Halsfluss – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid halsfluss

Vanliga symtom

Halsfluss kan kännas som en tydlig irritation eller smärta långt bak i halsen. Besvären märks ofta särskilt när du sväljer, eftersom de inflammerade halsmandlarna då rör sig och belastas. Smärtan kan göra det obehagligt att äta och dricka, och vissa får även svårt att svälja.

Vanliga symtom kan vara:

• Du får ont i halsen när du sväljer.¹
• Feber är vanligt vid halsfluss som orsakas av bakterier.¹
• Halsmandlarna kan bli röda och svullna.¹
• Lymfkörtlarna på halsen kan bli svullna och ömma.¹
• Vita eller gulvita beläggningar kan synas på halsmandlarna.⁵

De svullna lymfkörtlarna kan kännas som ömma kulor under huden på halsen. Beläggningarna kan se ut som vita prickar, vita fläckar eller ett vitgult lager på halsmandlarna. Att du ser beläggningar betyder inte i sig att infektionen säkert beror på bakterier, eftersom beläggningar kan förekomma vid både virus- och bakterieinfektion.

Feber och halsont kan komma tillsammans med att du känner dig trött eller hängig. Halsfluss kan börja ganska plötsligt, men symtomen kan också förändras under de första dygnen. Det är vanligt att besvären är tydliga i början och sedan börjar minska inom några dagar. Hur du mår påverkas inte bara av hur halsmandlarna ser ut, utan också av hur ont du har och hur lätt det är att svälja.

Skillnader mellan virus och bakterier

Symtomen överlappar ofta mellan virus och bakterier. Därför går det inte alltid att avgöra orsaken enbart genom att titta på halsen eller jämföra ett enskilt symtom. Feber, smärta när du sväljer, röda och förstorade halsmandlar samt ömma lymfkörtlar kan förekomma vid båda typerna av infektion.²

Följande symtom talar oftare för virusinfektion:

• Snuva.
• Hosta.
• Heshet.

Snuva, hosta och heshet förekommer ofta samtidigt vid en förkylning som orsakas av virus.¹ Även andra symtom kan förekomma vid virusinfektion, men de här förkylningssymtomen är särskilt användbara när man jämför virus med bakterieorsakad halsfluss. Om du saknar sådana symtom och i stället har feber, tydlig sväljningssmärta, röda förstorade halsmandlar och ömma lymfkörtlar kan en bakterieinfektion vara en möjlighet, men symtomen räcker inte ensamma för att avgöra orsaken.

Hos barn kan halsfluss märkas på andra sätt än hos vuxna. Små barn har inte alltid lätt att beskriva var det gör ont. De kan därför säga att de har ont i huvudet, ont upp mot öronen eller ont i magen.¹ Barn kan också visa att de har ont genom att inte vilja äta eller dricka. Huvudvärk, illamående eller kräkningar och ont i magen förekommer särskilt hos yngre barn, men det betyder inte att barnet säkert har halsfluss.

Det kan vara svårt att bedöma halsont hos ett litet barn eftersom barnet kanske inte berättar om smärtan på samma sätt som en vuxen. Var uppmärksam på om barnet vill dricka, hur barnet sväljer och om barnet verkar ovanligt trött.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:⁶

• Du kan inte svälja saliven, har feber och svårt att andas.⁶
• Mycket ont på ena sidan av halsen tillsammans med svårt att gapa kan vara tecken på halsböld.¹

En halsböld innebär att det har bildats var bakom en halsmandel. Besvären sitter oftast på ena sidan. Det kan också bli svårare att svälja och andas.¹ Ibland kommer febern tillbaka efter att du varit feberfri i några dagar, och du kan känna dig trött och slö.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.¹

Diagnos vid halsfluss

Undersökningen på mottagningen

När du undersöks för halsfluss börjar läkaren med att fråga om dina symtom.¹ Du får beskriva hur besvären började och hur de har utvecklats. Läkaren kan också fråga om andra besvär som kan hjälpa till att skilja halsfluss från andra orsaker till ont i halsen. Det kan till exempel handla om snuva, hosta, heshet, diarré eller kräkningar. Även uppgifter om halsfluss hos någon nära dig kan vägas in i bedömningen.

Därefter undersöker läkaren dig. Läkaren tittar i munnen och svalget med en lampa. För att se svalget bättre håller läkaren ibland ner tungan med en platt träpinne.¹ Det kan kännas lite obehagligt, men undersökningen tar bara några sekunder.

Läkaren undersöker också halsens utsida.¹ Med händerna kan läkaren känna på halsen för att bedöma om lymfkörtlarna är förstorade och ömma.⁶ Läkaren tittar samtidigt efter tecken som kan tala för infektion i halsmandlarna. Utseendet i svalget kan dock vara svårt att använda för att avgöra om infektionen beror på virus eller bakterier.

Undersökningen hjälper läkaren att bedöma hur sannolik en infektion med grupp A-streptokocker är och om det finns skäl att ta ett prov. En individuell klinisk bedömning behövs även när flera tecken finns på halsfluss.

Snabbtest och odling

Ett snabbtest kan visa om halsfluss beror på grupp A-streptokocker. Provet tas från halsmandlarna med en bomullsklädd pinne.¹ Läkaren för pinnen mot halsmandlarna och tar upp ett prov från området. Själva provtagningen kan kännas obehaglig, men går snabbt.

Svar på snabbtestet kommer inom fem till tio minuter.⁶ Testet används för att undersöka om den typ av bakterier som kallas streptokocker finns i provet. Ett positivt test visar att grupp A-streptokocker finns där, men ett prov kan inte alltid skilja mellan en infektion och att bakterien finns utan att orsaka symtom.²

Bakterieodling kan tas om halsfluss återkommer inom några veckor eller om snabbtestet är negativt trots misstanke om bakterieinfektion.¹ Odlingen görs med en bomullsklädd pinne på samma sätt som snabbtestet. Provet skickas till ett laboratorium och svaret kommer efter några dagar.

Ett prov tas inte automatiskt vid varje halsont. Läkaren väger ihop undersökningsfynden med din sjukdomshistoria innan behovet av test avgörs. På så sätt minskar risken att ett provresultat tolkas utan hänsyn till resten av bilden.

Hur läkaren bedömer behovet av test

Läkaren kan använda Centorkriterierna som ett stöd för att bedöma om ett snabbtest är motiverat. Centorkriterierna omfattar feber på minst 38,5 grader, ömma lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på halsmandlarna och frånvaro av hosta.²

Varje uppgift motsvarar ett tecken i bedömningen. Febern kan vara uppmätt eller bygga på vad du berättar. Läkaren bedömer också om lymfkörtlarna i käkvinklarna är ömma och svullna, om det finns beläggningar på halsmandlarna och om du saknar hosta.

Centorkriterierna är ett stöd i bedömningen och kan inte ersätta en individuell klinisk bedömning.⁷ De är framtagna för att hjälpa till att hitta personer som har större sannolikhet för infektion med grupp A-streptokocker.⁸ De visar däremot inte säkert vad som orsakar besvären hos just dig. Därför kan läkaren i vissa situationer ändå överväga test även om du inte uppfyller tre kriterier.

CRP ska inte användas i normalfallet vid halsfluss eftersom värdena överlappar mellan virus- och bakterieinfektioner.² Ett CRP-prov kan därför vara svårt att tolka när läkaren försöker avgöra om halsfluss beror på virus eller bakterier. Bedömningen bygger i stället på dina uppgifter, undersökningen och vid behov ett prov från halsmandlarna.

Behandling vid halsfluss

När antibiotika kan behövas

Behandlingen beror på vad som orsakar halsfluss. Virusorsakad halsfluss ska inte behandlas med antibiotika, eftersom antibiotika inte hjälper mot virusinfektioner.² Vid en trolig virusinfektion rekommenderas därför symtomlindrande behandling i stället. Detta gäller också i normalfallet när snabbtestet för grupp A-streptokocker är negativt.

Om grupp A-streptokocker påvisas kan antibiotika minska besvären och förkorta sjukdomstiden. Penicillin V är förstahandsbehandling vid påvisad grupp A-streptokockinfektion.⁷ Behandlingen är framför allt till för att minska symtomen och förkorta sjukdomstiden; nyttan när det gäller att förebygga komplikationer är liten för de flesta, men kan vara större i vissa riskgrupper.

• Antibiotika förkortar symtomen vid grupp A-streptokockhalsfluss med ungefär 1–2,5 dagar.²
• Onödig antibiotikabehandling kan bidra till resistensutveckling.²
• Antibiotika kan också ge biverkningar, bland annat från mag-tarmkanalen och huden.²

Det är därför inte lämpligt att behandla all halsfluss med antibiotika. Antibiotika kan sluta fungera om de används i onödan eller på fel sätt, vilket gör infektioner svårare att behandla. När infektionen beror på virus finns det ingen nytta av antibiotika, och även en del personer som har grupp A-streptokocker i svalget har inte en infektion som behöver behandlas.

Antibiotikakur och särskilda situationer

När läkaren bedömer att antibiotika behövs väljs preparat och behandlingstid utifrån bland annat provsvaret, ålder, tidigare reaktioner på läkemedel och andra sjukdomar. En vanlig behandlingstid med antibiotika är tio dagar.¹ Det är den behandlingstid som ofta används vid halsfluss orsakad av grupp A-streptokocker.

I övrigt friska vuxna och barn över 6 år kan behandlas med penicillin V i fem dagar med fyra doser dagligen.⁹ Den kortare behandlingen gäller inte alla. Barn med allvarlig underliggande sjukdom, tidigare svår grupp A-streptokockinfektion eller immunmodulerande behandling kan behöva en annan bedömning.

• Vid säkerställd typ 1-allergi mot penicillin kan klindamycin användas.⁸
• Vid återfall av halsfluss inom en månad kan läkaren välja en annan antibiotikabehandling, till exempel klindamycin eller cefadroxil.
• Vid terapisvikt behöver läkaren bedöma om behandlingen har fungerat och om diagnosen fortfarande stämmer.

Du ska få information om vilket läkemedel som har valts och hur länge behandlingen ska pågå. Fråga vårdpersonalen om något i behandlingen är oklart, till exempel vilken typ av reaktion som räknas som penicillinallergi eller varför en viss behandlingstid har valts. Valet av antibiotika och eventuell förändring av behandlingen ska göras av läkare.

Vid nedsatt immunförsvar eller tidigare svår grupp A-streptokockinfektion används lägre tröskel för testning och antibiotikabehandling.² I dessa situationer ska behandlingstiden inte vara kortare än tio dagar. Det beror på att personer i dessa riskgrupper kan behöva handläggas mer försiktigt än i övrigt friska personer.

Återkommande halsfluss och komplikationer

Om du får halsfluss ofta kan operation där halsmandlarna tas bort bli aktuell.¹ En sådan operation övervägs framför allt när infektionerna kommer tätt och påverkar vardagen mycket. Vid tre till fyra halsinfektioner per år kan läkaren skicka remiss till en specialistmottagning för bedömning och ställningstagande till operation.

1177 beskriver att operation kan bli aktuell efter tre till fem episoder av halsfluss under ett eller två år, särskilt när tidigare antibiotikabehandling med klindamycin eller cefadroxil inte har hjälpt. Det betyder inte att alla som haft flera halsinfektioner behöver opereras. Beslutet beror på hur ofta infektionerna kommer, hur besvärliga de är och om andra behandlingar har haft effekt.

En halsböld är en komplikation där det har bildats var bakom en halsmandel. Halsböld behandlas vanligtvis genom att en läkare öppnar bölden så att varet kan rinna ut.¹ Behandlingen görs oftast av en läkare som är specialist på sjukdomar i öronen, näsan och halsen, och efteråt får du antibiotikatabletter att ta hemma.

Efter att en halsböld har öppnats får du en tid för återbesök. Det beror på att bölden kan fyllas på med mer var efter ett tag. Barn som får halsböld eller vuxna som har haft två halsbölder kan behöva operation där halsmandlarna tas bort.

Vid försämring eller utebliven förbättring inom tre dagar bör läkare göra en ny bedömning.² Då kan läkaren bland annat leta efter en komplikation, bedöma om det finns en annan orsak till besvären eller ta ställning till om behandlingen behöver ändras.

Vid täta återfall kan personer i den nära familjen behöva undersökas för grupp A-streptokocker.¹ Det kan vara aktuellt eftersom flera personer som bor tillsammans kan bära på bakterien och sprida den vidare. Vid återkommande infektioner i en familj kan läkaren därför överväga att undersöka familjemedlemmar, även om de inte själva har tydliga besvär. Eventuell behandling av andra i familjen beslutas av läkare.

Egenvård vid halsfluss

Lindra halsont och feber

Det finns flera sätt att lindra besvären hemma. Prova det som känns bäst för dig, och anpassa råden efter hur ont det gör att svälja.

• Kall eller varm dryck kan kännas lenande i halsen.¹
• Yoghurt eller glass kan kännas bra när det gör ont i halsen.¹
• Receptfria smärtstillande läkemedel kan lindra smärtan.¹
• Halstabletter minskar inte svullnaden i halsen men kan kännas lenande.¹

Varm dryck, till exempel te, kan ha en lenande effekt. Kall dryck kan också kännas bra, så välj den temperatur som lindrar bäst för dig. Yoghurt och glass är exempel på kall mat som kan vara lättare och behagligare när halsen gör ont.

Du kan fråga på ett apotek vilka receptfria smärtstillande läkemedel som finns och hur de fungerar. Det är viktigt att kontrollera att läkemedlet passar dig eller ditt barn, eftersom alla läkemedel inte passar alla. Halstabletter kan vara ett alternativ om det känns bättre att ha något att suga på. De minskar däremot inte själva svullnaden i halsen. Sockerfria halstabletter är bättre för tänderna.

Vila, vätska och mat

Det är vanligt att matlusten minskar när det gör ont i halsen. Försök ändå att få i dig vätska, eftersom det är bra att dricka även när det är svårt att svälja. Små mängder ofta kan vara lättare än ett helt glas på en gång, om det känns besvärligt.

• Det är bra att försöka dricka även om det är svårt att svälja.¹
• Vila kan behövas vid halsont, men man behöver inte ligga ner hela tiden.⁶
• Fysisk aktivitet bör undvikas när man har en infektion i kroppen.⁶

Mjuk mat kan vara lättare att äta när det gör ont att svälja. Yoghurt och glass kan därför fungera som mellanmål eller något litet när vanlig mat inte känns lockande. Du behöver inte ligga ner hela tiden när du vilar. Det kan ofta vara bra att vara uppe och röra på sig lugnt, men undvik fysisk aktivitet under infektionen.

Om du är hes kan det också vara bra att vila rösten. Stanna hemma när du känner dig sjuk, eftersom det kan minska risken att andra blir sjuka.

Minska smittspridning hemma

Halsfluss kan smitta inom ett hushåll. Enkla vanor i vardagen kan minska risken för att föra smittan vidare eller själv bli smittad.

• Handtvätt kan minska risken att sprida eller få grupp A-streptokockinfektion.¹
• Man bör inte dela tandborste med någon som har halsfluss.¹
• En tandborste bör kokas efter varje användning i tre till fyra dagar efter påbörjad antibiotikakur.¹

Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt efter att du har hostat eller nyst och innan du rör vid ansiktet. Undvik att dela glas, bestick, mat och handduk med någon som är sjuk. Täck hostningar och nysningar i armvecket och stanna hemma tills du mår bättre.

Om du eller ditt barn har fått antibiotikakur mot halsfluss ska tandborsten kokas efter varje användning i tre till fyra dagar efter att kuren har börjat. Rengör också gärna nappar och leksaker som barnet stoppar i munnen efter en antibiotikakur mot halsfluss.

Vem kan hjälpa dig vid halsfluss?

Första kontakt vid vanliga besvär

Halsfluss kan bedömas på vårdcentral eller jouröppen mottagning.¹ Det är vårdnivåer där du kan få en första medicinsk bedömning när du har besvär från halsen.

Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning och hjälpa till att bedöma symtom eller hitta vård.¹ Du kan alltså få vägledning både om vilken mottagning som passar och om var du kan söka vård.

Välja mottagning och specialist

Du har möjlighet att själv välja mottagning. Man kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet.¹ Det betyder att du inte alltid behöver välja den mottagning som ligger närmast hemmet.

Om du behöver komma till den öppna specialiserade vården kan vägen dit se olika ut. Remiss kan ibland krävas till den öppna specialiserade vården.¹ En remiss är en hänvisning från vården till en annan mottagning. Fråga vårdcentralen eller 1177 vad som gäller för den mottagning du vill kontakta, eftersom remisskrav kan variera.

Vid återkommande eller mer långvariga besvär kan en öppen specialistmottagning vara aktuell efter bedömning i vården. Du kan också be vårdpersonalen förklara vilken mottagning som passar och hur du går vidare.

Vanliga frågor om halsfluss

Hur länge brukar halsfluss hålla på?

Det är vanligt att vilja veta när halsen ska börja kännas bättre. Symtomen vid halsfluss brukar försvinna efter tre till fyra dagar, men de kan ibland vara längre. Halsfluss brukar alltså gå över på några dagar, även om det kan ta längre tid för vissa.¹⁰ Om besvären inte börjar förbättras inom en vecka kan det finnas skäl att få en ny bedömning av orsaken.¹¹

Kan man få halsfluss igen?

Ja, halsfluss kan komma tillbaka efter att du har varit sjuk. Det är ganska vanligt att få halsfluss igen inom en månad. Det kan bero på att du har blivit smittad på nytt eller att bakterierna finns kvar inne i halsmandlarna. Om halsfluss återkommer inom några veckor kan läkaren ibland ta en bakterieodling från halsmandlarna.¹

Vid täta återfall kan personer i den nära familjen behöva undersökas för grupp A-streptokocker. I vissa fall kan operation där halsmandlarna tas bort bli aktuell när halsfluss återkommer ofta.¹

När kan barn gå tillbaka till förskolan eller skolan?

Ett barn kan återgå när det orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i vanliga aktiviteter.⁶ Barnet ska också ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel.¹ Det viktiga är alltså inte bara att barnet verkar piggt på morgonen, utan att det orkar med en hel dag i gruppverksamhet. Lite snuva eller lätt hosta behöver inte hindra barnet från att återgå, om barnet i övrigt orkar med vardagen som vanligt.⁶

Kan halsfluss gå över utan antibiotika?

Antibiotika behövs därför inte alltid vid halsfluss.⁶ Vid virusorsakad halsfluss hjälper antibiotika inte, medan läkare kan ordinera antibiotika om infektionen beror på grupp A-streptokocker.¹² Vid påvisad grupp A-streptokockinfektion förkortar antibiotika symtomen med 1–2,5 dagar.²

Onödig antibiotikabehandling bidrar dessutom till resistensutveckling.¹² Vilken behandling som passar beror på bedömningen av dina symtom och vad som orsakar infektionen.