Många människor är överviktiga. Kraftig övervikt kallas fetma. Här kan du läsa mer om vad du själv kan göra, och vart du vänder dig för hjälp med övervikt.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Övervikt och fetma?
Övervikt är när du väger så pass mycket att det inte är hälsosamt. Fetma kallas kraftig övervikt. Att vara överviktig är ingen sjukdom, däremot kan övervikt leda till fetma, som klassas som en sjukdom. Fetma kan även leda till att andra sjukdomar utvecklas, bland annat diabetes typ 2, ledsjukdomar och högt blodtryck.
Fetma kan även kallas obesitas.
Symtom på övervikt och fetma är ett högt BMI. Har du ett BMI över 25 räknas du som överviktig medan ett BMI över 30 klassas som fetma.
Body Mass Index (BMI) kan användas för att räkna ut hur kroppens längd och vikt förhåller sig till varandra. För att räkna ut ditt BMI tar du din vikt i kilogram och dividerar med din längd i meter i kvadrat. Ett BMI under 18,5 räknas som underviktig, ett BMI mellan 18,5 och 24,9 tyder på att du är normalviktig, ett BMI mellan 25 och 29,9 pekar på att du är överviktig och ett BMI över 30 klassas som fetma.
BMI är ett bra mått som kan hjälpa dig att förstå din kropp, men däremot finns vissa brister med måttet. Exempelvis tas inte kroppens fettfördelning med i beräkningen, vilket gör att du enligt BMI kan vara normalviktig men ändå ha ohälsosamt fett kring midjan. Tvärtom kan ditt BMI tyda på att du har övervikt, men fettet kan vara så pass bra fördelat att det inte är någon stor hälsorisk. Midjemått är ett bra komplement till BMI.
Även du som har mycket muskler kan ha svårt att få en rättvis bild utifrån BMI, då måttet heller inte tar i beräkning hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett. Barn bör heller inte använda BMI som ett mått.
Det finns många orsaker till att människor lever med övervikt och fetma, och ökningen har varit stor de senaste åren. Vårt samhälle är idag utformat på ett sätt som minimerar rörelse och erbjuder lättillgängliga livsmedel som inte är bra för hälsan. För lite fysisk aktivitet och ohälsosam kost är en stor, bidragande orsak till övervikt och fetma.
Andra orsaker kan vara stress, sömbrist, läkemedel, sjukdomar och gener.
Om du lever med övervikt eller fetma brukar det rekommenderas att gå ner i vikt. Motion och fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska hälsan. När du rör på dig bränner du fett. Det finns många sätt att få till fysisk aktivitet i vardagen, som exempelvis att ta trapporna istället för hissen eller promenera istället för att åka bil eller kollektivt. Lågintensiv aktivitet flera gånger i veckan kan ge bättre resultat än några få intensiva träningspass.
Det är även viktigt att tänka på vad och hur du äter om du försöker gå ner i vikt. En balanserad kost på regelbundna tider är grunden för en hälsosam livsstil. För vissa passar det bra att gå på dieter, men det är ofta viktigare att hitta ett förhållande till mat som fungerar långvarigt.
Såväl stress som orolig sömn kan påverka varför du går upp i vikt, och vid önskad viktnedgång är de viktiga faktorer att ta hänsyn till. En stressfri vardag och tillräckligt med sömn på regelbundna tider hjälper kroppen att återhämta sig samtidigt som du undviker att kroppen utsöndrar ämnen som kortisol, som kan vara en bidragande orsak till viktuppgång.
Övervikt och fetma ökar i samhället, och för att bromsa utvecklingen behöver mycket hända på såväl regional som nationell nivå. Flera sektorer och aktörer i samhället måste vara inblandade, bland annat skolan och sjukvården. Även transport- och livsmedelsindustrin behöver arbeta i förebyggande syfte.
Det finns internationella mål för att stoppa ökningen av fetma. Bland annat förändringar i den fysiska miljön som bidrar till bättre mat och mer fysisk aktivitet kan gynna en stor grupp. Även hälsofrämjande program i bland annat skolan har visat sig effektiva för en bromsning av fetma och övervikt hos barn. Däremot finns mer att göra i bland annat förskola och barnhälsovård.
Om du har svårt att gå ner i vikt på egen hand finns det hjälp att få. Samtalsterapi och samtal med dietister kan vara en bra början. De kan hjälpa dig att utforma ett kost- och rörelseschema som är anpassat efter dina förmågor.
Även medicin kan användas i behandling mot övervikt och fetma. Bland annat finns receptbelagda läkemedel med ämnet orlistat, vilket minskar kroppens förmåga att ta upp fett. Det finns läkemedel som kan stödja viktminskning i kombination med livsstilsförändringar. De reglerar hormoner som styr hunger, mättnad och blodsocker och ges oftast som en veckovis injektion. Mounjaro, Wegovy och Ozempic är exempel på några av de vanligaste varianterna. Det finns idag många, främst digitala, mottagningar som erbjuder helhetsstöd vid medicinsk viktminskning. Där får du hjälp av specialistläkare, dietister och annan expertis med diagnos, behandling och att behålla din vikt.
En del personer som lever med övervikt och fetma kan i samråd med läkare komma fram till att en fetmaoperation är den bästa vägen att gå. Det finns ett flertal olika operationer som genomförs i Sverige, som exempelvis gastric sleeve, gastric bypass och duodenal switch, som alla har gemensamt att en del av magsäcken opereras bort.
BMI är det mått som används för att sätta diagnos. Genom att mäta sitt BMI kan man ta reda på om man lider av övervikt eller fetma.
Om din övervikt orsakar dig problem i vardagen och/eller du har svårt att gå ner i vikt kan du behöva söka hjälp. Ta kontakt med en vårdcentral där ni tillsammans reder ut vilken behandling som är lämplig. Du kan även vända dig till en dietist om du behöver hjälp med bland annat kost och andra livsstilsfrågor.
Information om fetma (Vården.se)
Övervikt är när du väger så pass mycket att hälsan kan ta skada. Kraftig övervikt kallas fetma.
BMI är ett mått som kan visa om du är överviktig eller har fetma.
Om du lever med övervikt eller fetma bör du försöka gå ner i vikt.
Det finns mycket att göra för att själv gå ner i vikt.
Har du svårt att gå ner i vikt på egen hand finns hjälp att få.
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Övervikt och fetma på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!