Öroninflammation – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid öroninflammation

Vanliga symtom

Öroninflammation brukar börja plötsligt. Besvären kan komma i samband med en förkylning och märks ofta tydligt genom smärta i örat. Symtomen kan vara olika starka och alla behöver inte finnas samtidigt.

• Öronvärk är ett vanligt symtom vid öroninflammation, och det kan göra mer ont när du ligger ner.¹
• Feber kan förekomma vid öroninflammation.¹
• Det kan kännas som om örat är täppt eller som att du har lock för örat.¹
• Hörseln kan bli sämre eller dämpad i det drabbade örat.¹

Lockkänslan och den dämpade hörseln kan göra att ljud upplevs svagare än vanligt. Om du har svårt att höra kan det märkas särskilt när någon pratar med låg röst eller när det finns mycket ljud omkring dig. Hos barn kan det vara svårt att förstå att hörseln har förändrats, särskilt om barnet ännu inte kan beskriva sina besvär.

Symtom hos barn

Barn visar inte alltid öronvärk genom att säga att det gör ont. Titta därför också efter förändringar i barnets beteende, sömn, matlust och sätt att röra sig. Barnets ålder påverkar vilka symtom som märks tydligast.

• Barn under ett år får ofta feber och mycket ont vid öroninflammation.¹
• Äldre barn kan få sämre matlust, svårt att sova och bli lättirriterade.¹
• Små barn kan dra i eller gnugga örat när de har öroninflammation.⁷
• Små barn kan få balanssvårigheter vid öroninflammation.³

Ett litet barn kan alltså vara gnälligt, ha svårt att komma till ro eller äta sämre utan att kunna visa var det gör ont. Att barnet drar i örat behöver inte ensamt visa hur besvären är, men tillsammans med feber eller tydlig oro kan det vara ett tecken på öroninflammation. Balanssvårigheter kan visa sig genom att barnet går ostadigare än vanligt eller har svårare att hålla balansen.

När trumhinnan spricker

Ibland blir trycket i mellanörat så högt att trumhinnan spricker. Det kan hända efter en period med mycket stark öronvärk.

• Om trumhinnan spricker kan tjock, vitgul var rinna ur hörselgången.¹
• Smärtan brukar minska när trumhinnan har spruckit eftersom trycket sjunker.¹

Var som rinner ur örat kan vara tydligt tjockare än vatten. Rinnande vätska från örat är därför ett symtom som behöver uppmärksammas, även om smärtan har minskat. Försök inte själv föra in något i hörselgången.

Sök vård akut vid varningstecken

Vissa symtom kan tyda på en komplikation till öroninflammation. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:¹

• Sök vård genast vid öronvärk tillsammans med stel nacke, trötthet och illamående.¹
• Sök vård genast vid öronvärk med hög feber och stark sjukdomskänsla.¹
• Svullnad och rodnad bakom örat tillsammans med att örat börjar stå ut kräver omedelbar vårdkontakt.¹
• Akut yrsel, uttalad hörselpåverkan eller tinnitus kan vara tecken på en komplikation som kräver akut bedömning.⁴

Om du eller ditt barn har något av dessa besvär och det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.¹ Vid osäkerhet om hur brådskande besvären är kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Diagnos vid öroninflammation

Vad läkaren frågar om

När du undersöks för öroninflammation börjar läkaren med att gå igenom dina besvär och deras förlopp. Läkaren frågar bland annat när symtomen började och hur de har utvecklats.⁸ Det hjälper till att bedöma om besvären har kommit snabbt och om de passar med en öroninflammation.

• Läkaren frågar om du eller barnet samtidigt har en förkylning eller nyligen har haft en sådan.⁸
• Tidigare öronbesvär ingår i bedömningen.⁸
• Läkaren frågar också om det finns eller har funnits rör i trumhinnan.⁸

Uppgifter om tidigare besvär är särskilt viktiga om öroninflammationerna kommer tillbaka. Även om symtomen liknar en tidigare öroninflammation behöver örat undersökas, eftersom ont i örat kan bero på andra tillstånd, till exempel öronkatarr eller inflammation i hörselgången.

Undersökning av örat

För att ställa diagnosen undersöker läkaren hörselgången och trumhinnan inuti örat.¹ Det görs med ett otoskop eller ett öronmikroskop. Ett otoskop fungerar ungefär som en ficklampa, medan ett öronmikroskop förstorar området så att trumhinnan syns bättre.

• Vid undersökningen bedömer läkaren bland annat om det finns vätska bakom trumhinnan och hur trumhinnan rör sig.²
• Läkaren kan blåsa luft mot trumhinnan med en liten ballong för att se hur den rör sig.¹
• En tympanometer kan användas för att mäta trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat.¹

Vid en öroninflammation kan trumhinnan vara röd och tjock, bukta utåt och röra sig sämre. Enbart en röd trumhinna räcker däremot inte säkert för att ställa diagnosen, särskilt inte hos små barn som skriker. Läkaren behöver väga ihop hur besvären har börjat med det som syns vid undersökningen och med trumhinnans rörlighet.

Tympanometern används genom att en liten mjuk propp placeras i hörselgångens öppning. Apparaten kan då mäta trumhinnans rörelse och trycket i mellanörat. Den kan ge ett tutande ljud under mätningen. De vanliga undersökningarna av trumhinnan gör inte ont.¹

Undersökningen kan också visa öronkatarr, där det finns vätska bakom trumhinnan utan tecken på en akut infektion.⁴ Vid öronkatarr är trumhinnan ofta mindre rörlig. Därför kan undersökningen hjälpa läkaren att skilja öroninflammation från andra orsaker till lockkänsla eller nedsatt hörsel.

Prover och vidare utredning

Diagnosen ställs huvudsakligen genom symtomen och undersökningen av örat.⁴ Laboratorietester har begränsat värde vid öroninflammation. Blodprover behövs inte för att ställa diagnosen i vanliga fall.

• Odling behövs normalt inte vid en vanlig, enstaka öroninflammation.⁴
• Odling kan rekommenderas om behandlingen inte ger effekt.⁴
• Odling kan också rekommenderas om öroninflammationerna återkommer.⁴

Vid en odling kan prov ibland tas från vätska som rinner ur örat. Provet kan även tas från området bakom näsan. Det kan svida och kännas obehagligt en kort stund när en smal bomullspinne förs upp i näsan.

Vid en allvarlig infektion eller många nya öroninflammationer kan du eller barnet behöva undersökas på en öron-näsa-halsmottagning.¹ Där finns möjlighet till en mer noggrann bedömning av trumhinnan och mellanörat. En sådan undersökning kan också bli aktuell om det är svårt att se eller bedöma trumhinnan.

Behandling vid öroninflammation

När avvakta är aktuellt

För barn mellan ett och tolv år är avvakta ofta förstahandsvalet när öroninflammationen inte har några försvårande omständigheter. Öroninflammation hos barn mellan ett och tolv år läker ofta av sig själv och behöver vanligtvis inte antibiotika.² De flesta barn och ungdomar blir bättre inom tre dagar utan antibiotika.⁹

Att avvakta betyder inte att besvären lämnas utan uppföljning. Vid avvaktan ska smärtbehandling användas och vården kontaktas igen om förbättring uteblir eller om tillståndet försämras.¹⁰ Vid utebliven eller osäker förbättring inom två till tre dagar ska en läkare bedöma situationen igen. Vården kan då behöva kontrollera diagnosen och ta ställning till annan behandling.

När antibiotika kan behövas

Vilken behandling som behövs beror bland annat på barnets ålder, om ett eller båda öronen är inflammerade och hur barnet mår. Barn under ett år ska alltid behandlas med antibiotika vid öroninflammation. Barn under två år med öroninflammation i båda öronen ska behandlas med antibiotika. Barn över tolv år och vuxna ska behandlas med antibiotika vid öroninflammation.¹

Alla barn och vuxna ska få antibiotika om trumhinnan har spruckit.¹ När trumhinnan har spruckit kan det rinna var ur örat, och antibiotika används eftersom detta räknas som ett tecken på en mer allvarlig infektion.

För barn mellan ungefär ett och tolv år kan antibiotika behövas i vissa situationer. Antibiotika kan behövas för barn mellan ungefär ett och tolv år som har hög feber trots feberbehandling. Det kan också behövas om barnet har mycket ont trots smärtbehandling.¹ Andra försvårande omständigheter, till exempel en annan allvarlig sjukdom eller risk för att infektionen sprider sig, kan också göra att läkaren väljer antibiotika.

Beslutet tas efter en samlad bedömning av barnet och undersökningen av örat. Det är därför inte lämpligt att själv spara eller börja använda antibiotika från en tidigare behandling. Om läkaren bedömer att antibiotika behövs får du information om vilket läkemedel som ska användas och hur behandlingen ska genomföras.

Antibiotika och annan behandling

När antibiotika ordineras är penicillin V förstahandsbehandling. Antibiotika kan behöva bytas om besvären inte förbättras eller blir sämre trots behandling. Vid utebliven förbättring eller försämring trots antibiotika kan behandlingen behöva bytas till amoxicillin.¹¹

Om besvären kommer tillbaka efter en avslutad behandling kan läkaren behöva välja en ny kur eller ett annat antibiotikum. Vid utebliven behandlingseffekt eller återkommande öroninflammationer kan vården ta en bakterieodling.

Smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen kan användas vid öroninflammation.⁴ Vilket läkemedel som passar och hur det ska ges beror bland annat på ålder och ibland vikt, särskilt när det gäller barn.

Örondroppar ska bara användas när vården har bedömt att de passar, eftersom en sprucken trumhinna eller vätska från örat påverkar vilka droppar som kan användas.

Antibiotika behandlar inte den vätska som kan finnas kvar bakom trumhinnan efter en läkt öroninflammation. Den vätskan kan i stället följas upp av vården om hörseln förblir nedsatt eller om andra besvär finns kvar.

Rör i örat och uppföljning

Rör i örat kan övervägas vid mycket vätska i örat eller återkommande öroninflammationer.¹ Bedömningen görs av läkare och ingreppet utförs på en öronklinik. Ett rör kan bli aktuellt när vätskan eller infektionerna ger stora eller återkommande besvär.

Ett rör i trumhinnan släpper in luft i mellanörat och kan minska mängden vätska bakom trumhinnan.¹ Det kan också göra att trumhinnan rör sig lättare och att hörseln blir bättre. Rör i örat kan dessutom minska risken för nya öroninflammationer.

Alla behöver inte ett återbesök efter en enstaka, okomplicerad öroninflammation. Äldre barn och vuxna behöver vanligtvis bara kontrolleras om de har kvarstående besvär efter att infektionen läkt.¹ Kvarstående smärta, vätska från örat, hörselnedsättning eller återkommande symtom är skäl att kontakta vården för en ny bedömning.

Barn under fyra år med besvär i båda öronen ska återbesökas efter tre månader.¹ Vid återbesöket undersöker läkaren om det finns kvar vätska bakom trumhinnan och om hörseln kan vara påverkad. Äldre barn med dubbelsidiga besvär kan behöva kontroll efter tre månader om hörseln fortfarande är försämrad eller om det finns särskilda medicinska eller sociala behov.

Vätska kan finnas kvar bakom trumhinnan efter att öroninflammationen har läkt och då tillfälligt försämra hörseln.¹ Hos små barn är uppföljningen viktig eftersom en hörselnedsättning kan vara svår för omgivningen att upptäcka. Om hörseln inte är helt återställd eller om trumhinnan inte ser normal ut kan barnet behöva undersökas på en öron-näsa-halsmottagning.

Vid återkommande öroninflammationer kan vården behöva följa barnet under längre tid. Barn som ofta får nya öroninflammationer kan behöva undersökas mer på en öron-näsa-halsmottagning.¹ I sådana fall kan operation med rör i trumhinnan bli aktuell.

Egenvård vid öroninflammation

Lindra tryck och smärta

Det kan göra mindre ont när du håller huvudet högt, eftersom svullnaden i näsan och öronen då minskar. När du ska sova kan du använda extra kuddar eller höja huvudändan på sängen.¹ För ett litet barn kan du till exempel höja huvudändan genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.

Receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller läkemedel i gruppen NSAID kan lindra värk hos vuxna. Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Barn kan få receptfria febernedsättande läkemedel om de är gnälliga, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen. Barn under sex månader bör inte få läkemedel innan du som förälder eller vårdnadshavare har ringt 1177 eller en vårdcentral.¹

Skydda örat mot vatten

Bada inte när örat gör ont eller när det rinner från örat. Om trumhinnan har spruckit bör du undvika att få vatten i örat under ungefär en vecka efter att det slutat rinna. Fetvadd eller öronproppar kan skydda örat när du duschar eller badar.¹

Försök att hålla både vatten och schampo borta från örat. Om du behöver torka bort vätska som rinner ut kan du torka försiktigt utanpå örat. För inte in något i hörselgången.

Näsan och läkemedel

Avsvällande näsdroppar eller nässprej kan minska nästäppa och göra det lättare att andas vid en förkylning. De hjälper däremot inte mot själva öroninflammationen. Avsvällande nässprej ska inte användas längre än tio dagar, eftersom det kan ge nästäppa som är svår att bli av med.¹

Koksaltlösning kan sprayas eller droppas i näsan.¹ Färdig koksaltlösning finns att köpa på apotek.

Använd inte örondroppar eller andra läkemedel i örat på eget initiativ om det rinner från örat eller om du tror att trumhinnan har spruckit. Fråga i stället 1177 eller en vårdcentral vad som gäller för dig eller ditt barn.

Om öronproblem vid flygning

Tryckutjämning kan minska smärtan genom att hjälpa örat att anpassa sig till det ändrade lufttrycket.² Du kan försöka tryckutjämna genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. För små barn kan det hjälpa att suga på en napp eller dricka ur en nappflaska.

Tuggummi under start och landning kan underlätta tryckutjämning, eftersom örontrumpeten då öppnas när du tuggar.² Försök att tryckutjämna före flygningen om du brukar få besvär av tryckförändringar.

Undvik att flyga om det gör ont i örat, om det känns som lock eller om tryckutjämning inte fungerar.² Kontakta 1177 om du är osäker på vad som är lämpligt för dig eller ditt barn.

Vem kan hjälpa dig vid öroninflammation?

Vårdcentral och jouröppen mottagning

Vårdcentralen är vanligtvis den första vårdmottagningen du kontaktar vid öroninflammation eller öronvärk. Där kan läkare bedöma dina besvär och avgöra om du behöver mer hjälp. En jouröppen mottagning kan också bedöma öroninflammation och öronvärk, särskilt när du behöver vård utanför vårdcentralens vanliga öppettider.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig. 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtomen och vägleda dig till rätt vårdmottagning. Vid de vanliga besvären behöver du inte söka vård någon annanstans om det är stängt, utan kan vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.¹

Öron-näsa-hals och akutmottagning

En öron-näsa-halsmottagning, ibland kallad öronklinik, kan hjälpa när besvären behöver bedömas av en specialist. Du eller ditt barn kan behöva undersökas där om infektionen verkar allvarlig eller om öroninflammationerna kommer tillbaka ofta.¹ I vissa fall behövs en remiss från vårdcentralen, medan du i andra situationer kan få vägledning om hur kontakten ska tas.

Akutmottagningen är till för brådskande besvär när vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd.¹ Vid osäkerhet kan du ringa 1177 innan du söker vård.

Stöd i kontakten med vården

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om svenska inte är språket du talar.¹ Du kan också få tolk om du har en hörselnedsättning, så att informationen från vårdpersonalen blir lättare att förstå.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Hur mycket inflytande barnet kan ha beror på ålder och mognad.¹ Be vårdpersonalen att förklara på ett sätt som både du och barnet förstår.

Vanliga frågor om öroninflammation

Hur länge brukar öroninflammation vara?

Symtomen vid öroninflammation brukar pågå omkring tre dagar. Ibland kan besvären pågå upp till en vecka.⁹ Det betyder inte att alla symtom måste försvinna samtidigt, så följ hur du eller ditt barn mår och om besvären förändras.

De flesta öroninflammationer hos barn går över av sig själva.¹ Barn och ungdomar blir oftast bättre inom tre dagar utan antibiotika. Om besvären inte börjar förbättras inom några dagar, eller om de snabbt blir värre, behöver du ta ny kontakt med vården.

Behöver öroninflammation alltid antibiotika?

Barn mellan ett och tolv år behöver oftast inte antibiotika.⁵ Öroninflammationen brukar i den åldern läka av sig själv, om barnet inte har omständigheter som gör infektionen mer allvarlig eller ökar risken för komplikationer. Vid avvaktan är det viktigt att lindra smärtan och följa hur barnet mår.

Vuxna behöver antibiotikabehandling vid öroninflammation. Även barn under ett år, barn under två år med öroninflammation i båda öronen och personer med sprucken trumhinna ska behandlas med antibiotika.¹ Det är vården som avgör vilken behandling som passar utifrån ålder, symtom och undersökningsfynd.

Kan öroninflammation smitta?

Själva öroninflammationen smittar oftast inte.¹ Den orsakas vanligen av bakterier som inte smittar vidare på samma sätt som en förkylning.

Förkylningen som ofta kommer före öroninflammationen kan däremot smitta lätt.¹ Förkylningsvirus sprids lätt, och en förkylning kan komma innan besvären från örat börjar. Om du har feber eller inte orkar med dina vanliga aktiviteter är det klokt att stanna hemma och undvika nära kontakt med andra tills du mår bättre.

När ska jag söka vård?

Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning om öronvärken varar längre än ett dygn.¹ Du bör också söka vård om det rinner vätska från örat, om du har feber tillsammans med öronvärk eller om hörseln är sämre.

Sök vård genast om öronvärk kombineras med svullnad och rodnad bakom örat och örat börjar stå ut. Det kan vara tecken på mastoidit, en komplikation där inflammationen har spridit sig till benet bakom örat. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.¹

Sök också vård genast vid öronvärk tillsammans med stel nacke, trötthet och illamående, eller vid hög feber och stark sjukdomskänsla. Akut yrsel, tinnitus eller uttalad hörselpåverkan vid öroninflammation är skäl för akut remiss till öron-näsa-halsspecialist.⁴ Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller få vägledning till rätt mottagning.¹

Vad kan jag göra själv?

Att sova med huvudet högt kan minska svullnad och smärta.¹ Du kan till exempel använda extra kuddar eller höja huvudändan på sängen. Rådet kan användas av både barn och vuxna som har ont i örat.

Du bör undvika att bada när det gör ont i örat eller när det rinner från örat.¹ Om det har gått hål på trumhinnan ska du också undvika att få vatten i örat under någon vecka efter att det har slutat rinna. Fetvadd eller öronproppar kan skydda örat vid dusch eller bad.

Receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller läkemedel i gruppen NSAID kan användas mot värk hos vuxna. Ring 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.¹ Följ alltid informationen på förpackningen eller fråga vården om du är osäker på vad som passar.

Nässprej kan göra det lättare att andas vid en förkylning, men hjälper inte mot själva öroninflammationen.¹ Avsvällande nässprej ska inte användas längre än tio dagar.