Vattkoppor – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid vattkoppor

Tidiga symtom och utslag

De första symtomen vid vattkoppor är ofta feber, huvudvärk och trötthet. Utslagen brukar komma efter en till två dagar med sådana tidiga symtom.¹ Hos vissa kan även lätt värk i kroppen förekomma innan utslagen syns.

• Utslagen börjar ofta på överkroppen och kan sedan spridas till ansiktet, hårbotten, armarna och benen.¹
• Utslag kan också finnas på slemhinnor, bland annat i munnen och halsen.¹
• Utslagen börjar som röda prickar, blir knottror och utvecklas sedan till vätskefyllda blåsor.¹
• Det är vanligt att utslagen kliar.¹

Utslagen kan finnas på nästan hela kroppen. Blåsor i munnen eller halsen kan göra ont, och utslag på andra slemhinnor kan också ge besvär. Ibland kan utslag sitta på ögonlocken och irritera ögat. Klådan kan vara besvärlig, särskilt när nya utslag kommer.

På ljus hud syns de första utslagen ofta som röda och upphöjda prickar. På mörkare hud kan rodnaden vara svårare att se innan blåsorna har kommit.¹ Då kan det vara lättare att upptäcka vattkoppor när prickarna har blivit tydliga, vätskefyllda blåsor.

Variationer och varaktighet

Vattkoppor ser inte likadana ut hos alla. Utslagen kan komma i flera omgångar under några dagar.¹ Vid varje omgång kan du få lite feber, och samtidigt kan vissa äldre blåsor redan ha börjat torka.

• Vissa får bara enstaka blåsor medan andra får blåsor över hela kroppen.¹
• Blåsorna spricker efter någon dag och små sårskorpor bildas.¹
• Efter några dagar torkar skorporna och faller av.

Det är därför vanligt att se prickar, knottror, blåsor och skorpor samtidigt. Nya utslag kan alltså komma medan andra blåsor redan har spruckit eller fått sårskorpor. Skorporna kan se olika ut och ibland fortfarande innehålla vätska när de håller på att torka.

Små märken eller ärr kan finnas kvar en tid efter utslagen, men brukar oftast försvinna helt. Om blåsorna rivs sönder kan huden skadas, vilket kan öka risken för märken och infektion i huden.

Vattkoppor brukar vara lindrigare ju tidigare i livet man får sjukdomen. Symtomen är ofta besvärligare hos äldre barn, och vuxna får ofta fler utslag och mer klåda än barn. Barn brukar bli friska en till två veckor efter de första symtomen.¹

Komplikationer

För de flesta barn går vattkoppor över utan komplikationer, men sjukdomen kan ibland leda till andra besvär. Risken för ett allvarligare sjukdomsförlopp är större hos bland annat vuxna och personer med mycket nedsatt immunförsvar.

• Blåsorna kan få en bakteriell hudinfektion.¹
• Varig vätska i blåsorna och röd, öm hud kan vara tecken på hudinfektion.¹
• Vattkoppor kan ibland orsaka lunginflammation, särskilt hos vuxna.¹
• Personer med mycket nedsatt immunförsvar kan i sällsynta fall få hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation.¹

Bakterier kan komma in i blåsorna, särskilt om du eller barnet kliar mycket. Febern kan komma tillbaka om en hudinfektion har uppstått. Hosta och feber som återkommer efter att blåsorna har läkt kan vara tecken på lunginflammation.

Ibland kan vattkoppor påverka nervsystemet. En ovanlig komplikation hos barn är inflammation i lillhjärnan, som kan ge gångsvårigheter. Hjärninflammation är mer ovanligt men allvarligare. Personer med mycket nedsatt immunförsvar kan i sällsynta fall få hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation i samband med vattkoppor.

När ska man söka vård?

Vuxna som är 18 år eller äldre och får vattkoppor ska kontakta vården.¹ Vuxna kan få fler utslag, mer klåda och ett mer besvärligt sjukdomsförlopp än barn.

• Ett barn under sex veckor med symtom på vattkoppor ska få vårdkontakt genast.¹
• Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.¹
• Barn med mycket nedsatt allmäntillstånd ska få snabb vårdkontakt.¹
• Barn med ihållande feber över 38 grader i mer än fyra dygn ska bedömas av vården.¹
• Hosta och ny feber efter att blåsorna läkt kan vara skäl att söka vård.¹

Kontakta vården innan du eller barnet går till en mottagning, eftersom vattkoppor är mycket smittsamt. Då kan personalen planera besöket så att andra inte utsätts för smitta i ett väntrum.

Var särskilt uppmärksam på förändringar i blåsorna och huden runt dem. Varig vätska, röd och öm hud eller feber som kommer tillbaka kan tala för en bakteriell hudinfektion. Hosta tillsammans med ny feber efter att blåsorna har läkt kan tala för lunginflammation och behöver bedömas av vården.

Om du är osäker på symtomen kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Diagnos vid vattkoppor

Klinisk bedömning

Diagnosen vid vattkoppor ställs oftast genom en klinisk bedömning. Det betyder att vårdpersonalen väger ihop hur utslagen ser ut och hur de har utvecklats. Du kan få frågor om när utslagen började och om nya utslag har kommit samtidigt som äldre blåsor torkar in. På så sätt kan vårdpersonalen jämföra det du berättar med det typiska mönstret vid vattkoppor.

Vattkoppor kan nästan alltid diagnostiseras utifrån den kliniska bilden.² Vårdpersonal kan ofta ställa diagnosen genom att titta på barnets hud.⁶ Utslagen kan se olika ut beroende på när de har uppstått, eftersom prickar, blåsor och skorpor kan finnas samtidigt. Det är också viktigt att tänka på att utslagen kan vara svårare att se på mörkare hud innan de har blivit vätskefyllda blåsor.

För dig som söker för ett barn kan det vara bra att berätta när de första utslagen syntes och om barnet har haft kontakt med någon som haft vattkoppor. Ta gärna bilder på utslagen om de förändras innan bedömningen, men bilder ersätter inte vårdpersonalens bedömning när diagnosen är osäker.

När prov kan behövas

Vanligtvis behövs inget prov. Ett prov kan däremot bli aktuellt när utslagen inte ser typiska ut eller när vårdpersonalen behöver skilja vattkoppor från andra utslag. Då kan innehållet i en blåsa undersökas med PCR. PCR är en metod som letar efter virusets arvsmassa.

PCR från innehållet i en blåsa kan hjälpa när diagnosen är osäker.² Varicella-zostervirus kan bekräftas genom PCR av blåssekret.⁵ Provet tas alltså från vätskan i en blåsa och kan visa om varicella-zostervirus finns där.

Ett blodprov används i ett annat sammanhang än prov från en blåsa. Ett blodprov kan visa om en gravid person har skydd mot vattkoppor.¹ Det kan vara värdefullt om du är gravid, är osäker på om du har haft vattkoppor och tror att du kan ha blivit smittad.

Andra möjliga utslag

Flera andra tillstånd kan ge blåsor och därför likna vattkoppor. Vårdpersonalen bedömer bland annat var blåsorna sitter och hur de är samlade. Det kan hjälpa till att skilja olika orsaker åt.

• Höstblåsor kan vara en alternativ diagnos och ger ofta blåsor i handflator och på fotsulor.²
• Herpes simplex kan ge lokalt samlade blåsor som liknar vattkoppor.²

När utslagen inte passar tydligt med vattkoppor kan ett PCR-prov från blåssekret hjälpa till att bekräfta varicella-zostervirus. Om du är gravid och behöver veta om du har skydd kan vården i stället bedöma om ett blodprov behövs.

Behandling vid vattkoppor

När behandling behövs

Vattkoppor brukar läka av sig själv, och behandling som ordineras av vården behövs därför inte för alla. Vilken behandling som kan vara aktuell beror bland annat på ålder, hur sjuk du är och om immunförsvaret är nedsatt. En läkare bedömer om virushämmande behandling behövs och vilket läkemedel som passar.

• De flesta barn med okomplicerade vattkoppor behöver inte antiviral behandling.²
• Vuxna över 18 år rekommenderas vanligtvis virushämmande behandling.¹
• Antiviral behandling har bäst effekt när den startas tidigt.⁵
• Personer med nedsatt immunförsvar kan behöva antiviral behandling oavsett hur länge sjukdomen har pågått.²

För vuxna och tonåringar rekommenderas behandling om den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Effekten är sannolikt mindre om en immunfrisk person börjar behandlingen senare än 48 timmar efter sjukdomsdebut. Behandlingen behöver därför bedömas tidigt, särskilt om det gäller en vuxen eller någon med nedsatt immunförsvar.

Läkemedel som vården kan använda

Virushämmande läkemedel hämmar virusets förökning. De kan ges som tabletter eller på annat sätt, beroende på hur allvarlig infektionen är. Behandlingen bestäms av läkare utifrån personens tillstånd.

• Valaciklovir är ett vanligt virushämmande läkemedel vid behandling av vuxna.¹
• Läkare kan skriva ut tröttande antihistaminer om klådan gör det svårt att sova.¹
• Nyfödda barn eller personer med nedsatt immunförsvar kan ibland få färdiga antikroppar efter exponering.¹
• Allvarliga infektioner i centrala nervsystemet behandlas med intravenöst aciklovir.⁵

Antihistaminerna kan göra dig trött. När klådan annars gör det svårt att sova kan läkaren därför skriva ut ett sådant läkemedel för natten. Det är läkaren som bedömer om behandlingen är lämplig.

Färdiga antikroppar kallas också immunglobulin. De kan användas som förebyggande behandling efter att någon har utsatts för smitta. Behandlingen bekämpar viruset och kan göra att personen inte blir sjuk.

Vid en allvarlig infektion i centrala nervsystemet, till exempel hjärninflammation, ges aciklovir direkt i en blodåder. Beslut om behandling av hjärninflammation, hjärnhinneinflammation eller lillhjärneinflammation bör fattas tillsammans med infektionsläkare. Sådan behandling hör till sjukvården och anpassas efter infektionens svårighetsgrad.

Behandlingsbeslut för särskilda grupper

Graviditet och mycket låg ålder påverkar hur vården bedömer behovet av behandling. Färdiga antikroppar kan då vara aktuella för att minska risken för svår sjukdom.

• Vattkoppor hos modern nära förlossningen kan innebära att det nyfödda barnet får behandling med färdiga antikroppar.¹
• Vid vattkoppor sent i graviditeten rekommenderas virushämmande läkemedel från graviditetsvecka 35 till förlossningen.¹

Om den gravida får vattkoppor i slutet av graviditeten hinner inga antikroppar bildas och föras över till barnet. Då rekommenderas du behandling med virushämmande läkemedel för att undvika att barnet får vattkoppor. Det gäller från vecka 35 och fram till förlossningen.¹ Ibland kan behandling även behövas före graviditetsvecka 35.

När modern insjuknar nära förlossningen kan det nyfödda barnet få färdiga antikroppar. Behandlingen hjälper till att bekämpa varicella-zostervirus. Det är vården som avgör om barnet behöver behandlingen och när den ska ges.

Personer med nedsatt immunförsvar kan behöva virushämmande behandling även när sjukdomen har pågått en längre tid. Det beror på att vattkoppor kan ge ett allvarligare förlopp i den gruppen. Berätta därför för vården om du eller barnet har nedsatt immunförsvar, är gravid eller nyligen har utsatts för smitta.

Egenvård vid vattkoppor

Lindra klåda och hudbesvär

Klådan från utslagen och blåsorna kan vara besvärlig. Det finns flera saker du kan göra hemma för att lindra klådan och göra huden mer bekväm. Åtgärderna kan också minska risken för rivsår och kvarstående ärr, även om risken för ärr oftast är liten.

• Kylbalsam, alsollösning eller svalt vatten kan lindra klådan.¹
• Du kan bada i svalt vatten och sedan klappa huden torr i stället för att gnugga den.⁷
• Löst sittande kläder kan göra huden mer bekväm.⁷
• Klipp naglarna, särskilt på barn, för att minska risken för rivsår.¹
• Undvik kräm eller salva med hydrokortison mot klåda vid vattkoppor, eftersom det kan göra att blåsorna lättare blir infekterade av bakterier.¹

Kylbalsam och alsollösning finns att köpa receptfritt på apotek. Håll gärna rummet svalt om värme gör klådan värre. Om ett barn kliar sig på natten kan strumpor på händerna vara ett sätt att hindra rivandet.

Feber, smärta och vätska

Feber och ont kan göra det svårare att äta och dricka. Försök därför att erbjuda dryck ofta, även om det bara blir små mängder åt gången. Det är bra att dricka rikligt med vätska.⁷

• Paracetamol kan användas för att minska feber och smärta hos barn.¹
• Om barnet inte dricker kan glass vara ett sätt att få i sig vätska.⁷
• Undvik ibuprofen och andra läkemedel som tillhör gruppen NSAID vid vattkoppor, eftersom de kan öka risken för ovanliga men allvarliga infektioner.¹
• Barn och ungdomar under 18 år bör inte få läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att en läkare först har rådfrågats.¹

Följ alltid informationen på läkemedlet och fråga apotekspersonal om du är osäker på vilket läkemedel som passar. Ring telefonnummer 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.¹ Läs mer i avsnittet om receptfria läkemedel till barn.

Blåsor i munnen kan göra ont när barnet äter. Välj då mat som barnet lättare får i sig och fokusera på att barnet får i sig vätska. Glass kan vara lättare att acceptera än annan dryck när aptiten är låg.

Hudvård och vardag

Tvätta huden med tvål och vatten för att minska risken för att bakterier kommer in i blåsorna.¹ Det är särskilt viktigt om du eller barnet har kliat mycket. Försök att inte klia på utslagen, eftersom kliande kan orsaka ärr.⁷ För det mesta läker såren fint.

Stanna hemma tills blåsorna har torkat in och inga nya blåsor bildas.¹ Det minskar risken för att föra smittan vidare. Vattkoppor kan smitta från innan utslagen syns och tills blåsorna har torkat in och blivit sårskorpor, så vänta med att återgå till vanliga aktiviteter tills denna tid är över.

• Ett barn kan återgå till förskola eller skola när alla blåsor har torkat in och inga nya blåsor bildas.¹
• Barnet ska också orka delta i en barngrupp hela dagen och vara med i de vanliga aktiviteterna.
• Barnet ska ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel.¹
• Informera förskolan eller skolan när ett barn har vattkoppor, eftersom fler kan ha blivit smittade.¹

Barn som orkar och vill kan vistas utomhus trots sjukdomen. Undvik samtidigt nära kontakt med nyfödda barn, gravida som inte haft vattkoppor och personer med nedsatt immunförsvar, eftersom vattkoppor kan bli allvarliga för dem. Försök också att inte dela handdukar eller andra saker som får vätska från blåsorna på sig. Om du behöver råd om dina symtom kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.

Vem kan hjälpa dig vid vattkoppor?

Första kontakt vid vanliga besvär

Om du tror att du eller ditt barn har vattkoppor finns det flera sätt att få hjälp. Vilken kontakt som passar beror på besvären och på vilken vård som finns där du bor.

• Vårdcentralen eller en jouröppen mottagning kan bedöma vattkoppor.¹
• Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.¹
• Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.¹

1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom eller att hitta rätt vård.¹ Det kan vara ett bra första steg om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta eller om du undrar om ett digitalt besök kan passa. Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och logga in för personliga e-tjänster.

Vårdcentralen och den jouröppna mottagningen kan hjälpa till med bedömning och fortsatt planering av vården. Om det behövs kan vården ta ställning till om du behöver ytterligare undersökning eller behandling. Vid vattkoppor hos vuxna kan vården bedöma om virushämmande behandling är aktuell.

Så kontaktar du vården

Vattkoppor smittar lätt. Därför är det viktigt att du ringer mottagningen innan du går dit om du misstänker vattkoppor.¹ Berätta att du eller barnet kan ha sjukdomen, så att personalen kan planera besöket på ett bra sätt.

Vårdpersonalen kan ordna så att du eller barnet får komma direkt till ett undersökningsrum.¹ Då behöver ni inte sitta i väntrummet tillsammans med andra personer. Den här planeringen minskar risken att smittan förs vidare i vårdmottagningen.

När du ringer kan du berätta vilka symtom som finns, när de började och om det gäller ett barn eller en vuxen. Du kan också fråga hur mottagningen vill att ni ska komma dit. Om du först har kontakt med 1177 kan du få hjälp att hitta rätt vård för situationen.

Vanliga frågor om vattkoppor

Vanliga frågor

#### Kan man få vattkoppor mer än en gång?

Det är mycket ovanligt att få vattkoppor mer än en gång i livet. Efter sjukdomen bildas antikroppar mot den, och du blir nästan alltid immun.¹ Det betyder att de flesta inte blir sjuka igen om de träffar någon som har vattkoppor.

#### Kan man få bältros av någon som har vattkoppor?

Nej, vattkoppor kan inte orsaka bältros hos en annan person. Bältros uppstår när varicella-zostervirus som redan finns i kroppen aktiveras igen.¹ Du får alltså inte bältros genom att träffa någon som har vattkoppor.

#### Kan bältros smitta någon som inte haft vattkoppor?

Ja, bältros kan orsaka vattkoppor hos någon som inte har haft sjukdomen tidigare.¹ Det beror på att bältros också orsakas av varicella-zostervirus.⁵ Den som smittas får vattkoppor, inte bältros.⁴

#### Hur länge smittar vattkoppor?

Smittan kan finnas kvar tills alla blåsor har torkat in och blivit skorpor.¹ Under tiden kan viruset föras vidare till personer som inte har haft vattkoppor eller fått vaccin. Därför är det viktigt att räkna med att smittan finns kvar så länge det finns blåsor som inte har torkat in.

#### Kan man vaccinera sig mot vattkoppor?

Ja, det finns vaccin mot vattkoppor. Skyddseffekten mot vattkoppor efter två sprutor är mycket god.¹ Vaccinet kan ges till barn från tolv månaders ålder samt till ungdomar och vuxna.⁸ Vaccinet ska däremot inte ges till gravida eller personer med starkt nedsatt immunförsvar.¹

Vaccination är ett sätt att minska risken för vattkoppor, men det går fortfarande att få sjukdomen efter vaccination. Om du ändå får vattkoppor efter vaccination brukar besvären vara lindrigare än om du inte har blivit vaccinerad.⁴