Demens – symtom, orsaker och behandling

Andra och ibland behandlingsbara orsaker

Demenssymtom kan också bero på andra sjukdomar eller tillstånd än de vanligaste demenssjukdomarna. Sådana orsaker kallas sekundär demens när besvären uppstår som följd av ett annat medicinskt tillstånd.

• Alkohol kan orsaka sekundär demens.³
• Hjärninflammation kan orsaka sekundär demens.³
• Hjärnhinneinflammation kan orsaka sekundär demens.³
• En traumatisk hjärnskada kan orsaka sekundär demens.³
• Brist på vissa vitaminer kan orsaka demenssymtom.³
• Demenssymtom som beror på vitaminbrist kan gå tillbaka när orsaken behandlas.³
• Biverkningar av vissa läkemedel kan orsaka demenssymtom.³
• Demenssymtom som beror på läkemedelsbiverkningar kan gå tillbaka när orsaken behandlas.³

Andra tillstånd som kan orsaka demens eller demensliknande symtom är bland annat Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, multipel skleros och Wilsons sjukdom. Även blödning eller en tumör i hjärnan, vätskeansamling i hjärnan, vissa hormonella sjukdomar och vissa infektioner kan vara orsaker där symtomen kan gå tillbaka när det som orsakar dem behandlas.

Eftersom flera olika tillstånd kan ge liknande besvär behöver vården ibland utesluta andra orsaker innan diagnosen blir klar. Vid en demensutredning undersöks du därför för att ta reda på om besvären beror på demens eller något annat.

Riskfaktorer och ärftlighet

Risken för demens ökar med stigande ålder. Högre ålder är den största riskfaktorn för demens.²

Flera tillstånd som påverkar blodkärlen kan också öka risken. Det gäller bland annat högt blodtryck, okontrollerad diabetes, höga blodfetter och rökning. Hög alkoholkonsumtion kan också öka risken för demens.

• Rökning kan öka risken för demens.²
• Okontrollerad diabetes kan öka risken för demens.²
• Högt blodtryck kan öka risken för demens.²
• Hög alkoholkonsumtion kan öka risken för demens.²

Ärftlighet kan spela roll, men en nära familjemedlem med demens innebär inte att du säkert kommer att få sjukdomen. Om en biologisk förälder eller ett syskon har demens kan din risk vara högre.³ I sällsynta fall beror demens på en genförändring.

Om minnes- eller tankeförändringar har börjat är det viktigt att orsaken utreds, eftersom vissa orsaker kan behandlas. Läs mer om hur vården utreder demens i avsnittet om demensutredning.

Förändringar i vardag, känslor och beteende

Demens kan också påverka initiativförmågan, känslorna och kontakten med andra. Det kan märkas genom att du:

• får svårare att ta initiativ.¹
• lättare blir orolig, ledsen eller irriterad.¹
• undviker sociala sammanhang.¹

De olika besvären kan också göra att du drar dig undan sociala sammanhang.¹ Vissa demensformer kan dessutom ge problem med balans och rörelse.²

Symtomen kan påverka hur du tänker, förstår och klarar sådant som tidigare har varit lättare. Närstående kan därför lägga märke till förändringar i vardagen innan du själv gör det.

Variationer och när återkommande besvär bör bedömas

Vilka symtom du får beror på vilken form av demens du har. Symtomen kan också vara olika från person till person.¹ En del får främst minnesbesvär, medan andra tidigt märker förändringar i språk, initiativförmåga, känslor, orientering, balans eller rörelse. Besvären kan alltså märkas på olika områden av tänkandet och vardagen, inte bara genom glömska.²

Minnet kan ibland fungera sämre utan att det beror på demens. När du blir äldre kan minnet och förmågan att tänka påverkas, och det behöver inte bero på demens. Ett tillfälligt sämre minne kan till exempel bero på att du har sovit dåligt, haft mycket att göra eller är stressad.¹

Om du vid flera tillfällen har haft svårare att komma ihåg saker än tidigare ska du söka vård. Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på demens. Du kan också ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.¹

• Vårdpersonalen går igenom din personliga sjukdomshistoria.³
• Vårdpersonalen går igenom familjens sjukdomshistoria.³
• Vårdpersonalen tittar på vilka läkemedel du använder.³
• En kroppslig undersökning kan ingå i utredningen.²

Det kan vara bra att en närstående följer med eller kan beskriva förändringar som har märkts i vardagen, eftersom närstående ofta är de som först reagerar på att en person har förändrats.¹ Uppgifter från både dig och närstående kan ge vårdpersonalen en tydligare bild av symtomen och deras utveckling.

Vårdpersonalen frågar också om sådant som kan påverka hur du tänker, minns och fungerar i vardagen. Besvären kan behöva bedömas i flera delar av tänkandet, eftersom demens kan ge problem med bland annat minne, språk och problemlösning.²

Tester som kan användas

Vilka tester som behövs beror på vad vårdpersonalen behöver undersöka. Följande undersökningar och tester kan användas i en demensutredning:

• Tester av tänkande, minne och språk kan ingå i utredningen.²
• Blodprover kan användas.²
• Hjärnavbildning med datortomografi eller magnetkamera kan användas.
• En bedömning av den psykiska hälsan kan göras för att se om en psykisk sjukdom bidrar till symtomen.²

Testerna kan ge information om hur minnet, tänkandet och språket fungerar. En bedömning av den psykiska hälsan används för att se om en psykisk sjukdom bidrar till symtomen. Hjärnavbildning kan göras med datortomografi eller magnetkamera. I vissa utredningar kan även andra undersökningar användas, till exempel genetiska tester eller en undersökning av ryggvätskan.^2,3

Ett enskilt test avgör inte alltid om du har demens. Vårdpersonalen använder flera uppgifter för att bedöma om besvären beror på demens eller något annat. Resultatet från utredningen kan också hjälpa läkaren att bedöma vilken form av demens som är mest sannolik.

Vanliga läkemedelsalternativ är:

• Kolinesterashämmare kan förbättra minnet genom att ändra den kemiska balansen i hjärnan.³
• Memantin påverkar signalerna i hjärnan och kan hjälpa minnet samt göra det lättare att klara vardagliga aktiviteter.³
• Andra läkemedel kan användas mot ångest, depression, sömnproblem eller muskelstelhet.²

Vissa läkemedel kan ge starka biverkningar hos personer med demens.² Vilket läkemedel som passar behöver därför bedömas utifrån dina symtom och din situation. Kolinesterashämmare är en grupp läkemedel som bland annat omfattar donepezil, rivastigmin och galantamin. Memantin är en annan läkemedelsbehandling som hör till gruppen NMDA-receptorantagonister.³ Läkemedel mot ångest, depression, sömnproblem och muskelstelhet behandlar symtom, men botar inte demens.²

Stöd från olika professioner

Behandlingen kan även bestå av stöd från olika professioner. Arbetsterapi kan hjälpa dig att hitta sätt att göra vardagliga aktiviteter enklare. Logopedi kan hjälpa vid sväljsvårigheter och om du har svårt att tala högt och tydligt.²

Samtalsstöd kan hjälpa dig och din familj att hantera svåra känslor och beteenden. Det kan också hjälpa er att planera framåt. Musik- eller konstterapi kan minska oro och förbättra välbefinnandet. Stödet kan alltså riktas både till dig som har demens och till din familj. Samtalsstöd kan handla om att lära sig hantera svåra känslor och beteenden. Musik- eller konstterapi är andra behandlingsformer som kan användas för att minska oro och stärka välbefinnandet.²

Behandling av bidragande hälsoproblem

En del av behandlingen kan vara att hantera andra hälsoproblem som påverkar hjärnan, till exempel diabetes och högt blodtryck. Behandlingen kan också innebära att läkemedel byts eller att dosen ändras. Om en hjärntumör orsakar besvären kan en operation vara en behandlingsmöjlighet. Behandling av andra hälsoproblem kan också innebära att vitamin-, kalcium-, sköldkörtel- eller blodsockernivåer balanseras. Infektioner kan behandlas med läkemedel när de bidrar till besvären.³

Det gäller bland annat symtom som beror på vitaminbrist eller biverkningar av vissa läkemedel.

Hålla igång och vara delaktig

Regelbunden fysisk träning kan ingå i åtgärder som stödjer hjärnans funktion. Social delaktighet kan också vara en del av sådant stöd. Det kan till exempel handla om att fortsätta prata med vänner och familj.³

• Delta i regelbunden fysisk träning som stöd för hjärnans funktion.
• Var socialt delaktig för att stödja hjärnans funktion.
• Ha hobbyer som utmanar tankeförmågan, till exempel korsord, ordlekar, läsning eller nya aktiviteter.³
• Kontrollera och behandla nedsatt hörsel och syn, eftersom det kan minska risken för kognitiv nedsättning.³

Det är bra att välja aktiviteter som passar dina intressen och din förmåga. Hjärnan kan hållas aktiv genom både sociala aktiviteter och hobbyer som kräver att du tänker.

Stöd i vardagen och planering

När demens utvecklas längre behöver personen ofta hjälp med det mesta.¹ I den svåraste graden är personen helt beroende av andra för vård.² Hur snabbt hjälpbehovet ökar skiljer sig mellan personer och beror bland annat på vilken sorts demens personen har.¹

Ett skriftligt framtidsdirektiv kan beskriva vilken medicinsk vård du vill ha senare.³ Det är en skriftlig plan som berättar för vårdgivare och familj vilken medicinsk vård du vill ha i framtiden. På så sätt kan dina önskemål bli tydliga även om du senare har svårt att uttrycka dem själv.

Du kan be vårdpersonalen att förklara sådant som är oklart och fråga vilken mottagning som ansvarar för nästa steg. På varden.se kan du läsa mer om diagnos och behandling vid demens.

Även andra sjukdomar kan påverka bedömningen av livslängden. Symtomens svårighetsgrad och personens livssituation påverkar också bedömningen av livslängden. Det går därför inte att ange en bestämd livslängd som gäller för alla med demens.³

Vilket stöd kan närstående få?

Som närstående till en person med demens har du rätt till eget stöd. Du kan ha en viktig roll för personen som är sjuk.¹

Samtidigt behöver du ta hand om dig själv för att orka. Livet kan bli annorlunda när någon nära dig har demens. Det kan vara viktigt att söka stöd även för dina egna behov som närstående.¹