan göra att kroppen och tankarna känns mindre spända under sessionen. Det betyder inte att du sover eller är omedveten om omgivningen.
Det hypnotiska tillståndet kan likna det drömlika tillstånd som finns precis före insomnandet, samtidigt som du är vaken och medveten om omgivningen.3 Du kan alltså uppleva en tydlig avslappning och ändå höra vad som sägs omkring dig. Upplevelsen kan påminna om att vara uppslukad av en behaglig tanke eller aktivitet, men du är fortfarande vaken.
Hur hypnos känns kan variera mellan olika sessioner och personer. Det viktiga är att ett drömlikt eller lugnt tillstånd inte betyder att du har förlorat kontrollen. Du kan vara medveten om omgivningen även när du känner dig mycket avslappnad.
Det är oklart varför hypnos inte fungerar för alla.3 Alla personer kan inte gå in i ett tillräckligt djupt hypnotiskt tillstånd för att hypnos ska fungera bra. Därför kan resultatet skilja sig mellan olika personer, även när sessionerna genomförs på liknande sätt.
Personer som har lätt att gå in i avslappning och lugn under en session har generellt större möjlighet att få hjälp av hypnos.1 Det kan också spela roll hur lätt du har att koncentrera dig och hålla kvar ditt mentala fokus. Att vara mottaglig för hypnos betyder inte att du har en svag karaktär.
Hypnos behöver alltså inte upplevas på exakt samma sätt av alla. För vissa kommer avslappningen snabbt, medan andra har svårare att nå det tillstånd som behövs. Det är oklart om skillnaderna beror på medfödda egenskaper, på något som kan läras eller på andra delar av själva sessionen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 23 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.