Om matförgiftning
Vad matförgiftning är
Matförgiftning innebär att du blir sjuk efter att ha fått i dig mat eller dricksvatten som har blivit förorenat.1 Det kan handla om olika typer av föroreningar, och därför kan matförgiftning se olika ut från person till person. Matförgiftning beror på att man får i sig mat eller dricksvatten som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter.
Det som finns i maten eller vattnet kan vara smittämnen, alltså sådant som kan orsaka en infektion, eller ämnen som i sig är skadliga. Matförgiftning kan orsakas av både smittämnen och kemiska ämnen.2 Ibland kan flera personer som har ätit samma mat bli sjuka. I andra fall är det bara en person som märker av besvär. Det kan göra det svårt att säkert veta vilken mat eller dryck som orsakade sjukdomen.
Matförgiftning är en form av magsjuka som har samband med det du har ätit eller druckit. Det är inte alltid möjligt att se på maten att den innehåller något skadligt. Inte heller behöver den mat som orsakat besvären vara den senast du åt. Därför kan det vara svårt att koppla ihop en viss måltid med att du senare blir sjuk.
Hur vanligt det är
Matförgiftning är vanligt i Sverige, men alla fall blir inte kända för myndigheterna. Cirka 1 000–3 000 fall av matförgiftning rapporteras varje år till Livsmedelsverket.1 Den siffran visar alltså antalet rapporterade fall, inte hur många som faktiskt blir sjuka totalt.
Livsmedelsverket uppskattar att ungefär en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning varje år. Skillnaden mellan antalet rapporterade fall och uppskattningen av det totala antalet fall beror framför allt på att många inte rapporterar sin matförgiftning. De flesta som drabbas behandlar sig hemma utan att rapportera matförgiftningen.1
Det innebär att en matförgiftning ofta går över utan att den registreras någonstans. Om flera personer blir sjuka efter samma måltid eller samma vattenkälla kan händelsen däremot uppmärksammas lättare. Statistik över rapporterade fall ska därför tolkas som en del av det totala antalet matförgiftningar.
Överblick över förloppet
Matförgiftning kan börja plötsligt efter att du har ätit eller druckit något förorenat. De flesta matförgiftningar är akuta och går över på kort tid.3 Akut betyder här att sjukdomen kommer hastigt och inte brukar pågå under lång tid.
Tiden från att du får i dig den förorenade maten tills du märker av besvär kan variera. Symtom efter matförgiftning kan börja inom några timmar eller några dagar efter att man ätit den förorenade maten.4 Det betyder att du inte alltid blir sjuk direkt efter måltiden. Tidsförloppet kan också göra det svårt att veta vilken mat som var orsaken.
Förloppet beror bland annat på vad maten eller dricksvattnet innehöll. Matförgiftning är därför ett samlingsnamn för sjukdomar som uppstår efter att du har fått i dig förorenad mat eller dryck, snarare än namnet på ett enda smittämne eller en enda sjukdom.
Orsaker till matförgiftning
Smittämnen och gifter
Matförgiftning genom infektion är den vanligaste typen av matförgiftning. Då finns sjukdomsframkallande mikroorganismer i maten. De kan passera magsäcken och fästa på tarmväggen, tränga in i tarmens slemhinna eller sprida sig i kroppen.1
Infektion kan orsakas av norovirus, salmonella eller campylobacter. Norovirus är ett calicivirus som också orsakar vinterkräksjuka.1
Matförgiftning kan även bero på gifter som bildas av bakterier i maten eller i tarmen. Det är alltså inte alltid själva bakterien som orsakar sjukdomen. Ibland är det ett gift som redan finns i maten när du äter den.
Vissa bakterier bildar gifter i maten när maten står framme, hålls otillräckligt varm eller kyls ned för långsamt. Det kan ske när maten förvaras vid fel temperatur under en längre tid. Exempel på bakterier som kan bilda gifter i maten är Bacillus cereus och Staphylococcus aureus.1
Clostridium perfringens och en diarréframkallande variant av Bacillus cereus bildar gifter först i tarmen. De behöver alltså inte bilda giftet i maten innan den äts. Dessa bakterier har bland annat varit inblandade i matförgiftningar i storkök.1