En hörselnedsättning kan bland annat bero på ett medfött fel, en olycka eller en tillfällig vaxpropp.
En hörselnedsättning är en funktionsnedsättning som innebär att hörseln blivit sämre. Det kan vara något som kommer plötsligt, gradvis eller är medfött. Det kan vara permanent eller tillfälligt. Om det kommer gradvis kan det vara svårt att märka det själv, medan människor i din omgivning märker det allt mer. En hörselnedsättning kan vara mild, måttlig, måttlig till grav, grav eller mycket grav.
I Sverige har 1,5 miljoner människor en hörselnedsättning. Det drabbar oftast äldre över 60 år, där 65 % har nedsatt hörsel.
Grav hörselnedsättning innebär att du bara hör väldigt höga ljud, röster eller vibrationer. Eftersom det kan vara svårt att höra med hörapparat kan det bli aktuellt att skaffa ett Cochleaimplantat. Du kan ha behov av att lära dig teckenspråk och få stöd via tolkning, om du inte redan har det.
Plötslig dövhet tillhör kategorin sensorineural hörselnedsättning och beror vanligtvis på en störning på innerörat. Det kan komma plötsligt eller gradvis under några dagar. Uppsök vård hos en öron- näsa- halsläkare snarast för att få rätt diagnos och medicinering. Plötslig dövhet försvinner ofta av sig själv, men det är bra att utesluta en allvarligare diagnos.
Symtom på hörselnedsättning kan vara:
En hörselnedsättning kan bero på många olika saker, beroende på var i örat problemet finns. Hörselnedsättningar delas vanligtvis in i två kategorier: ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning.
Ledningshinder är när en hörselskada finns i mellanörat. Ljudet kommer inte fram som det ska och blir därför dämpat, men hörselsinnet är oskadat. Denna typ av hörselnedsättning kan uppstå på grund av öroninflammation, öronkatarr, skador på trumhinnan, vaxpropp eller otoskleros.
Sensorineural hörselnedsättning innebär att innerörat eller hörselnerven är skadad. Detta är den vanligaste typen av hörselnedsättning. Det orsakas av ålder, buller, sjukdomar, medicin, olyckor eller är medfött. Med denna hörselnedsättning är det svårt att uppfatta vissa ljud, i synnerhet diskant (ljusa toner som syrsor) och att uppfatta tal när det finns bakgrundsljud.
Det är vanligt att ha tinnitus om du har en hörselnedsättning. Du kan även uppleva yrsel. Då kan det handla om Ménièrs sjukdom.
Även fast du inte kan behandla en hörselnedsättning på egen hand finns det mycket du och omgivningen kan göra för att skapa en bra ljudmiljö. På så sätt skapar du de bästa förutsättningarna att höra så bra som möjligt, utöver att använda hörapparat och andra tekniska hörselhjälpmedel. Tänk på att:
Du bör söka vård för att få en diagnos om du misstänker att du har en hörselnedsättning. Vänd dig till din vårdcentral om det är första gången du upplever problem med örat eller hörseln. Eftersom en hörselnedsättning påverkar din möjlighet att kommunicera och höra är det viktigt att du får en diagnos och därefter hörselhjälpmedel som passar dig och dina behov.
Diagnosen fastställs genom ett hörseltest. Resultatet syns på ett audiogram som visar vilken grad av hörselnedsättning du har, och om det är ett ledningshinder eller sensorineural hörselnedsättning. Om du misstänker att ditt barn har en hörselnedsättning kan du kontakta en barnavårdscentral eller vårdcentral.
Om du är yr, hör sämre och känner smärta i örat, hör sämre efter att du har dykt eller har fått ett slag mot örat och hör sämre på grund av det behöver du söka vård så snart som möjligt.
Det finns mycket stöd och hjälp du kan få när du är hörselskadad. Eftersom det finns flera olika grader av hörselnedsättningar är det individuellt vilken typ av stöd, behandling eller rehabilitering just du behöver.
Beroende på hur mycket du hör kan du bli hjälpt av att ha hörapparat. Om du har en grav hörselskada eller är döv kan ett Cochleaimplantat vara ett alternativ. Det finns flera tekniska hjälpmedel som kan hjälpa dig hemma, i skolan eller på arbetet. Arbetar du kan du få hjälp att anpassa din arbetsplats så att din ljudmiljö förbättras.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!