Sömnsvårigheter är besvär med sömnen som kan komma och gå eller finnas under längre tid. Det finns behandling som kan hjälpa, och de flesta kan sova genom att använda goda sömnvanor.
Sömnsvårigheter kan komma och gå eller finnas under längre tid.1 Insomni innebär insomningsproblem, upprepade uppvaknanden, för tidigt uppvaknande och störd funktion dagtid.2 Besvären kan förekomma hos vuxna och påverka hur du fungerar när du är vaken. Sömnens kvalitet är lika viktig som hur länge du sover.1 Olika personer behöver olika mycket sömn.3
En enstaka natt med för lite eller ingen sömn är inte skadlig.4 Efter en sådan natt kan du ändå vara trött och ha svårare att fokusera på vardagliga uppgifter. Oftast klarar du ändå det du behöver göra, och sömnen brukar sedan återgå till det vanliga av sig själv.
Sömnsvårigheter kan vara kortvariga eller långvariga. Besvär som varar mindre än tre månader kallas kortvariga sömnsvårigheter. Besvär som varar minst tre månader kallas långvariga sömnsvårigheter.3
Sömnproblem är vanliga och kan förekomma i olika former. Ungefärliga uppskattningar visar följande:
Långvariga sömnsvårigheter kan göra att du fungerar sämre i vardagen. Det finns behandling som kan hjälpa vid sömnsvårigheter. Kognitiv beteendeterapi rekommenderas i första hand vid långvariga sömnsvårigheter.4
Sömnsvårigheter kan alltså vara tillfälliga eller pågå under längre tid. Enstaka nätter med lite eller ingen sömn behöver inte vara skadliga, men långvariga besvär kan påverka vardagen och kan behandlas.
Sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker. Ibland är det flera saker samtidigt som påverkar sömnen, till exempel oro, ljud eller vanor som rör alkohol, nikotin och koffein.
Sömnsvårigheter kan märkas på olika sätt under natten. Besvären kan framför allt handla om att det är svårt att somna, att sömnen blir avbruten eller att du vaknar innan du har sovit färdigt.
Att vara vaken en kort stund under natten behöver alltså inte alltid betyda att sömnen har varit otillräcklig. Även om du vaknar flera gånger under en natt kan sömnen ändå vara tillräcklig. Det är vanligt att vara trött när du vaknar på morgonen, och det behöver inte betyda att du har fått för lite sömn.4
En sömnutredning börjar oftast på en vårdcentral. Där går vården igenom hur dina sömnsvårigheter ser ut och vilka delar av vardagen som påverkas. Du får svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår i övrigt.4 Vårdgivaren gör vanligtvis också en kroppslig undersökning när sömnsvårigheter utreds. Ofta behövs inga andra metoder än frågor om din hälsa och sömn, en kroppslig undersökning samt uppgifter om läkemedel och andra substanser.1 Frågorna hjälper vården att få en bild av dina besvär och att bedöma om fler undersökningar behövs.
Vårdgivaren kan fråga om aktuella läkemedel, droger, andra substanser och sjukdomshistoria.1 Det är bra att berätta om sådant även om du inte själv tror att det har samband med sömnen. Uppgifter om läkemedel och andra substanser ingår i bedömningen av sömnsvårigheter.
En del personer får lämna prover under sömnutredningen.4 Vilka prover som behövs beror på det som kommer fram när vården går igenom dina besvär och din sjukdomshistoria.
En läkare avgör om ytterligare undersökningar behövs.4
Kognitiv beteendeterapi rekommenderas i första hand vid långvariga sömnsvårigheter.4 Behandlingen kan hjälpa dig att förstå vad som håller sömnsvårigheterna kvar och att förändra tankar och beteenden som påverkar sömnen.5
I behandlingen kartläggs sömnen med hjälp av en sömndagbok. Du får också lära dig hur sömn fungerar och att förstå dina sömnbesvär.4
Behandlingen lär ut tekniker för att somna snabbare och göra sömnen mer sammanhängande.4 Exempel på tekniker är att arbeta med tankar som skapar oro kring sömnen, att gå upp samma tid varje dag och att undvika att vara vaken i sängen.
Kognitiv beteendeterapi vid sömnsvårigheter omfattar ofta sex till åtta sessioner. Behandlingen kan genomföras individuellt eller i grupp.5 Effekten av behandlingen brukar hålla i sig under lång tid efteråt.4
Regelbundna vanor kan hjälpa dig att skapa bättre förutsättningar för sömn. Försök hålla ungefär samma tider även när natten har varit dålig.
En sömnutredning börjar oftast på en vårdcentral.4 Där får du berätta om dina sömnvanor, trötthet och hur du mår i övrigt. En läkare kan avgöra om du behöver fler undersökningar och skriva remiss till ett sömnlaboratorium om det behövs.
Det finns även andra vägar till stöd, beroende på din situation:
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.4 Det betyder att du kan behöva börja på vårdcentralen för att få hjälp vidare till en specialistmottagning.
Vuxna behöver i genomsnitt sju till nio timmars sömn per natt.3 Det är samtidigt normalt att sömnbehovet skiljer sig åt mellan olika personer. Vissa klarar sig bra på ungefär sex timmars sömn per natt, medan andra behöver tio till elva timmar för att fungera bra.1
Hur du mår och fungerar på dagen kan därför vara viktigt att ta hänsyn till, inte bara antalet timmar du har sovit. Sömnens kvalitet har också betydelse för hur utvilad du känner dig.
Det är vanligt att vara vaken korta stunder under natten. Om stunderna är kortare än tre till fem minuter minns du dem ofta inte. Även flera uppvaknanden under en natt kan förekomma utan att sömnen blir otillräcklig.4
Det är också vanligt att vara trött när du vaknar på morgonen. Tröttheten behöver inte betyda att du har sovit för lite, utan kan bero på att du har vaknat i fel sömnfas.4
Efter en enstaka natt med lite eller ingen sömn brukar sömnen återgå till det vanliga av sig själv. En sådan natt kan göra att du känner dig trött och får svårare att fokusera på vardagliga uppgifter, men oftast klarar du ändå det du behöver göra.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sömnen kan påverkas av både kroppsliga och psykiska besvär. Även läkemedel kan vara en orsak, så det är viktigt att läkemedel finns med när orsakerna till sömnsvårigheter bedöms.
Vissa förhållanden kan öka risken för sömnsvårigheter eller göra det svårare att få regelbunden sömn. Ärftliga egenskaper, arbetstider och ålder kan påverka sömnen på olika sätt.
Vilken orsak som spelar störst roll kan variera mellan olika personer. Om sömnsvårigheterna hänger ihop med ett särskilt tillstånd eller besvär kan det behöva utredas och behandlas.
Sömnsvårigheter kan märkas även när du är vaken. Du kan till exempel märka att det blir svårare att fokusera på sådant du brukar göra under dagen, eller att du inte orkar vara vaken i situationer där du vanligtvis klarar det.
Du kan ha svårt att hålla dig vaken på lektioner eller möten eller när du tittar på film. Sömnsvårigheter kan också göra att du fungerar sämre under din vakna tid. Du kan känna dig mindre kreativ och social, och kan ha svårare att lära dig nya saker.4
Sök hjälp om du har besvär med sömnen som inte blir bättre trots att du gjort förändringar för att sova bättre.4
Kontakta en vårdcentral eller ansök om behandling på internetpsykiatri.se.4
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.4
Vid misstanke om en annan sömnstörning kan vården använda flera olika test:
Om fler undersökningar behövs kan läkaren skriva remiss till ett sömnlaboratorium.4 Där kan du få en mer omfattande utredning av sömnen. En remiss betyder att läkaren skickar en förfrågan till den mottagning som ska göra den fortsatta utredningen.
Långvariga sömnsvårigheter kännetecknas bland annat av besvär minst tre gånger i veckan under minst tre månader.5 Hur ofta besvären kommer och hur länge de har funnits är därför uppgifter som vården frågar om i sömnutredningen.
Läkemedel mot sömnsvårigheter bör användas under kort tid och i så låg dos som möjligt.8 Sömnläkemedel kan ibland användas när annat inte har fungerat och sömnsvårigheterna gör det svårt att klara vardagen.
Sömnläkemedel bör inte användas mer än fyra veckor i taget. Den sömngivande effekten av många läkemedel kan minska om du använder dem regelbundet under en längre tid.8
Det finns flera typer av läkemedel mot sömnsvårigheter, bland annat bensodiazepinliknande läkemedel, bensodiazepiner, melatonin, prometazin, alimemazin, propiomazin och vissa antidepressiva läkemedel. Vilket läkemedel som används beror bland annat på sömnbesvären, ålder, andra sjukdomar och andra läkemedel.8
Melatonin kan hjälpa vid insomningsproblem och vid upprepade uppvaknanden med svårt att somna om. Melatonin kan också hjälpa vid jetlag. Det finns ingen risk för beroende av melatonin. Sömnläkemedel kan göra att du somnar lättare och sover något mer, men de kan samtidigt påverka sömnens innehåll och känslan av att vara utvilad. Vid längre tids användning kan den sömngivande effekten av många läkemedel minska. En läkare kan därför ibland rekommendera att läkemedlet inte tas varje natt om behandlingen behöver fortsätta längre än en kort period.8
Vissa sömnläkemedel kan ge beroende.4 Risken gäller särskilt bensodiazepiner och läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner, men även läkemedel som inte är beroendeframkallande kan ibland skapa en vana som är svår att bryta.8
Sömnläkemedel kan påverka körförmågan genom dåsighet, yrsel eller suddig syn. Olika personer reagerar olika på läkemedel.8
Sömnläkemedel kan också ge andra oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, medan andra inte får det.
Vid besvärliga biverkningar kan läkaren behöva ändra dosen, byta läkemedel eller välja en annan behandling.8 Prata med läkaren om du får besvärliga biverkningar av ett läkemedel.
Behandlingen väljs utifrån orsaken till sömnbesvären.4 Därför kan behandlingen behöva riktas mot ett annat problem som påverkar sömnen.
Vid sömnsvårigheter som hänger ihop med depression kan vissa antidepressiva läkemedel också underlätta sömnen. Vissa antidepressiva läkemedel kan ibland fungera som sömnmedel, framför allt om du har långvariga sömnsvårigheter och svårt att sova hela natten.8
Försök också att ha liknande sovtider på lediga dagar. Dygnsrytmen kan komma ur balans om du har väldigt olika sovtider olika dagar.
En lugn kvällsrutin kan göra det lättare att somna. Börja varva ner i god tid och låt sovrummet vara en plats för lugn och sömn.
Ett sovrum som är mörkt, tyst och svalt kan underlätta sömnen. Ofta sover man bäst när det är lite svalare, det vill säga runt 14 – 18 grader. Om du har svårt att slappna av kan det hjälpa att göra en avslappningsövning eller ta ett varmt bad eller dusch.
Det du äter och dricker kan påverka hur du sover. Planera därför den sista koffeinen och kvällsmaten med nattsömnen i åtanke.
Arbetstider och resor över tidszoner kan göra det svårare att hålla en regelbunden dygnsrytm. Några enkla planeringar kan ändå minska påverkan på sömnen.
Om du prövar flera råd samtidigt kan det bli svårt att veta vad som hjälper. Börja gärna med en eller två förändringar, till exempel fasta uppstigningstider och en lugn kvällsrutin. Om sömnbesvären inte blir bättre trots förändringar för att sova bättre, se avsnittet om när du ska söka hjälp.
När en läkare bedömer att fler undersökningar behövs kan du få en remiss till ett sömnlaboratorium. Vilken mottagning som passar beror därför bland annat på vilken utredning du behöver. Du kan också få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.4
De flesta kan sova genom att använda goda sömnvanor.1 Regelbundna sovtider och vanor som hjälper sömnen kan därför vara betydelsefulla när besvären är tillfälliga.