Övervikt innebär att vikten kan påverka hälsan negativt, medan fetma är en kronisk sjukdom där fettvävnad samlas onormalt eller överdrivet och kan innebära hälsorisk. Det finns flera behandlingar, och flera kan behöva provas innan rätt behandling hittas.
Övervikt innebär att du väger så mycket att det kan påverka din hälsa negativt. Fetma är en kronisk sjukdom.1 Fetma innebär en onormal eller överdriven ansamling av fettvävnad som innebär en hälsorisk.2
Övervikt och fetma beskriver alltså inte bara en siffra på vågen. Hälsorisken påverkas också av var fettet finns på kroppen och av hur kroppen fungerar. Fetma kan dessutom vara en riskfaktor för sjukdomar som utvecklas senare och en sjukdom i sig med direkta hälsokonsekvenser.
BMI är ett mått som jämför vikt med längd. Hos vuxna räknas BMI 25–29,9 som övervikt. Hos vuxna räknas BMI 30 eller högre som fetma.2 BMI skiljer inte mellan fett, muskler och benmassa.3
BMI har begränsningar och ska tolkas tillsammans med midjemått, andra sjukdomar och hur kroppen fungerar.2 Ett midjemått kan ge information om hur mycket fett som finns runt magen. Fett runt de inre organen innebär större sjukdomsrisk än fett under huden.
Energin som kroppen behöver för att fungera kommer från det du äter och dricker.1 Viktuppgång uppstår när energiintaget under lång tid är större än energiåtgången.2 Det som blir över lagras i kroppen som fett.4 Kroppen lagrar alltså energiöverskott som fett.
Vikten påverkas av flera olika saker. En viktuppgång som övergår i fetma beror inte enbart på viljestyrda beteenden, utan också på kroppens biologiska reglering av kroppsvikten. Hormonella och neuroendokrina mekanismer kan motverka viktnedgång.2
Ärftliga gener kan påverka aptiten och kroppens förmåga att lagra energi som fett.1 Genetiska faktorer kan förklara ungefär hälften av variationen i kroppsvikt i befolkningen.2
Fetma ger inte alltid tydliga eller specifika symtom.5 Besvären kan därför skilja sig mycket mellan olika personer och kan också påverkas av hur kroppen fungerar i vardagen.
Vissa personer får besvär som märks särskilt vid fysisk aktivitet eller under sömnen:
Dessa mått används för att bedöma om vikten kan öka risken för sjukdom och besvär. Midjemåttet visar hur mycket fett som finns runt magen och kompletterar BMI i bedömningen.
Midjemåttet mäts stående efter normal utandning, mellan revbenen och höftbenet.2 Mätningen görs mellan revbensbågen och höftbenskammen. Det är alltså inte ett mått som tas över höfterna.
BMI har begränsningar när det används för en enskild person. Vårdpersonalen använder därför den samlade bilden av mått, hälsa och funktionspåverkan för bedömningen.2 Även andra sjukdomar och besvär vägs in när vårdpersonalen bedömer din hälsa.
Besöket börjar ofta med frågor om matvanor och livssituation.1 Du kan också få frågor om hur mycket du rör dig i vardagen och hur du sover. Samtalet kan ge vårdpersonalen en bild av din hälsa och dina vanor.
Vårdpersonalen kan fråga om viktens utveckling och tidigare försök att gå ner i vikt.3 Det kan handla om hur vikten har förändrats över tid och vilka försök du tidigare har gjort för att minska i vikt.
Behandlingen vid övervikt och fetma behöver ofta pågå under lång tid. Basen är långsiktigt stöd för att förändra matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande, men också stress, sömn och andra hälsorelaterade vanor. Förändringarna genomförs stegvis över lång tid för att de nya vanorna ska kunna behållas.2
Levnadsvanebehandling innebär att du får hjälp med hur du äter och hur mycket du rör dig. Du kan också få stöd med sömn och stress om du behöver det. Behandlingen kan ges av en livsstilssjuksköterska eller dietist. Beteendeterapi kan hjälpa dig att ändra levnadsvanor en liten bit i taget tillsammans med en terapeut.1
Det kan vara svårt att både gå ner i vikt och behålla en lägre vikt. När du minskar i vikt kan du bli hungrigare och mindre mätt än tidigare, samtidigt som kroppen behöver mindre energi. Därför kan du behöva stöd under en längre tid. En viktnedgång på 5–15 procent kan räcka för att förbättra flera hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer, även om vikten inte har blivit normal.2
Läkemedel mot fetma används som tillägg till kost och fysisk aktivitet, inte som ersättning för livsstilsförändringar.2
Regelbundna måltider kan göra det lättare att hålla sig mätt och minska suget efter småätande. Ät frukost, lunch och middag. Om det passar dig kan du komplettera huvudmålen med mellanmål.1
En diet kan fungera bra för att snabbt gå ner i vikt under en period. Olika metoder passar olika människor. Om du vill behålla en viktnedgång behöver du hitta ett sätt att äta som fungerar resten av livet. Du behöver också få i dig tillräckligt av alla näringsämnen.1 Regelbundna måltider förebygger oplanerat kaloriintag. Ät frukt och grönt varje dag, minst 500 gram. Frukt kan vara ett mellanmål.2
Förändra gärna matvanorna i små steg. Du kan till exempel börja med regelbundna mattider eller välja ett mellanmål som passar dig. En förändring behöver inte göras helt och hållet på en gång.
All fysisk aktivitet ger hälsovinster, även om rörelsen inte leder till viktnedgång. Regelbunden rörelse med något lägre intensitet är bättre för kroppen än hård träning mer sällan.1
Om du är orolig för din vikt kan du börja på vårdcentralen. Gör gärna en hälsokontroll på din vårdcentral om du är orolig för din vikt.1 Där kan du berätta om dina besvär och få hjälp att bedöma vilken vård du behöver.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1
Stöd kan också komma från flera yrkesgrupper. Ofta får du träffa en livsstilssjuksköterska eller dietist för samtal om matvanor och andra levnadsvanor.1 En livsstilssjuksköterska eller dietist kan ge stöd i förändringar av matvanor, rörelse, sömn och stress.
Vilken mottagning som passar beror bland annat på fetmans grad och om du har följdsjukdomar. Vården kan därför skötas genom egenvård, på vårdcentralen, i specialiserad öppenvård eller på sjukhus.2 Regionala rutiner kan påverka vilken väg du får.
Övervikt betyder att vikten kan påverka din hälsa negativt, men övervikt räknas inte som en sjukdom. Fetma är däremot en kronisk sjukdom som kan öka risken för andra sjukdomar och besvär.1
Nej, du behöver inte nå normalvikt för att en viktnedgång ska kunna förbättra hälsan. En sådan viktnedgång kan också minska eller förebygga vissa sjukdomar och förbättra flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.3
Efter en viktnedgång kan du känna dig mer hungrig och inte bli mätt på samma sätt som tidigare. Det beror på hormoner i kroppen. Kroppen kan behöva stöd under lång tid efter en viktnedgång, eftersom det kan ta många år innan den har vant sig vid den lägre vikten.1
Nej, det finns flera behandlingar vid fetma. Du kan behöva prova flera olika behandlingar innan du hittar det som passar dig. Behandlingen kan omfatta levnadsvanebehandling, läkemedel, stödgrupper, pulverbehandling eller operation.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Fetma delas ibland in i tre klasser:
Andelen vuxna i Sverige med fetma har tredubblats sedan 1980-talet. Senast tillgängliga objektivt uppmätta siffror anger att 18 procent av den vuxna svenska befolkningen har fetma.2
Fetma ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och sömnapné.1 Övervikt och fetma kan också öka risken för höga blodfetter, stroke, gallsten, förfettning av levern, belastningsskador i leder och vissa cancersjukdomar.
En viktnedgång på 5–10 procent kan förbättra hälsoriskerna.3 Det betyder inte att hälsan enbart avgörs av vikten, eftersom även fettfördelning, andra sjukdomar och kroppens funktion har betydelse.
Levnadsvanor kan påverka vikten. Mat och dryck med mycket energi, som läsk, godis och snabbmat, kan bidra till ökad vikt. För lite fysisk aktivitet kan också bidra till ökad vikt, eftersom kroppen då gör av med mindre energi.1
Stress kan påverka kroppens signaler om hunger och mättnad. Stress kan därför öka aptiten genom att påverka kroppens hungerreglering.1 Vid stress kan kroppen också bilda mer av hormonet kortisol, som kan öka risken för fetma.
För lite sömn ökar risken att gå upp i vikt genom påverkan på aptitreglerande hormoner. Om du sover för lite kan hormonerna som styr hungern öka.1 Även sömnens regelbundenhet och tiden då du går och lägger dig kan påverka kroppens hormoner.
Orsakerna till övervikt och fetma kan ibland finnas i sjukdomar eller andra tillstånd. Hormonella sjukdomar som påverkar aptit eller ämnesomsättning kan ibland leda till övervikt. Sjukdomar som gör det svårare att vara fysiskt aktiv kan också bidra till övervikt, till exempel kroniska ledsjukdomar.1
Negativa känslor som ångest, låg självkänsla och nedstämdhet kan påverka matvanorna. Det kan innebära att du äter som en reaktion på hur du mår. Depression, adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder kan också öka risken för fetma.1
Vissa läkemedel kan bidra till viktökning, bland annat följande:
Även andra läkemedelsgrupper kan vara kopplade till viktuppgång, till exempel insulin, sulfonureider, tiazolidindioner och betablockerare.
En hög vikt kan belasta kroppen och bidra till belastningsskador i lederna.1 Besvär från leder och rygg kan göra det svårare att röra sig, men graden av besvär varierar mellan personer.
Det är vanligt att må dåligt psykiskt vid hög vikt.1 Nedstämdhet, depression och ångest kan förekomma. Fetma kan också påverka självkänslan och livskvaliteten.5 Det kan vara jobbigt både fysiskt och känslomässigt att leva med övervikt eller fetma.
Efter en fetmaoperation kan feber, buksmärta eller uttalad svaghet vara tecken på läckage. Du behöver få vård snabbt om du får ett läckage. Kontakta kliniken eller mottagningen där du opererades om du inte mår bra efter din operation.7
Lågt blodsocker efter operation kan bland annat märkas genom svettningar, trötthet, hjärtklappning eller ett starkt sötsug.7
Utredningen kan omfatta frågor om ätstörningsproblematik och hetsätning.2 Frågorna kan också handla om psykiskt mående och sådant som kan påverka dina matvanor.
Läkemedel som kan påverka vikten kartläggs.2 Det kan till exempel gälla kortison, läkemedel vid depression, läkemedel vid schizofreni och andra psykossjukdomar eller läkemedel vid epilepsi.
Blodtrycket mäts vanligtvis vid utredningen.1 Blodtrycksmätningen är en del av undersökningen av din hälsa.
Blodprov kan användas för att mäta blodsocker och blodfetter.1 Ibland kan blodprover också användas för att undersöka leverns funktion.
Sköldkörtelns funktion kan kontrolleras.1 Sköldkörtelns hormoner styr bland annat hur kroppen tar upp näring och hur kroppen gör sig av med näring.
EKG kan tas för att visa hjärtats aktivitet.1 EKG kan därför ingå i undersökningen när läkaren bedömer att det behövs.
Snarkning och andningsuppehåll kan leda till utredning av sömnen. En sådan utredning kan behövas särskilt om du har problem med snarkning och andningsuppehåll.1
Läkemedel kan vara aktuella om du har BMI 30 eller högre.1 De kan också vara aktuella om du har BMI 27 eller högre tillsammans med följdsjukdomar, till exempel typ 2-diabetes eller högt blodtryck.
Exempel på läkemedel mot fetma är:
Illamående, förstoppning och diarré är vanliga biverkningar av semaglutid och tirzepatid.1 Biverkningarna från mag-tarmkanalen brukar ofta gå över, men läkemedelsbehandling behöver följas upp av vården.
Läkemedel som köps från oseriösa internetförsäljare kan vara förfalskade eller ha okänt innehåll.1 De kan också sakna effekt eller ge för stor effekt. Kontrollera därför att en internetförsäljare har de tillstånd som krävs för att sälja läkemedel.
Pulverbehandling kan ibland inleda behandlingen under en begränsad tid. Den leds av sjuksköterska eller dietist tillsammans med läkare.1 Pulverblandningarna innehåller proteiner, viktiga fettsyror, mineraler, spårämnen och vitaminer som kroppen behöver.
Pulverbehandling behöver ingå i ett långsiktigt behandlingsprogram för att resultatet ska hålla länge. Rekommendationen är att vårdledd pulverbehandling högst pågår i fem till sju veckor.1 Efter perioden med pulver börjar du äta vanlig mat igen enligt den plan som ingår i behandlingen.
I vissa regioner finns stödgrupper där du tillsammans med andra arbetar med vanor kring till exempel mat, sömn och rörelse. Stödgrupper kan ledas av dietist eller sjuksköterska.1 I gruppen kan du få stöd och ta del av andras erfarenheter.
En fetmaoperation kan vara ett alternativ när fetman innebär hälsorisker och annan behandling inte har gett tillräckligt resultat. Vanliga operationsmetoder är gastric sleeve, gastric bypass och duodenal switch.1 Vid operationen ändras magsäcken, och vid vissa metoder även tunntarmen, så att du kan äta mindre eller ta upp mindre näring.
Operation kan övervägas vid BMI över 40.7 Det kan också övervägas vid BMI över 35 tillsammans med en sjukdom som beror på övervikten, beroende på regionala regler. Det görs alltid en individuell bedömning utifrån bland annat graden av fetma, andra sjukdomar, vissa läkemedel och ålder.
Inför en fetmaoperation kan du behöva minska en del av övervikten. Det kan göra operationen lättare och minska mängden fett runt de inre organen. Du kan också få dricka pulverblandningar under två till sex veckor före operationen.
Efter en fetmaoperation är det vanligt med en till två dagars sjukhusvistelse.7 Den första tiden äter du flytande mat, därefter mosad mat och senare mat med fast konsistens. En dietist hjälper dig med vad och hur du ska äta efter operationen.
Efter operationen behöver du ändra dina levnadsvanor resten av livet.7 Det gäller bland annat matvanor och hur du äter. Du behöver också ta ordinerade tillskott enligt den behandling du får efter operationen.
Efter en fetmaoperation behövs kontroller i vården resten av livet.7 Uppföljningen kan ske på vårdcentralen eller på mottagningen där du opererades. Kontroller och provtagningar används bland annat för att upptäcka vitamin- och mineralbrist i tid. Efter en duodenal switch-operation behövs kontroller varje år eftersom risken för näringsbrist är större än efter de andra operationsmetoderna.
Att röra sig mer gör sällan att du går ner i vikt, men mer motion hjälper dig att hålla vikten. Välj gärna en aktivitet som passar din vardag och som du kan göra ofta.
Försök också att minska tiden du sitter helt stilla, till exempel framför datorn, teven eller telefonen. Långvarigt stillasittande är en risk även om du är mycket aktiv andra stunder.1 Det är mer hälsosamt att stå upp än att sitta ner, även om du står stilla.
Stresshantering kan vara en del av förändrade levnadsvanor. Stress kan påverka möjligheten att genomföra hälsosamma förändringar. Avslappningsövningar och mindfulness är exempel på sätt att hantera stress.1
Regelbundna sovtider är viktiga utöver antalet timmars sömn.1 Det är inte bara antalet timmar som spelar roll, utan också att du sover på regelbundna tider och inte lägger dig för sent.
Förändringar av vikt och vanor kan ta tid. Delmål kan göra det lättare att förändra vikten och vanorna.1 Ett delmål kan till exempel vara att äta godis bara en dag i veckan, äta middag samma tid varje dag eller börja träna.
Om en förändring inte fungerar behöver du inte fortsätta på samma sätt.1 Prova ett annat sätt i stället. Om frukost på morgonen inte fungerar kan du till exempel prova ett mellanmål på förmiddagen. Om du inte tycker om en viss träningsform kan du testa en annan.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.4 Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.1
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget