Vätskebrist

Vätskebrist är att inte ha den vätska i kroppen som du behöver för att kunna prestera optimalt. Vanligtvis reglerar kroppen detta genom att med törst signalera när det är dags att dricka. Om vi inte har möjlighet att dricka när det behövs eller om vi inte märker att vi behöver dricka kan vi snabbt bli dåliga. Vätskebrist kan i extrema fall vara livshotande.

Hur mycket vatten per dag vi behöver beror bland annat på hur stora vi är och på hur mycket vätska vi svettas och andas ut. De flesta behöver 1,5–2 liter vätska per dygn. Men behovet kan vara betydligt större i samband med fysisk ansträngning.

Vad händer vid vätskebrist?

Vi klarar oss inte särskilt länge utan vätska. Viktiga funktioner i kroppen är beroende av att vi har en normal vätskebalans. Vatten behövs till exempel för att transportera ut näringsämnen till kroppens celler. Vätska är också viktigt för att vi ska kunna svalka oss genom att svettas. Vid vätskebrist slutar kroppen till slut att fungera normalt.

Här är vanliga symtom på vätskebrist som är så pass allvarliga att du direkt bör göra något åt det:

• du kissar mindre än vanligt och urinen har en starkare färg än den brukar

• pulsen ökar

• huden blir torr och kan börja klia

• du känner dig mycket trött

• minskad salivutsöndring

• överhettning

• du blir förvirrad och känner yrsel.

Det är inte säkert att alla dessa symtom kopplas ihop med vätskebrist men det är viktigt att ställa sig frågan om det skulle kunna vara det som symtomen beror på. Vätskebrist kan leda till allvarliga komplikationer som njursvikt. Vätskebrist och värmeslag är två tillstånd som ofta hänger ihop och förstärker varandra.

Hur känner man sig vid lindrig vätskebrist?

Vätskebrist som inte gått så långt innebär förhoppningsvis bara att du känner dig törstig. Att vara torr i munnen och ha huvudvärk kan också vara tidiga tecken på att du behöver dricka.

Vätskebrist drabbar dig när du fått i dig mindre vätska än vad du har gjort av med. Det är vanligt vid fysisk ansträngning och när det är väldigt varmt. Vissa sjukdomar som påverkar vätskebalansen kan göra dig extra känslig för vätskebrist. Du kan bli uttorkad och få vätskebrist av kräkningar, diarré och feber. Alkohol och andra vätskedrivande livsmedel kan också orsaka vätskebrist.

När ska man vara extra försiktig?

Vissa är extra känsliga för vätskebrist, hör du eller någon i din närhet till någon av följande grupper så är det mycket viktigt att ha koll på vätskebalansen:

• personer som är äldre än 65 år

• små barn

• gravida

• alla som lider av sjukdomar som hjärt- eller njursvikt, diabetes eller demens.

När det gäller personer som inte själv kan agera eller meddela sig på ett tydligt sätt måste någon annan ta ansvar. Som förälder till ett litet barn kan du behöva vara uppmärksam på urinmängd och barnets humör. Du ska också vara noga med att dricka om du deltar i idrottsaktiviteter som pågår länge eller om du utför hårt kroppsarbete.

Vid vätskebrist är det viktigt att snabbt få i sig vätska. För att undvika kräkningar ska du gärna dricka lite åt gången men ofta. Har du vätskeersättningspulver kan du blanda ut det i vatten. Du kan också göra egen vätskeersättning genom att blanda ut sex teskedar socker och en halv tesked salt i en liter vatten.

Vätskeersättning är extra viktigt om du lider av vätskebrist på grund av att du svettats mycket. Det ska dock sägas att det är viktigare att få i sig vanligt vatten snabbt än att framställa en vätskeersättning, om det inte kan göras omedelbart.

För att förebygga vätskebrist behöver du egentligen bara se till att dricka tillräckligt mycket, helst innan du drabbas av uttorkning. Tänk på att det kan vara skadligt att dricka stora mängder vatten, om det inte behövs. Det kan ge så kallad vattenförgiftning i extrema fall.

Om du får vård för vätskebrist på en vårdenhet så är det vanligt att man ger dropp för att återställa vätskebalansen. Man övervakar också kroppsliga funktioner för att kunna sätta in vård akut om du till exempel skulle drabbas av hjärtsvikt eller någon annan åkomma.

Om du visar symtom på vätskebrist och inte blir bättre direkt efter att du druckit är det viktigt att söka hjälp. Vätskebrist brukar kunna konstateras direkt. Ibland tas ett blodprov, bland annat för att fastställa balansen mellan natrium och vatten i blodet.

• Vårdcentral

• Jourmottagning