Sömnapné – symtom, orsaker och behandling

Om sömnapné

Vad är sömnapné?

Sömnapné innebär att du får korta, upprepade andningsuppehåll när du sover.¹ Andningsuppehållen kan vara från några sekunder till minuter och kan komma många gånger under en natt.² Vid obstruktiv sömnapné täpps luftstrupen till under sömnen, så att luften inte kan passera som vanligt. Det kan till exempel hända när tungan faller bakåt i svalget.¹

Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna. När du slutar andas reagerar kroppen genom att du vaknar till så att andningen kan börja igen. Du kanske inte själv märker de korta uppvaknandena, eftersom du somnar om snabbt.¹ Sömnen kan ändå bli störd och mindre sammanhängande.

Olika typer och vad som händer i kroppen

Obstruktiv sömnapné innebär att den övre luftvägen blockeras helt eller delvis under sömn.³ När musklerna som håller luftvägarna öppna slappnar av under sömnen kan luftvägarna lättare falla samman. Vid ett andningsuppehåll sjunker syrenivån i kroppen, medan pulsen och blodtrycket kan stiga.¹

Vid central sömnapné snarkar du inte. Central sömnapné kan förekomma vid Cheyne-Stokes-andning och är vanlig vid hjärtsvikt och efter en stroke.¹ Den skiljer sig från obstruktiv sömnapné genom att andningsuppehållen inte beror på att luftvägen täpps till.⁴

Sömnapné förekommer i alla åldrar. Obstruktiv sömnapné är vanligast bland barn mellan tre och tolv år samt bland vuxna mellan 50 och 70 år.³ Barn och vuxna kan alltså båda få sömnapné, även om besvären kan se olika ut.

Hur vanligt är det?

Sömnapné är vanligt förekommande. Obstruktiv sömnapné anges vara ungefär dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Förekomsten hos kvinnor ökar efter klimakteriet och kan då ligga på samma nivå som hos jämnåriga män.³

Orsaker till sömnapné

Trånga eller blockerade luftvägar

Sömnapné kan ha flera orsaker. Vid obstruktiv sömnapné blir det trångt i de övre luftvägarna under sömnen, och flera faktorer kan tillsammans göra att luftvägen lättare blockeras.

• Musklerna som håller luftvägarna öppna när du är vaken slappnar av när du sover, och då faller luftvägarna lättare samman.¹
• En liten eller tillbakadragen underkäke kan göra svalget trängre. Då sitter tungan längre bak i svalget och kan lättare täppa till luftstrupen när du slappnar av och sover.
• Stora halsmandlar kan göra att det blir trångt i halsen.¹
• Nattlig nästäppa kan öka risken för att den övre luftvägen faller ihop under sömnen. Nässtäppan kan bland annat hänga ihop med näsans anatomi, näspolyper eller snuva.

Hos barn kan förstorade halsmandlar ibland göra att det blir för trångt i halsen. Halsmandlarna är större hos barn och krymper sedan under tonåren.

Vikt och andra sjukdomar

Övervikt är den vanligaste riskfaktorn för obstruktiv sömnapné hos vuxna.³ Fettvävnad kring luftstrupen kan göra det svårare för luften att passera och öka sannolikheten för andningsuppehåll under sömnen.¹

Symtom vid sömnapné

Symtom på natten

Det är inte alltid du själv märker symtomen på natten, eftersom du sover när andningsuppehållen händer. Ofta är det någon som sover nära dig som lägger märke till snarkningar eller andningsuppehåll.¹ Symtomen kan därför vara tydligare för en närstående än för dig själv.

• Snarkningar kan förekomma tillsammans med andningsuppehåll.¹
• Andningsuppehåll vid obstruktiv sömnapné är vanligtvis 20 till 30 sekunder långa.¹
• Du kan vakna flera gånger under natten.¹
• Andningsuppehållen kan göra att du kippar efter andan när du sover.¹
• Du kan behöva kissa flera gånger på natten.¹

Diagnos vid sömnapné

Första bedömningen

Utredningen börjar vanligtvis på vårdcentralen. Där får du förklara vilka besvär du har för läkaren. Du får till exempel berätta om du snarkar högt och ljudligt och hur utsövd du känner dig efter att ha sovit. Ibland är det någon i din närhet som har berättat för dig att du har andningsuppehåll när du sover.¹

Läkaren kan också fråga om dina alkoholvanor och kostvanor.¹ Du kan få frågor om du har några sjukdomar eller använder några läkemedel. Sådana uppgifter ingår i sjukdomshistorien som läkaren behöver för att bedöma dina besvär.

En undersökning när du är vaken räcker inte ensam för att ställa diagnosen obstruktiv sömnapné.³ Det finns inga fynd vid en sådan undersökning som är tillräckligt specifika för diagnosen. Läkaren kan ändå undersöka exempelvis kroppsvikt, blodtryck, puls, svalget och näsan för att bedöma hur sannolik sömnapné är.

Om det behövs får du en remiss till en mottagning som kan göra en sömnapnéutredning. Det kan till exempel vara ett sömnlaboratorium, en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning.

Sömnapnéutredning under en natt

För att ställa diagnos, bestämma graden av andningspåverkan och syrebrist eller utesluta misstänkt obstruktiv sömnapné behövs en objektiv undersökning under natten.³

Behandling vid sömnapné

Behandlingens mål och val

Målet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen så att du kan andas som vanligt när du sover. Då försvinner ofta tröttheten och andra besvär.¹ Valet av behandling beror på vilken typ av sömnapné du har och hur svår den är.⁴ Vårdpersonalen bedömer också om du har symtom som översömnighet eller icke utvilande sömn, eftersom sådana besvär ingår i bedömningen av om behandling behövs.³

Vid bedömningen kan även resultatet från din sömnapnéutredning vägas in. Apné-hypopné-index visar hur många apnéer och hypopnéer du har i genomsnitt per timmes sömn under en natt. Behandlingsvalet kan därför se olika ut för olika personer.¹

CPAP

CPAP är den mest effektiva behandlingen när du har sömnapné. En CPAP-maskin blåser in en svag luftström i halsen genom en mask när du andas. Luftströmmen gör att luftvägarna hålls öppna.¹

CPAP är förstahandsalternativ vid uttalad obstruktiv sömnapné. Även personer med kraftig övervikt eller hjärt-kärlsjukdom och måttlig obstruktiv sömnapné kan rekommenderas CPAP.

Egenvård vid sömnapné

Rörelse och vikt

Om du har övervikt kan du gå ner i vikt, eftersom det kan minska besvären eller göra att sömnapnén försvinner helt. Regelbunden fysisk aktivitet kan också minska besvären.¹

Förändringar i vikt och fysisk aktivitet kan vara olika lätta att genomföra för olika personer. Börja gärna med en förändring i taget och välj ett sätt att röra på dig som fungerar i din vardag.

Rökning, alkohol och läkemedel

Det är bra att undvika rökning, eftersom rökning ger svullna slemhinnor som kan bidra till att luftvägarna täpps till. Alkohol kan göra andningsuppehållen längre och fler, särskilt om du dricker före läggdags.¹

• Undvik att dricka alkohol före läggdags, eftersom det kan ge längre och fler andningsuppehåll.¹
• Ta inte sömntabletter om de inte har rekommenderats av läkare, eftersom de kan förvärra sömnapné.⁶
• Starka smärtstillande eller lugnande läkemedel kan öka risken för sömnapné.¹

Vem kan hjälpa dig vid sömnapné?

Första kontakt och rådgivning

Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna. Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover.¹ På vårdcentralen får du förklara dina besvär för läkaren och berätta om du till exempel snarkar högt och ljudligt och hur utsövd du känner dig efter att ha sovit. Du kan också få svara på frågor om vilka alkoholvanor och kostvanor du har, om du har några sjukdomar eller använder några läkemedel.

Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹ 1177 kan också hjälpa dig att hitta vård i din region.

Specialistvård och val av mottagning

Du kan få en remiss till en mottagning som kan göra en sömnapnéutredning om det behövs. Det kan till exempel vara till ett sömnlaboratorium, en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning.¹ Sömnapnéutredningen kan göras hemma med lånad utrustning, och vårdpersonalen ger dig instruktioner och kan svara på dina frågor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Vanliga frågor om sömnapné

Vad är sömnapné och hur märks det?

Vad är sömnapné?

Sömnapné innebär att du får korta, upprepade andningsuppehåll när du sover. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna.¹

Vilka symtom kan sömnapné ge?

Snarkning är vanligt om du har andningsuppehåll när du sover. Du kan också vara extra trött på morgonen och trött under dagen.¹

Hur undersöks och behandlas sömnapné?

Hur undersöks sömnapné?

En sömnapnéutredning kan visa andningsuppehåll när du sover, perioder med försämrad andning och hur många sådana händelser du har. Du kan göra mätningarna hemma under en natt och får då låna utrustning.¹

För att kunna ställa diagnos brukar vården räkna fram ett så kallat apné-hypopné-index, AHI. AHI visar det genomsnittliga antalet apnéer och hypopnéer per timmes sömn under en natt.¹

Vad är CPAP?