Postcovid innebär besvär som finns kvar i tre månader eller mer efter covid-19, och besvären kan förändras över tid. Det går ofta att få behandling som lindrar olika symtom, och många börjar må bättre inom 12–18 månader, även om tiden till återhämtning skiljer sig mellan personer.
Om postcovid
Vad är postcovid?
Postcovid är ett namn på besvär som finns kvar efter covid-19. Postcovid innebär att du har besvär i tre månader eller mer. Du behöver undersökas av en läkare för att få diagnosen postcovid.1
Det kan vara svårt att själv veta om besvär efter covid-19 beror på postcovid eller på något annat. Därför behöver läkaren undersöka dig innan diagnosen kan ställas. I avsnittet om utredning kan du läsa mer om hur vården undersöker besvär efter covid-19.
Postcovid kan påverka människor på olika sätt. Besvären och deras varaktighet kan variera, vilket är en anledning till att det kan vara svårt att få en exakt bild av tillståndet. Mer information om olika besvär finns i avsnittet om symtom.
Hur förloppet kan se ut
Förloppet vid postcovid kan se olika ut från person till person. Besvär vid postcovid kan finnas kvar i veckor, månader eller år. En person kan först verka återhämta sig från covid-19 och sedan få tillbaka besvär.2
Besvär kan alltså finnas kvar efter den första infektionen, men de kan också komma tillbaka efter en period då du upplevde att du återhämtade dig. Hur länge besvären finns kvar kan variera. I avsnittet om förlopp och återhämtning kan du läsa mer om vad som kan hända över tid.
Hur vanligt det kan vara
Postcovid kan förekomma hos ungefär 5–10 procent av dem som haft en covidinfektion. Det är svårt att veta exakt hur många som får postcovid eftersom symtomen och deras varaktighet varierar.3
Siffran är därför en uppskattning och inte ett exakt mått på hur många som har postcovid. Variationerna gäller både vilka symtom som förekommer och hur länge de varar. På varden.se kan du läsa mer om symtom, utredning och behandling i de avsnitt som följer.
Det finns ingen enda fastställd orsak till postcovid.3 Flera faktorer kan i stället bidra till besvären, och forskningen försöker fortfarande förstå hur de hänger ihop.
En möjlig bidragande faktor är att immunförsvaret fortsätter att orsaka inflammation i organ och vävnader efter att infektionen har bekämpats. Små blodproppar är en annan möjlig mekanism.3 De kan påverka hur lungorna, hjärnan och andra organ fungerar.
En autoimmun reaktion är också en möjlig mekanism. Det betyder att immunförsvaret kan börja angripa delar av den egna kroppen. En annan möjlig förklaring är att viruset SARS-CoV-2 kan finnas kvar i kroppen efter den första sjukdomen och fortsätta orsaka besvär.3
Riskfaktorer
Risken för postcovid är högre efter svår covid-19, särskilt om du har varit inlagd på sjukhus eller behövt intensivvård. Även personer som har haft mild covid-19 kan få postcovid.2
Tidigare hälsotillstånd ökar risken för postcovid.2
Symtom vid postcovid
Vanliga symtom
Postcovid kan ge flera olika symtom. Trötthet och andfåddhet hör till de vanligaste besvären.3
Vid läkarbesöket får du berätta om dina besvär och hur du mår i övrigt. Läkaren frågar också vilka symtom du har och hur länge du har haft dem.4 Uppgifterna hjälper läkaren att förstå hur besvären har utvecklats och vilka undersökningar som kan behövas.
Vårdgivaren går igenom din sjukdomshistoria.2 Det kan bland annat innebära frågor om du har haft en covid-19-diagnos. En sådan diagnos kan ha grundats på ett positivt prov, på symtom eller på att du varit utsatt för smitta.
En kroppsundersökning kan ingå i utredningen.2 Läkaren kan då undersöka dig för att få mer information om dina besvär och för att se om något annat kan förklara dem.
Tester som kan bli aktuella
Vilka tester som behövs beror på dina besvär. Blodprover kan användas i utredningen av postcovid.4 Resultaten kan ibland vara normala även om du har besvär som är svåra att förklara.
Mätning av blodtryck, puls och syrenivå i blodet kan ingå i undersökningen.4
Behandling vid postcovid
Behandling och rehabilitering
Det finns ingen behandling för att bli frisk från postcovid. Det går däremot ofta att få behandling som lindrar olika symtom.1 Behandlingen kan därför inriktas på de besvär som påverkar dig mest.
Fysioterapi och övningar kan hjälpa vid andningsbesvär och muskelsmärta.4 Fysioterapi kan också innehålla träning, massage och andra behandlingar vid smärta eller problem med rörelser. Övningar behöver anpassas efter hur du mår och vad du klarar av.
Kognitiv rehabilitering kan inriktas på minne, koncentration, tänkande och humör.4 Sådan rehabilitering kan vara en del av en plan för att lindra kognitiva besvär. Kognitiva besvär kan till exempel göra det svårt att minnas, koncentrera sig, förstå, planera, bestämma sig eller lösa problem.
Symtominriktad hjälp
Läkemedel kan användas för vissa symtom och tillstånd, till exempel hosta, huvudvärk, oro och nedstämdhet.3 Vilka läkemedel som kan vara aktuella beror på vilka symtom och tillstånd du har.
Lungrehabilitering är ett särskilt program med övningar och utbildning. Det kan hjälpa dig att andas bättre och att lära dig hantera andningsbesvär hemma.
Egenvård vid postcovid
Balans mellan aktivitet och vila
Hur mycket du orkar kan variera från dag till dag. Anpassa aktiviteterna efter hur det känns och vila när du behöver.1 Det är viktigt med fysisk aktivitet, men börja försiktigt och känn efter vad som fungerar för dig.
Börja röra på dig när du inte har feber. Det ska bara kännas lite ansträngande när du börjar igen. Gör hellre flera korta rörelsepass än ett långt pass som gör dig utmattad.1
Ändra ställning då och då i stället för att vara stilla länge.
Prova igen efter ett tag om något inte kändes bra första gången. Du kan ta hjälp av någon annan om du behöver.
Trötthet, sömn och vardagsork
När du behöver spara ork i vardagen kan du göra bara sådant som du vill eller behöver göra. Korta vilopauser kan vara ett sätt att spara på orken.
Vem kan hjälpa dig vid postcovid?
Första kontakten
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma dina symtom.1 Det kan vara en bra första kontakt om du är osäker på vart du ska vända dig.
Kontakta en vårdcentral om besvären begränsar din tillvaro. Du kan också kontakta vårdcentralen om du inte blir bättre trots att du har följt råd från vården. En läkare behöver undersöka dig för att du ska få diagnosen postcovid.1
Vid besöket får du berätta om dina besvär och hur du mår i övrigt. Läkaren kan sedan fortsätta utreda dina besvär och se om någon annan sjukdom kan förklara dem.
Specialister och val av mottagning
Om du behöver undersökas på fler sätt eller lämna prover kan läkaren ge dig en remiss till specialister. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill gå till i hela landet.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Ibland räcker det att du chattar eller har ett videosamtal med en läkare för att få vård.
Vanliga frågor om postcovid
Definition och diagnos
Vad är postcovid?
Postcovid innebär besvär som finns kvar i tre månader eller mer efter covid-19.1 Besvären kan finnas kvar i veckor, månader eller längre tid, och vissa får nya symtom eller hälsoproblem efter infektionen.2
Finns det ett särskilt test för postcovid?
Nej, det finns inget specifikt test för postcovid. För att utreda besvären kan vården fråga om din sjukdomshistoria, göra en kroppsundersökning och ibland ta blodprover eller göra bildundersökningar. Provresultat och bildundersökningar kan ibland vara normala trots att du har besvär.2
Behandling och återhämtning
Finns det en behandling som botar postcovid?
Det finns ingen behandling som gör dig frisk från postcovid, men symtom kan ofta lindras.1 Du och vården kan tillsammans göra en plan för att hantera symtomen och förbättra din livskvalitet.2
En annan faktor som har kopplats till högre risk är att inte vara vaccinerad mot covid-19. Risken är också högre efter multisystemiskt inflammatoriskt syndrom, ett ovanligt men allvarligt tillstånd där olika delar av kroppen blir inflammerade.
Ärftlighet och vad som fortfarande är oklart
Det är fortfarande mycket oklart varför vissa personer får postcovid.1 Det gäller även när personer har haft liknande covid-19-infektioner. Därför går det inte att säga att en viss enskild orsak förklarar postcovid hos alla.
Det finns flera möjliga mekanismer, bland annat små blodproppar, autoimmuna reaktioner och att virus kan finnas kvar i kroppen.3 Det finns också teorier om att covid-19 kan väcka liv i andra virus som tidigare varit vilande i kroppen. Forskning pågår, och kunskapen om orsakerna utvecklas fortfarande.
Kognitiva besvär kan också göra det svårt att planera, bestämma sig, lösa problem eller bli klar med en uppgift.1 Besvären kan komma en tid efter att du har haft covid-19. Hosta kan finnas kvar en tid efter covid-19, och andningen kan vara påverkad efter infektionen.
Andra besvär från kropp och psyke
Postcovid kan påverka flera delar av kroppen och även hur du mår psykiskt. Lukt och smak kan kännas annorlunda eller svagare än vanligt. Det kan påverka din lust att äta. Du kan också bli trött i ögonen, få svårare att läsa eller få ont av ljus och synintryck. Rösten kan bli hes eller skrovlig, eller så kan det komma mindre ljud när du pratar.1
Sväljsvårigheter kan kännas som en klump i halsen.1
Hjärtat kan i vissa situationer slå fortare eller hårdare, till exempel när du reser dig upp eller sätter dig ner. Då kan du samtidigt känna dig yr. Besvären kan vara i några sekunder eller minuter. Det är vanligt att känna sig orolig, nedstämd eller stressad efter att ha varit sjuk.
Variationer över tid och mellan personer
Postcovid påverkar inte alla på samma sätt.2 Olika personer kan ha olika typer och kombinationer av symtom, och du behöver inte ha alla besvär som kan förekomma.
Symtomen kan förbättras eller komma och gå. Du kan också få nya symtom som du inte har haft tidigare. Besvären kan bli värre om du är stressad eller har varit mer aktiv.4 Ibland kan du få nya symtom som du inte har haft tidigare.5 Symtomen kan också förändras över tid.3
Symtomen kan påverka olika delar av kroppen. Det kan till exempel handla om luftvägarna, hjärtat, nervsystemet eller matsmältningen. Besvären kan därför märkas på olika sätt, till exempel genom andningsbesvär, hosta, bröstsmärta, hjärtklappning, kognitiva besvär eller besvär från magen. En del kan också få diarré eller ont i magen.2 Det kan vara svårt att äta eller dricka, bland annat om du är trött och svag eller om lukt- och smaksinnet är påverkat.1
När du ska söka vård
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Du blir plötsligt mycket sämre och känner dig mycket sjuk.1
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Sådana mätningar kan ge vårdgivaren mer information om hur kroppen fungerar när dina besvär bedöms.
Beroende på symtomen kan läkaren föreslå elektrokardiogram eller röntgen.4 Elektrokardiogram kan användas när hjärtats funktion behöver undersökas, och röntgen eller annan bilddiagnostik kan användas för att leta efter förändringar i kroppen som kan bidra till besvären.
I vissa fall kan du behöva genomgå fler undersökningar. Det kan till exempel handla om undersökningar av lungornas funktion eller ytterligare bilddiagnostik. Vilka undersökningar som blir aktuella avgörs utifrån den samlade bilden av dina besvär.
Hur diagnosen ställs
Det finns inget särskilt test som ensamt visar postcovid.2 Därför bygger bedömningen på dina besvär, din sjukdomshistoria, en kroppsundersökning och de tester som läkaren bedömer behövs.
Läkaren kan fortsätta utreda dina besvär för att se om du har någon annan sjukdom. Du kan därför behöva träffa olika specialister för att lämna prover eller bli undersökt på olika sätt.
Diagnosen postcovid ställs när ingen annan sjukdom kan förklara besvären.1 Det kan ta tid att få diagnosen när besvären är svåra att förklara eller när provresultaten är normala.
Rådgivning kan ge dig någon att prata med och hjälpa dig att hantera psykiska följder av en allvarlig eller långvarig sjukdom.3 Du kan få stöd av flera olika yrkesgrupper som tar hand om både din kroppsliga och psykiska hälsa.4 Du och vården kan tillsammans göra en plan för att hantera dina symtom och förbättra din livskvalitet.2 Planen kan innehålla råd om hur du kan hantera trötthet, fysioterapi och övningar för andning och muskelsmärta samt aktiviteter för minne och koncentration.4 Sådant stöd kan vara relevant om du känner oro, nedstämdhet eller andra psykiska besvär efter sjukdomen.
Behandling kan också riktas mot problem med lukt och smak. Det kan till exempel handla om hjälp med att försöka förbättra luktsinnet. Stöd med kost och näring kan ingå när det behövs.
Planering och uppföljning
En rehabiliteringsplan kan innehålla behandling, stöd och råd från vården.1 Den kan också beskriva saker du kan göra själv för att må bättre. En sådan plan kan göra det tydligare vilket stöd som behövs och hur olika delar av hjälpen hänger ihop.
En rehabiliteringsplan kan innehålla planerade återbesök för att följa hur du mår.1 Vid återbesöken kan dina besvär och behov av fortsatt stöd följas över tid.
Behandlingen behöver anpassas efter din situation och hur du mår, eftersom ingen enskild behandling fungerar för alla.3 Du och vården kan behöva pröva olika alternativ för att hitta det som hjälper dina symtom. En plan kan också innehålla stöd från flera olika yrkesgrupper, eftersom postcovid kan påverka både kroppen och det psykiska måendet.
Berätta för personer i din omgivning hur du mår, så att de kan vara ett stöd.
Försök att sova under den tid på dygnet som du brukar sova.1 Fasta tider för att somna och vakna kan hjälpa vid trötthet.4 Rutiner för sömnen kan därför vara ett stöd även när orken är låg.
Du kan föra dagbok över dina besvär.1 Skriv ner när de började och när det brukar kännas bättre eller sämre. En dagbok kan också hjälpa dig att se vad som gör symtomen bättre eller sämre.
Andning, röst och sinnen
Stanna och ta stöd om du blir andfådd. Anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med just nu och ta det lite lugnare om du blir andfådd eller hostar.1
Vid röstbesvär kan du vila rösten.1 Undvik att viska. När du måste prata, använd vanlig samtalston och undvik situationer där du behöver höja rösten för att höras. Drick vatten, särskilt om luften är torr.
Om lukt eller smak har förändrats kan du försöka träna luktsinnet.1 Förändrade lukter och smaker kan också påverka lusten att äta.
Res dig långsamt om du blir yr när du reser dig från sittande eller liggande.1 Du kan också förebygga och lindra sådana besvär genom att dricka mycket vätska. Undvik alkohol och drycker med koffein.
Mat, dryck och sväljning
Väg dig gärna under återhämtningen för att se om du minskar i vikt.1 Det är viktigt att du inte minskar i vikt medan du återhämtar dig, oavsett vad du väger.
Om det är möjligt kan du be någon annan handla eller laga mat.1 Du kan också laga en stor sats mat som räcker i flera dagar, eller köpa färdiglagad mat i en mataffär eller från en restaurang.
Det kan göra ont eller kännas som en klump i halsen att ha svårt att svälja. Svälj tuggan med mat innan du dricker. Det är lättare att svälja om du har tillräckligt med saliv.
Koncentration och psykiskt välmående
Ta pauser om du gör uppgifter som kräver koncentration.1 Balans mellan aktivitet och vila kan vara ett stöd när du har kognitiva besvär.
Gör minneslistor som stöd för minnet och koncentrationen.1 Du kan också föra dagbok över besvären och över vad som gör dem bättre eller sämre.
Rutiner kan bidra till att du mår bättre psykiskt.1 Ät regelbundet och försök att sova på natten. Rör på dig på ett sätt som känns bra.
Berätta för andra hur du mår. Då kan de förstå hur de kan vara ett stöd för dig. Du kan berätta för någon närstående om du känner dig orolig, nedstämd eller stressad.
Samordning
Om du har kontakt med många personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Den personen kan bland annat hjälpa till att samordna din vård.1
När du behöver stöd eller anpassningar från flera håll kan du, vården och till exempel din arbetsgivare eller skolan göra en SIP, en samordnad individuell plan.1 Planen kan hjälpa de olika aktörerna att arbeta tillsammans kring dina behov.
Det finns ingen enskild behandling som fungerar för alla.
Många börjar må bättre inom 12–18 månader, men tiden till återhämtning skiljer sig mellan personer.3 Vissa symtom kan förbättras snabbt medan andra varar längre.4
Symtomens variation
Kan symtomen ändras över tid?
Ja, symtom kan komma och gå eller bli bättre eller sämre över tid. Nya symtom kan också uppstå som du inte haft tidigare.4 Postcovid påverkar inte alla på samma sätt.2
Kan postcovid påverka vardagen?
Ja, långvariga symtom kan påverka vardag, arbete och relationer.4 Hur mycket vardagen påverkas beror bland annat på vilka symtom du har och hur länge de finns kvar. För vissa kan besvären vara så svåra att de leder till nedsatt förmåga i vardagen.2