Demens

Demens är en samlingsterm för en rad sjukdomar som påverkar våra intellektuella förmågor, vår så kallade kognition.

Det finns många olika typer av demenssjukdomar och symtomen kan skilja sig åt. Gemensamma tidiga tecken på demens är:

• Minnet försämras. Du har svårt att hitta ord eller namn, upprepar dig ofta eller förlägger saker. Du kan också få svårt att hitta i din omgivning trots att du egentligen känner den väl.

• Du eller dina närstående upplever att din personlighet förändras. Du kan tappa intresset för sådant som du tidigare tyckt om. Ibland blir du orolig eller ofta ledsen.

• Det är vanligt att du drar dig undan från sociala sammanhang.

Hur beter sig en dement person?

Vid demens försämras din intellektuella förmåga. Men allteftersom sjukdomen fortskrider kan du även drabbas av andra mer eller mindre vanliga symtom.

Kognitiva symtom vid demens

Bland de vanligaste kognitiva besvären vid demens återfinns:

• Afasi – svårigheter att uttrycka sig språkligt.

• Agnosi – svårigheter att förstå sinnesintryck som syn, hörsel eller smak.

• Apraxi – att inte längre kunna utföra praktiska sysslor eller aktiviteter. Exempelvis att klä på sig eller använda bestick.

• Exekutiv förmåga – nedsatt handlingsförmåga vilket leder till passivitet och svårighet att ta initiativ.

• Minnesproblem.

• Orientering – du kan få svårigheter att orientera dig i både tid och rum.

• Uppmärksamhet och tankeförmåga – du kan få svårt att hålla reda på en tankebana och tappar lätt koncentrationen även vid små störningar.

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens

Ibland kan du få hallucinationer eller vanföreställningar. Andra beteendemässiga störningar kan vara höga rop eller en förändrad dygnsrytm.

Kroppsliga symtom vid demens

I sjukdomens senare skede kan du drabbas av fysiska symtom som inkontinens, kramper, stelhet eller ofrivilliga muskelryckningar.

Vad är det för skillnad på demens och Alzheimers sjukdom?

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Närmare hälften av alla med demens lider av Alzheimers sjukdom. Symtomen kommer i allmänhet långsamt och det är främst minnet som påverkas.

Alla demenssjukdomar orsakas av skador på hjärnan. Det finns i sin tur cirka 100 sjukdomar som kan ligga bakom skadorna. Trots att demens vanligen förekommer hos personer med högre ålder så är sjukdomen inte en del av det naturliga åldrandet. De mest utbredda orsakerna till demens är:

• Alzheimers sjukdom – orsakas av att hjärnceller långsamt förtvinar och dör.

• Alkoholmissbruk eller vitamin B12-brist.

• Vaskulär demens – nervcellerna i hjärnan får inte tillräckligt med syre.

Du kan påverka hjärnans mående, och eventuellt skjuta fram insjuknandet i en demenssjukdom, genom att ta hand om dig. Exempelvis genom att äta en allsidig och hälsosam kost, motionera, vara social och aktiv samt hålla igång hjärnan. Du bör också undvika tobaksrökning och att dricka mycket alkohol.

För dig som har drabbats kan det kännas som att livet vänds upp och ner. Men det finns saker du kan göra för att underlätta din vardag.

• Berätta för närstående. På så vis kan du få stöd och förståelse och du känner dig mindre ensam i din sjukdom.

• Använd dig av strategier och knep för att lättare komma ihåg saker. Det kan vara exempelvis med minneslappar, att undvika stressfulla situationer eller införa speciella rutiner.

• Det finns många hjälpmedel som du kan använda dig av. Via din arbetsterapeut eller läkare kan du få information om tillgängliga hjälpmedel.

• Fortsätt röra på dig, umgås med andra och syssla med aktiviteter som du tycker om.

Dessvärre finns ingen behandling för att bota demens eftersom sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte går att läka. Mot vissa demenssjukdomar, som exempelvis Alzheimers sjukdom, finns läkemedel som till en början kan lindra symtomen. Du kan också läkemedelsbehandlas mot specifika besvär som exempelvis beteendestörningar eller psykiska symtom. Vid vaskulär demens är det viktigt att du behandlas för högt blodtryck och att du slutar röka för att undvika ytterligare skador.

Allteftersom sjukdomen fortskrider behöver du stöd i varierande grad. När du har diagnostiserats kommer du att få en plan för stöd och vård via kommunen. Se till att tidigt ta kontakt med både vård och kommun. Då vet både du och dina närstående vilket stöd och typ av omsorg ni kan förvänta er i olika stadier av sjukdomen.

Du kan också få samtalsstöd i samband med att du får en diagnos. Det kan vara omtumlande och förenat med både oro och sorg att få veta att du har en demenssjukdom. Med samtal kan du få hjälp att bearbeta dina känslor och få stöd i hur du kan fortsätta leva ett gott liv så länge som möjligt. Det finns även andra hjälpmedel vid demens.

Hur länge kan man leva med demens?

Det finns många olika slags sjukdomar inom begreppet demens och hur de utvecklas skiljer sig åt. Även mellan individer. Därför går det inte att säga hur länge någon kan leva med demens. Vissa har en mycket långsam sjukdomsutveckling medan andra drabbas av ett mer aggressivt förlopp.

Om du misstänker att du eller en närstående kan ha drabbats av en demenssjukdom bör du söka vård direkt. En läkare kommer då att göra en utredning för att ta reda på vilken demenssjukdom du har samt för att utesluta andra möjliga orsaker till dina symtom.

• Vårdcentral

Kan demens behandlas av nätläkare?

För att diagnostisera och om möjligt behandla demens krävs en demensutredning. Du kan därför komma att remitteras eller hänvisas vidare om du söker vård online.