Övervikt / Fetma – symtom, orsaker och behandling

Levnadsvanor, stress och sömn

Levnadsvanor kan påverka vikten. Mat och dryck med mycket energi, som läsk, godis och snabbmat, kan bidra till ökad vikt. För lite fysisk aktivitet kan också bidra till ökad vikt, eftersom kroppen då gör av med mindre energi.¹

Stress kan påverka kroppens signaler om hunger och mättnad. Stress kan därför öka aptiten genom att påverka kroppens hungerreglering.¹ Vid stress kan kroppen också bilda mer av hormonet kortisol, som kan öka risken för fetma.

För lite sömn ökar risken att gå upp i vikt genom påverkan på aptitreglerande hormoner. Om du sover för lite kan hormonerna som styr hungern öka.¹ Även sömnens regelbundenhet och tiden då du går och lägger dig kan påverka kroppens hormoner.

Sjukdomar, psykiskt mående och läkemedel

Orsakerna till övervikt och fetma kan ibland finnas i sjukdomar eller andra tillstånd. Hormonella sjukdomar som påverkar aptit eller ämnesomsättning kan ibland leda till övervikt. Sjukdomar som gör det svårare att vara fysiskt aktiv kan också bidra till övervikt, till exempel kroniska ledsjukdomar.¹

Negativa känslor som ångest, låg självkänsla och nedstämdhet kan påverka matvanorna. Det kan innebära att du äter som en reaktion på hur du mår. Depression, adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder kan också öka risken för fetma.¹

Vissa läkemedel kan bidra till viktökning, bland annat följande:

• Kortison.¹
• Läkemedel mot depression.¹
• Läkemedel mot psykossjukdomar.¹
• Läkemedel mot epilepsi.¹

Även andra läkemedelsgrupper kan vara kopplade till viktuppgång, till exempel insulin, sulfonureider, tiazolidindioner och betablockerare.

En hög vikt kan belasta kroppen och bidra till belastningsskador i lederna.¹ Besvär från leder och rygg kan göra det svårare att röra sig, men graden av besvär varierar mellan personer.

Det är vanligt att må dåligt psykiskt vid hög vikt.¹ Nedstämdhet, depression och ångest kan förekomma. Fetma kan också påverka självkänslan och livskvaliteten.⁵ Det kan vara jobbigt både fysiskt och känslomässigt att leva med övervikt eller fetma.

När akut vård behövs

Efter en fetmaoperation kan feber, buksmärta eller uttalad svaghet vara tecken på läckage. Du behöver få vård snabbt om du får ett läckage. Kontakta kliniken eller mottagningen där du opererades om du inte mår bra efter din operation.⁷

• Symtom på blödning efter en fetmaoperation kan vara buksmärta, feber och att du känner dig svag.⁷
• Kontakta en vårdcentral om du får väldigt ont i magen som inte går över på en timme.⁷
• Kontakta kliniken där du opererades om du har återkommande besvär som kan bero på blodsockerfall.⁷

Lågt blodsocker efter operation kan bland annat märkas genom svettningar, trötthet, hjärtklappning eller ett starkt sötsug.⁷

Utredningen kan omfatta frågor om ätstörningsproblematik och hetsätning.² Frågorna kan också handla om psykiskt mående och sådant som kan påverka dina matvanor.

Läkemedel som kan påverka vikten kartläggs.² Det kan till exempel gälla kortison, läkemedel vid depression, läkemedel vid schizofreni och andra psykossjukdomar eller läkemedel vid epilepsi.

Undersökningar och prover

Blodtrycket mäts vanligtvis vid utredningen.¹ Blodtrycksmätningen är en del av undersökningen av din hälsa.

Blodprov kan användas för att mäta blodsocker och blodfetter.¹ Ibland kan blodprover också användas för att undersöka leverns funktion.

Sköldkörtelns funktion kan kontrolleras.¹ Sköldkörtelns hormoner styr bland annat hur kroppen tar upp näring och hur kroppen gör sig av med näring.

EKG kan tas för att visa hjärtats aktivitet.¹ EKG kan därför ingå i undersökningen när läkaren bedömer att det behövs.

Snarkning och andningsuppehåll kan leda till utredning av sömnen. En sådan utredning kan behövas särskilt om du har problem med snarkning och andningsuppehåll.¹

Läkemedel kan vara aktuella om du har BMI 30 eller högre.¹ De kan också vara aktuella om du har BMI 27 eller högre tillsammans med följdsjukdomar, till exempel typ 2-diabetes eller högt blodtryck.

Exempel på läkemedel mot fetma är:

• Orlistat minskar kroppens upptag av fett från maten.¹
• Liraglutid tas som injektion en gång om dagen.¹
• Semaglutid tas som injektion en gång i veckan.¹
• Tirzepatid tas som injektion en gång i veckan.
• Semaglutid och tirzepatid kan minska aptiten och öka mättnaden.¹

Illamående, förstoppning och diarré är vanliga biverkningar av semaglutid och tirzepatid.¹ Biverkningarna från mag-tarmkanalen brukar ofta gå över, men läkemedelsbehandling behöver följas upp av vården.

Läkemedel som köps från oseriösa internetförsäljare kan vara förfalskade eller ha okänt innehåll.¹ De kan också sakna effekt eller ge för stor effekt. Kontrollera därför att en internetförsäljare har de tillstånd som krävs för att sälja läkemedel.

Pulverbehandling och stöd i grupp

Pulverbehandling kan ibland inleda behandlingen under en begränsad tid. Den leds av sjuksköterska eller dietist tillsammans med läkare.¹ Pulverblandningarna innehåller proteiner, viktiga fettsyror, mineraler, spårämnen och vitaminer som kroppen behöver.

Pulverbehandling behöver ingå i ett långsiktigt behandlingsprogram för att resultatet ska hålla länge. Rekommendationen är att vårdledd pulverbehandling högst pågår i fem till sju veckor.¹ Efter perioden med pulver börjar du äta vanlig mat igen enligt den plan som ingår i behandlingen.

I vissa regioner finns stödgrupper där du tillsammans med andra arbetar med vanor kring till exempel mat, sömn och rörelse. Stödgrupper kan ledas av dietist eller sjuksköterska.¹ I gruppen kan du få stöd och ta del av andras erfarenheter.

Operation och uppföljning

En fetmaoperation kan vara ett alternativ när fetman innebär hälsorisker och annan behandling inte har gett tillräckligt resultat. Vanliga operationsmetoder är gastric sleeve, gastric bypass och duodenal switch.¹ Vid operationen ändras magsäcken, och vid vissa metoder även tunntarmen, så att du kan äta mindre eller ta upp mindre näring.

Operation kan övervägas vid BMI över 40.⁷ Det kan också övervägas vid BMI över 35 tillsammans med en sjukdom som beror på övervikten, beroende på regionala regler. Det görs alltid en individuell bedömning utifrån bland annat graden av fetma, andra sjukdomar, vissa läkemedel och ålder.

Inför en fetmaoperation kan du behöva minska en del av övervikten. Det kan göra operationen lättare och minska mängden fett runt de inre organen. Du kan också få dricka pulverblandningar under två till sex veckor före operationen.

Efter en fetmaoperation är det vanligt med en till två dagars sjukhusvistelse.⁷ Den första tiden äter du flytande mat, därefter mosad mat och senare mat med fast konsistens. En dietist hjälper dig med vad och hur du ska äta efter operationen.

Efter operationen behöver du ändra dina levnadsvanor resten av livet.⁷ Det gäller bland annat matvanor och hur du äter. Du behöver också ta ordinerade tillskott enligt den behandling du får efter operationen.

Efter en fetmaoperation behövs kontroller i vården resten av livet.⁷ Uppföljningen kan ske på vårdcentralen eller på mottagningen där du opererades. Kontroller och provtagningar används bland annat för att upptäcka vitamin- och mineralbrist i tid. Efter en duodenal switch-operation behövs kontroller varje år eftersom risken för näringsbrist är större än efter de andra operationsmetoderna.

• Promenader.¹
• Simning.¹
• Lätt joggning.¹

Att röra sig mer gör sällan att du går ner i vikt, men mer motion hjälper dig att hålla vikten. Välj gärna en aktivitet som passar din vardag och som du kan göra ofta.

Försök också att minska tiden du sitter helt stilla, till exempel framför datorn, teven eller telefonen. Långvarigt stillasittande är en risk även om du är mycket aktiv andra stunder.¹ Det är mer hälsosamt att stå upp än att sitta ner, även om du står stilla.

Sömn, stress och realistiska mål

Stresshantering kan vara en del av förändrade levnadsvanor. Stress kan påverka möjligheten att genomföra hälsosamma förändringar. Avslappningsövningar och mindfulness är exempel på sätt att hantera stress.¹

Regelbundna sovtider är viktiga utöver antalet timmars sömn.¹ Det är inte bara antalet timmar som spelar roll, utan också att du sover på regelbundna tider och inte lägger dig för sent.

Förändringar av vikt och vanor kan ta tid. Delmål kan göra det lättare att förändra vikten och vanorna.¹ Ett delmål kan till exempel vara att äta godis bara en dag i veckan, äta middag samma tid varje dag eller börja träna.

Om en förändring inte fungerar behöver du inte fortsätta på samma sätt.¹ Prova ett annat sätt i stället. Om frukost på morgonen inte fungerar kan du till exempel prova ett mellanmål på förmiddagen. Om du inte tycker om en viss träningsform kan du testa en annan.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.⁴ Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.¹