Vad kan oönskad hårväxt bero på?

Vanliga och ofarliga variationer

En möjlig förklaring är en ärftlig eller konstitutionell normalvariant, där hårsäckarna har genetiskt ökad känslighet för androgener.¹ Idiopatisk hårväxt betyder att förhöjda nivåer av androgener inte hittas.² Idiopatisk hårväxt börjar ofta efter puberteten eller i samband med graviditet och utvecklas långsamt.¹

Även hårväxtens kvalitet, täthet och placering varierar mellan individer, kön och etniska grupper. Därför kan samma mängd hår upplevas olika av olika personer. Kultur och normer påverkar också hur behåringen upplevs.¹

Hormonell påverkan och PCOS

Androgener, framför allt testosteron, påverkar om vellushår omvandlas till terminalhår.¹ Hårväxten beror både på mängden androgener i kroppen och på hur känsliga hårsäckarna är för androgener.²

PCOS är den vanligaste orsaken till oönskad hårväxt av manlig typ och förklarar 70–80 procent av fallen.² PCOS kan vara förenat med akne. PCOS kan också vara förenat med oregelbundna menstruationer.³ PCOS förekommer hos 10 procent av kvinnor i fertil ålder. Förhöjda nivåer av androgener ligger bakom majoriteten av fallen av oönskad hårväxt av manlig typ.²

När oönskad hårväxt hänger samman med PCOS kan hårväxten börja i samband med puberteten och utvecklas långsamt. Menstruationsrubbning eller infertilitet kan också förekomma vid PCOS.

Mindre vanliga orsaker

Mindre vanliga möjliga orsaker är icke-klassisk binjurebarkshyperplasi och en androgenproducerande tumör. En androgenproducerande tumör förekommer hos 0,2 procent av kvinnor med oönskad hårväxt av manlig typ.²

Cushings syndrom, akromegali, hypotyreos och förhöjt prolaktin är sällsynta möjliga orsaker. Dessa tillstånd visar sig främst genom andra typiska symtom.²

Generellt ökad behåring kan vara ärftlig eller orsakas av vissa läkemedel.² Läkemedel som kan orsaka generellt ökad behåring eller oönskad hårväxt är fenytoin, ciklosporin, androgener, anabola steroider, glukokortikoider, tamoxifen, interferon och PUVA.¹ Valproinsyra kan också orsaka generellt ökad behåring.²

Oönskad hårväxt kan också hänga samman med överproduktion av androgener från äggstockarna eller binjurarna. Binjurebarkshyperplasi och tumörer i binjurarna kan vara bakomliggande orsaker.¹ En tumör i äggstockarna kan också framkalla oönskad hårväxt.³

I vissa fall kan insulinresistens ha samband med oönskad hårväxt, och insulinresistens förekommer bland annat vid PCOS och akromegali. Cushings syndrom kan stimulera produktionen av androgener från binjurarna.¹ Porfyria cutanea tarda är en sällsynt möjlig orsak till oönskad hårväxt av manlig typ.³

När ska du söka vård för oönskad hårväxt?

Första kontakt med vården

Vårdcentralen ansvarar för den primära bedömningen och utredningen av oönskad hårväxt.¹ Där kan vården bedöma behåringens grad, när den började och hur den har utvecklats.

En vårdkontakt kan vara motiverad när hårväxten är uttalad, tilltagande eller påverkar din livskvalitet. Även personer som inte uppfyller det som krävs för diagnosen oönskad hårväxt kan uppleva sänkt livskvalitet på grund av sin behåring.¹

När annan mottagning kan bli aktuell

Vårdcentralen kan bedöma om du behöver träffa en specialistmottagning. Vilken mottagning som blir aktuell beror bland annat på om vården misstänker PCOS, ett annat hormonellt tillstånd eller en tumör som producerar testosteron.

• Vid misstanke om PCOS utan tecken på virilisering kan vårdcentralen remittera dig till en gynekologisk öppenvårdsmottagning.¹
• Vid sent debuterad oönskad hårväxt av manlig typ och normala testosteronnivåer kan remiss till en endokrinologisk öppenvårdsmottagning bli aktuell.¹
• Vid misstanke om ett bakomliggande hormonellt tillstånd kan remiss till en endokrinologisk mottagning bli aktuell.¹
• Om testosteronvärdet är mer än två gånger det övre referensvärdet kan remiss till en gynendokrinologisk mottagning behövas för att i första hand utesluta en testosteronproducerande tumör.¹

Rådgivning och remiss

Vårdcentralen kan remittera dig vidare när en specialistbedömning behövs.¹ Remissen kan till exempel gå till en gynekologisk eller endokrinologisk mottagning beroende på vad utredningen visar.

Om du redan har en pågående vårdkontakt inom specialistvården bör den kliniken i första hand ordna remissen när den gäller en redan fastställd diagnos.¹ Du kan läsa mer om undersökningar och möjliga orsaker i avsnitten om hur oönskad hårväxt utreds och vad den kan bero på.

Vad kan du göra själv vid oönskad hårväxt?

Metoder för att ta bort hår

Det finns flera konventionella metoder för hårborttagning vid oönskad hårväxt. Vilken metod du väljer kan bero på var på kroppen håret finns och vad som känns bäst för dig.

• Plockning är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Rakning är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Vaxning är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Epilator är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Hårborttagningskräm är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Blekning är en konventionell metod för hårborttagning.¹

Rakning och vaxning är exempel på vanlig hårborttagning som kan användas utöver medicinsk behandling.² Det finns också god effekt av laserbehandling och IPL, som betyder intensivt pulserat ljus, enligt en annan medicinsk översikt.

Vikt och insulinresistens

Vid övervikt och insulinresistens rekommenderas viktnedgång. Viktnedgång ökar SHBG, vilket sänker fritt testosteron och därmed minskar behåringen.¹

När egenvård inte räcker

Vid idiopatisk eller konstitutionellt ökad behåring hänvisas egenvård till i första hand.¹ Det betyder att hårborttagningsmetoder och andra råd om levnadsvanor kan vara det första steget när behåringen hör ihop med en sådan normalvariant.

Egenvård kan behöva kompletteras med vårdkontakt om besvären är uttalade eller orsakar svårt lidande.¹ Du kan läsa mer om när vårdkontakt kan vara motiverad i avsnittet om när du ska söka vård.

Utredning och behandling vid oönskad hårväxt

Vad som kan hända vid besöket

Vid bedömningen frågar vårdpersonalen när hårväxten började och hur den har utvecklats över tid. Den gynekologiska sjukdomshistorien kan omfatta när menstruationerna började, mensmönster, fertilitet och eventuell tillväxt av klitoris. Läkaren bedömer var på kroppen hårväxten finns och hur utbredd den är. Vid undersökningen kan läkaren också bedöma om det finns tecken på virilisering, till exempel akne, androgen alopeci, mörkt röstläge, ökad muskulatur, bröstatrofi eller klitorishypertrofi. Kroppsundersökningen kan även omfatta blodtryck, kroppsmasseindex och midjemått.¹

Ferriman–Gallwey-skalan används för att bedöma hårväxt på nio kroppsområden.² Om den sammanlagda poängen är 4–6 eller högre definieras det som oönskad hårväxt, beroende på etnicitet.¹

Prover och fortsatt utredning

Basutredningen består av sjukdomshistoria, kroppsundersökning samt prov för testosteron och SHBG. Vid samtidig mensstörning kan även LH och FSH ingå i provtagningen. Proverna för LH och FSH tas i samband med menstruation, eller när som helst vid utebliven menstruation. Om du använder p-piller eller andra hormonella preventivmedel ska dessa prover inte tas, med undantag för hormonspiral.¹

Vid misstanke om PCOS rekommenderas också screening för icke-klassisk binjurebarkshyperplasi med 17-OH-progesteron.² Utvidgad provtagning görs främst inom specialistvården och utgår från vilka andra orsaker som behöver övervägas.¹

Medicinsk behandling

Kombinerade p-piller är förstahandsval vid medicinsk behandling när det inte finns något som hindrar behandlingen.¹ Effekten av kombinerade p-piller bör bedömas först efter minst sex månaders behandling.²

Spironolakton kan vara ett andrahandsval för personer som inte bör använda p-piller och för äldre. Spironolakton kan övervägas vid uttalad oönskad hårväxt och svårt lidande. Effekten av spironolakton kommer tidigast efter sex månader, och maximal effekt ses efter mer än ett års behandling. Vid behandling med spironolakton följs blodtryck och kalium.¹

Hårreducerande behandling

Permanent hårreducering kan göras med IPL, laser eller nålepilering. Laserbehandling upprepas med en till flera månaders mellanrum, eftersom bara hårstrån i tillväxtfas påverkas. Vid permanent hårreducering behandlas endast terminalhår. Behandlingen kan därför behöva upprepas eftersom hårstrån växer i olika faser.¹

Eflornitin kan användas vid ansiktsbehåring och minskar hårtillväxten. Effekten av eflornitin kommer efter 6–8 veckor.²

Resultatet av behandlingen kan följas upp med en ny bedömning enligt Ferriman–Gallwey-skalan tidigast efter sex månader.²

Vem kan hjälpa dig vid oönskad hårväxt?

Vårdcentral och specialist

Vårdcentralen ansvarar för den primära bedömningen och utredningen av oönskad hårväxt.¹ Där kan du få hjälp att komma vidare om en specialist behöver bedöma dina besvär.

Gynekologisk och endokrinologisk mottagning är specialistverksamheter som kan bli aktuella beroende på frågeställningen. En gynekologisk mottagning kan vara aktuell när frågan gäller till exempel PCOS eller hormonell behandling. En endokrinologisk mottagning kan bli aktuell när vården behöver bedöma ett möjligt hormonellt tillstånd.¹

ANOVA ME Endokrinologi ansvarar för den offentligt finansierade hårborttagningen i Region Stockholm.¹ Vilken mottagning som är aktuell beror på var du bor och vad du behöver hjälp med.

Länkar och kontaktvägar

Du kan boka eller fråga om en bedömning via din vårdcentral. Om du redan har kontakt med specialistvården kan du börja med den mottagningen. Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård för information om när vårdkontakt kan vara aktuell.

Vanliga frågor om oönskad hårväxt

Är oönskad hårväxt alltid tecken på sjukdom?

Nej, oönskad hårväxt är inte alltid tecken på sjukdom.¹ När förhöjda nivåer av androgener inte hittas kallas tillståndet idiopatisk oönskad hårväxt.² Det kan då handla om en ärftlig normalvariant med ökad känslighet för androgener. Oönskad hårväxt av manlig typ kan också förekomma utan att du har en annan sjukdom.

En viss förekomst av terminalhår kan vara normal även hos kvinnor.² Hur behåringen upplevs påverkas bland annat av individuella skillnader och kulturella normer. Därför kan du uppleva besvär av behåringen även om den inte uppfyller det som krävs för att ställa diagnosen oönskad hårväxt.

Hur vanligt är oönskad hårväxt?

Oönskad hårväxt av manlig typ förekommer hos 5–15 procent av kvinnor, beroende på hur tillståndet definieras.² Förekomsten kan vara högre hos personer som genetiskt har mer hårväxt. Det betyder att siffran påverkas av vilka gränser som används och vilka grupper som undersöks.

Ansiktsbehåring upplevs av många som den del av oönskad hårväxt av manlig typ som orsakar störst lidande.² Besvären kan påverka livskvaliteten och ibland leda till förändrat beteende eller psykiskt illamående. Det är alltså möjligt att besvären känns betydande även om hårväxten inte bedöms som uttalad.

Hur lång tid tar det innan behandling märks?

Vid medicinsk behandling av oönskad hårväxt av manlig typ krävs minst sex månader innan effekt kan ses. Behandlingen behöver därför ofta pågå en tid innan resultatet kan bedömas. Uppföljning med en ny bedömning av hårväxten görs tidigast efter sex månader.²

För eflornitin vid ansiktsbehåring anges effekt efter 6–8 veckor.² Eflornitin minskar hårtillväxten, men behandlingen gäller ansiktsbehåring. Olika behandlingar kan alltså ha olika lång tid innan en effekt märks.

Vad kan oönskad hårväxt bero på?

Vanliga och ofarliga variationer

En möjlig förklaring är en ärftlig eller konstitutionell normalvariant, där hårsäckarna har genetiskt ökad känslighet för androgener.¹ Idiopatisk hårväxt betyder att förhöjda nivåer av androgener inte hittas.² Idiopatisk hårväxt börjar ofta efter puberteten eller i samband med graviditet och utvecklas långsamt.¹

Även hårväxtens kvalitet, täthet och placering varierar mellan individer, kön och etniska grupper. Därför kan samma mängd hår upplevas olika av olika personer. Kultur och normer påverkar också hur behåringen upplevs.¹

Hormonell påverkan och PCOS

Androgener, framför allt testosteron, påverkar om vellushår omvandlas till terminalhår.¹ Hårväxten beror både på mängden androgener i kroppen och på hur känsliga hårsäckarna är för androgener.²

PCOS är den vanligaste orsaken till oönskad hårväxt av manlig typ och förklarar 70–80 procent av fallen.² PCOS kan vara förenat med akne. PCOS kan också vara förenat med oregelbundna menstruationer.³ PCOS förekommer hos 10 procent av kvinnor i fertil ålder. Förhöjda nivåer av androgener ligger bakom majoriteten av fallen av oönskad hårväxt av manlig typ.²

När oönskad hårväxt hänger samman med PCOS kan hårväxten börja i samband med puberteten och utvecklas långsamt. Menstruationsrubbning eller infertilitet kan också förekomma vid PCOS.

Mindre vanliga orsaker

Mindre vanliga möjliga orsaker är icke-klassisk binjurebarkshyperplasi och en androgenproducerande tumör. En androgenproducerande tumör förekommer hos 0,2 procent av kvinnor med oönskad hårväxt av manlig typ.²

Cushings syndrom, akromegali, hypotyreos och förhöjt prolaktin är sällsynta möjliga orsaker. Dessa tillstånd visar sig främst genom andra typiska symtom.²

Generellt ökad behåring kan vara ärftlig eller orsakas av vissa läkemedel.² Läkemedel som kan orsaka generellt ökad behåring eller oönskad hårväxt är fenytoin, ciklosporin, androgener, anabola steroider, glukokortikoider, tamoxifen, interferon och PUVA.¹ Valproinsyra kan också orsaka generellt ökad behåring.²

Oönskad hårväxt kan också hänga samman med överproduktion av androgener från äggstockarna eller binjurarna. Binjurebarkshyperplasi och tumörer i binjurarna kan vara bakomliggande orsaker.¹ En tumör i äggstockarna kan också framkalla oönskad hårväxt.³

I vissa fall kan insulinresistens ha samband med oönskad hårväxt, och insulinresistens förekommer bland annat vid PCOS och akromegali. Cushings syndrom kan stimulera produktionen av androgener från binjurarna.¹ Porfyria cutanea tarda är en sällsynt möjlig orsak till oönskad hårväxt av manlig typ.³

När ska du söka vård för oönskad hårväxt?

Första kontakt med vården

Vårdcentralen ansvarar för den primära bedömningen och utredningen av oönskad hårväxt.¹ Där kan vården bedöma behåringens grad, när den började och hur den har utvecklats.

En vårdkontakt kan vara motiverad när hårväxten är uttalad, tilltagande eller påverkar din livskvalitet. Även personer som inte uppfyller det som krävs för diagnosen oönskad hårväxt kan uppleva sänkt livskvalitet på grund av sin behåring.¹

När annan mottagning kan bli aktuell

Vårdcentralen kan bedöma om du behöver träffa en specialistmottagning. Vilken mottagning som blir aktuell beror bland annat på om vården misstänker PCOS, ett annat hormonellt tillstånd eller en tumör som producerar testosteron.

• Vid misstanke om PCOS utan tecken på virilisering kan vårdcentralen remittera dig till en gynekologisk öppenvårdsmottagning.¹
• Vid sent debuterad oönskad hårväxt av manlig typ och normala testosteronnivåer kan remiss till en endokrinologisk öppenvårdsmottagning bli aktuell.¹
• Vid misstanke om ett bakomliggande hormonellt tillstånd kan remiss till en endokrinologisk mottagning bli aktuell.¹
• Om testosteronvärdet är mer än två gånger det övre referensvärdet kan remiss till en gynendokrinologisk mottagning behövas för att i första hand utesluta en testosteronproducerande tumör.¹

Rådgivning och remiss

Vårdcentralen kan remittera dig vidare när en specialistbedömning behövs.¹ Remissen kan till exempel gå till en gynekologisk eller endokrinologisk mottagning beroende på vad utredningen visar.

Om du redan har en pågående vårdkontakt inom specialistvården bör den kliniken i första hand ordna remissen när den gäller en redan fastställd diagnos.¹ Du kan läsa mer om undersökningar och möjliga orsaker i avsnitten om hur oönskad hårväxt utreds och vad den kan bero på.

Vad kan du göra själv vid oönskad hårväxt?

Metoder för att ta bort hår

Det finns flera konventionella metoder för hårborttagning vid oönskad hårväxt. Vilken metod du väljer kan bero på var på kroppen håret finns och vad som känns bäst för dig.

• Plockning är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Rakning är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Vaxning är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Epilator är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Hårborttagningskräm är en konventionell metod för hårborttagning.¹
• Blekning är en konventionell metod för hårborttagning.¹

Rakning och vaxning är exempel på vanlig hårborttagning som kan användas utöver medicinsk behandling.² Det finns också god effekt av laserbehandling och IPL, som betyder intensivt pulserat ljus, enligt en annan medicinsk översikt.

Vikt och insulinresistens

Vid övervikt och insulinresistens rekommenderas viktnedgång. Viktnedgång ökar SHBG, vilket sänker fritt testosteron och därmed minskar behåringen.¹

När egenvård inte räcker

Vid idiopatisk eller konstitutionellt ökad behåring hänvisas egenvård till i första hand.¹ Det betyder att hårborttagningsmetoder och andra råd om levnadsvanor kan vara det första steget när behåringen hör ihop med en sådan normalvariant.

Egenvård kan behöva kompletteras med vårdkontakt om besvären är uttalade eller orsakar svårt lidande.¹ Du kan läsa mer om när vårdkontakt kan vara motiverad i avsnittet om när du ska söka vård.

Utredning och behandling vid oönskad hårväxt

Vad som kan hända vid besöket

Vid bedömningen frågar vårdpersonalen när hårväxten började och hur den har utvecklats över tid. Den gynekologiska sjukdomshistorien kan omfatta när menstruationerna började, mensmönster, fertilitet och eventuell tillväxt av klitoris. Läkaren bedömer var på kroppen hårväxten finns och hur utbredd den är. Vid undersökningen kan läkaren också bedöma om det finns tecken på virilisering, till exempel akne, androgen alopeci, mörkt röstläge, ökad muskulatur, bröstatrofi eller klitorishypertrofi. Kroppsundersökningen kan även omfatta blodtryck, kroppsmasseindex och midjemått.¹

Ferriman–Gallwey-skalan används för att bedöma hårväxt på nio kroppsområden.² Om den sammanlagda poängen är 4–6 eller högre definieras det som oönskad hårväxt, beroende på etnicitet.¹

Prover och fortsatt utredning

Basutredningen består av sjukdomshistoria, kroppsundersökning samt prov för testosteron och SHBG. Vid samtidig mensstörning kan även LH och FSH ingå i provtagningen. Proverna för LH och FSH tas i samband med menstruation, eller när som helst vid utebliven menstruation. Om du använder p-piller eller andra hormonella preventivmedel ska dessa prover inte tas, med undantag för hormonspiral.¹

Vid misstanke om PCOS rekommenderas också screening för icke-klassisk binjurebarkshyperplasi med 17-OH-progesteron.² Utvidgad provtagning görs främst inom specialistvården och utgår från vilka andra orsaker som behöver övervägas.¹

Medicinsk behandling

Kombinerade p-piller är förstahandsval vid medicinsk behandling när det inte finns något som hindrar behandlingen.¹ Effekten av kombinerade p-piller bör bedömas först efter minst sex månaders behandling.²

Spironolakton kan vara ett andrahandsval för personer som inte bör använda p-piller och för äldre. Spironolakton kan övervägas vid uttalad oönskad hårväxt och svårt lidande. Effekten av spironolakton kommer tidigast efter sex månader, och maximal effekt ses efter mer än ett års behandling. Vid behandling med spironolakton följs blodtryck och kalium.¹

Hårreducerande behandling

Permanent hårreducering kan göras med IPL, laser eller nålepilering. Laserbehandling upprepas med en till flera månaders mellanrum, eftersom bara hårstrån i tillväxtfas påverkas. Vid permanent hårreducering behandlas endast terminalhår. Behandlingen kan därför behöva upprepas eftersom hårstrån växer i olika faser.¹

Eflornitin kan användas vid ansiktsbehåring och minskar hårtillväxten. Effekten av eflornitin kommer efter 6–8 veckor.²

Resultatet av behandlingen kan följas upp med en ny bedömning enligt Ferriman–Gallwey-skalan tidigast efter sex månader.²

Vem kan hjälpa dig vid oönskad hårväxt?

Vårdcentral och specialist

Vårdcentralen ansvarar för den primära bedömningen och utredningen av oönskad hårväxt.¹ Där kan du få hjälp att komma vidare om en specialist behöver bedöma dina besvär.

Gynekologisk och endokrinologisk mottagning är specialistverksamheter som kan bli aktuella beroende på frågeställningen. En gynekologisk mottagning kan vara aktuell när frågan gäller till exempel PCOS eller hormonell behandling. En endokrinologisk mottagning kan bli aktuell när vården behöver bedöma ett möjligt hormonellt tillstånd.¹

ANOVA ME Endokrinologi ansvarar för den offentligt finansierade hårborttagningen i Region Stockholm.¹ Vilken mottagning som är aktuell beror på var du bor och vad du behöver hjälp med.

Länkar och kontaktvägar

Du kan boka eller fråga om en bedömning via din vårdcentral. Om du redan har kontakt med specialistvården kan du börja med den mottagningen. Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård för information om när vårdkontakt kan vara aktuell.

Vanliga frågor om oönskad hårväxt

Är oönskad hårväxt alltid tecken på sjukdom?

Nej, oönskad hårväxt är inte alltid tecken på sjukdom.¹ När förhöjda nivåer av androgener inte hittas kallas tillståndet idiopatisk oönskad hårväxt.² Det kan då handla om en ärftlig normalvariant med ökad känslighet för androgener. Oönskad hårväxt av manlig typ kan också förekomma utan att du har en annan sjukdom.

En viss förekomst av terminalhår kan vara normal även hos kvinnor.² Hur behåringen upplevs påverkas bland annat av individuella skillnader och kulturella normer. Därför kan du uppleva besvär av behåringen även om den inte uppfyller det som krävs för att ställa diagnosen oönskad hårväxt.

Hur vanligt är oönskad hårväxt?

Oönskad hårväxt av manlig typ förekommer hos 5–15 procent av kvinnor, beroende på hur tillståndet definieras.² Förekomsten kan vara högre hos personer som genetiskt har mer hårväxt. Det betyder att siffran påverkas av vilka gränser som används och vilka grupper som undersöks.

Ansiktsbehåring upplevs av många som den del av oönskad hårväxt av manlig typ som orsakar störst lidande.² Besvären kan påverka livskvaliteten och ibland leda till förändrat beteende eller psykiskt illamående. Det är alltså möjligt att besvären känns betydande även om hårväxten inte bedöms som uttalad.

Hur lång tid tar det innan behandling märks?

Vid medicinsk behandling av oönskad hårväxt av manlig typ krävs minst sex månader innan effekt kan ses. Behandlingen behöver därför ofta pågå en tid innan resultatet kan bedömas. Uppföljning med en ny bedömning av hårväxten görs tidigast efter sex månader.²

För eflornitin vid ansiktsbehåring anges effekt efter 6–8 veckor.² Eflornitin minskar hårtillväxten, men behandlingen gäller ansiktsbehåring. Olika behandlingar kan alltså ha olika lång tid innan en effekt märks.