Bihåleinflammation – symtom, orsaker och behandling

Flera förhållanden i näsan och bihålorna kan påverka hur lätt bihåleinflammation uppstår:

• Storleken på bihålornas öppningar påverkar risken för bihåleinflammation.²
• Slemhinnornas förmåga att transportera bort slem påverkar risken för bihåleinflammation.²
• Hur starkt immunförsvaret är kan påverka risken för bihåleinflammation.

När slemhinnorna svullnar kan de små öppningarna mellan bihålorna och näsan blockeras. Då försvåras avrinningen från bihålorna. Även slemhinnornas förmåga att transportera bort slem har betydelse för risken. Det innebär att risken inte bara påverkas av en infektion, utan också av hur näsan och bihålorna är utformade och fungerar.

Andra bakomliggande faktorer

Andra faktorer som anges som riskfaktorer är näsutskott, sned nässkiljevägg och astma.⁴ Näspolyper kan också bidra till att passagen i näsan blockeras. En sned nässkiljevägg innebär att skiljeväggen i näsan inte är rak och att passagen på ena sidan blir trängre. Astma är särskilt kopplad till näspolyper i vissa former av långvarig bihåleinflammation.

Ett försvagat immunförsvar kan öka risken för bihåleinflammation.⁴ Det gäller bland annat vid vissa sjukdomar och vid behandlingar som påverkar immunförsvaret. Svamporsakad bihåleinflammation är också mer sannolik hos personer med ett försvagat immunförsvar.

En infektion i en tand i överkäken kan sprida sig till den närmaste bihålan.² Då finns infektionen bara i den bihåla som ligger närmast tanden. Sådan tandrelaterad bihåleinflammation förutsätter att bakterier kan ta sig från munhålan upp till bihålan, exempelvis genom en förbindelse mellan munhålan och käkhålan.

Ibland går det inte att peka ut en enda orsak, särskilt vid långvarig bihåleinflammation. Orsaken till kronisk bihåleinflammation är ofta okänd.¹ Föreslagna mekanismer är bland annat bakterier som bildar en skyddande beläggning i näsan och andra förändringar i slemhinnorna. Det betyder inte att besvären beror på något du har gjort, utan att flera faktorer kan samverka.

Övriga besvär och variationer

Bihåleinflammation kan också påverka tänderna, allmäntillståndet och öronen. Vilka besvär du får beror på vilka områden som påverkas.

• Bihåleinflammation kan ge smärta i överkäkens tänder, särskilt när du lutar dig framåt.²
• Feber och trötthet kan förekomma.²
• Andra möjliga symtom är hosta, huvudvärk, dålig andedräkt och tryck i öronen.⁶
• Barn kan bli irriterade, få svårt att äta och andas genom munnen.⁵

Hos barn kan bihåleinflammation också göra att barnet blir rött och svullet runt näsroten och ögonen. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på sådana förändringar nära ögonen, eftersom de kan behöva bedömas snabbt.

Symtomen kan ibland likna besvär från andra tillstånd i näsa, ansikte eller öron. Om du har besvär som oroar dig, eller om de återkommer, kan du kontakta vården för att få hjälp att bedöma dem.

Akut och långvarig sjukdom

Hur länge besvären varar används för att beskriva olika former av bihåleinflammation.

• Återkommande akut bihåleinflammation innebär minst fyra episoder under ett år.⁴

Vid en långvarig form kan symtomen finnas kvar under längre tid utan att försvinna helt. Besvären kan då variera i styrka. Om du upprepade gånger får ansiktssmärta, nästäppa eller snuva kan det vara bra att söka vård för en bedömning.

När symtomen kräver snabb vård

Vissa symtom kan vara tecken på en mer allvarlig infektion eller en komplikation. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har något av följande symtom:²

• Sök vård genast vid bihålesmärta tillsammans med hög feber och att du är mycket sjuk.²
• Sök vård genast vid feber och kraftig värk över pannan.²
• Barn med feber och rodnad eller svullnad vid ena ögonvrån eller runt ena ögat behöver söka vård genast.²
• Dubbelseende, synpåverkan eller förändrat läge på ögongloben är tecken som kräver omedelbar vård.⁷

Sök också vård genast om du eller ditt barn får bihålesmärta tillsammans med mycket stel nacke, så att hakan inte går att böja mot bröstet, eller om du samtidigt blir trött och svag.² Sådana symtom behöver bedömas skyndsamt.

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen inte går att nå eller är stängd, ska du söka vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.²

• svullna slemhinnor
• varigt sekret
• näspolyper
• anatomiska förträngningar

Fynden i näsan kan hjälpa läkaren att bedöma om det finns inflammation eller något som hindrar passagen. Vid en mer noggrann undersökning kan läkaren leta efter tecken på var och svullnad längre in i näsan, bland annat med fiberoptik.

Om läkaren behöver utesluta en komplikation undersöks ögonrörelserna och synen.¹ Läkaren kan också kontrollera om det finns svullnad runt ögonen eller i pannan. Sådana uppgifter är viktiga när det finns tecken på att besvären kan påverka strukturer utanför bihålorna.

Tänderna i överkäken kan också undersökas.¹ Tandstatusen bedöms för att upptäcka tecken på en infektion i en tand. En infektion i en tand i överkäken kan sprida sig till den bihåla som ligger närmast tanden, och därför kan en tandrelaterad infektion vara en möjlig förklaring till besvären.

Bilddiagnostik och prov

Röntgen med datortomografi används inte rutinmässigt när läkaren misstänker en okomplicerad akut bihåleinflammation.⁸ Datortomografi kan däremot övervägas när besvären inte förbättras, när den akuta sjukdomen återkommer eller när besvären är långvariga.¹

Datortomografi av bihålorna kan visa om det finns vätska i bihålorna och hur svullen slemhinnan är.² Undersökningen kan därför ge mer information om bihålorna än vad som går att se vid en vanlig undersökning av näsan. Vid tecken på komplikation eller svåra sjukdomstecken kan datortomografi av bihålorna behövas.

Ett prov för odling tas inte vid alla fall av bihåleinflammation. Odling görs när det finns anledning att misstänka en ovanlig smitta eller när besvären inte har svarat på behandling.¹ Provet tas från sekret i näsan om läkaren kan fånga sekret direkt från en vargata. Om det inte går kan odling tas från nässvalget.

Vilka undersökningar som behövs beror alltså på hur dina besvär ser ut, hur länge de har funnits och om undersökningen visar tecken på komplikation eller en annan orsak.

Vid akut bihåleinflammation kan kortisonsprej i näsan också övervägas när besvären har pågått omkring tio dagar eller längre utan att förbättras.⁷ Kortisonsprej kan lindra symtomen, men påverkar sannolikt inte hur länge besvären varar. Det är viktigt att använda sprejen på det sätt som du har fått instruktion om, eftersom det annars kan vara svårt att få rätt effekt.

Antihistamin kan användas när allergisk näsinflammation finns samtidigt. Då behandlas både den allergiska svullnaden och besvären från bihåleinflammationen. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på din ålder, andra sjukdomar och vilka läkemedel du redan använder. Följ därför ordinationen eller informationen på förpackningen.

När antibiotika kan behövas

Antibiotika behövs inte vid de flesta fall av akut bihåleinflammation, eftersom bihåleinflammation ofta orsakas av virus.⁵ Antibiotika hjälper inte mot virus och kan dessutom ge biverkningar. Därför brukar läkaren väga symtomens svårighetsgrad och sjukdomens förlopp mot den möjliga nyttan innan antibiotika skrivs ut.

Antibiotika kan behövas vid en allvarlig bakterieorsakad bihåleinflammation.² Det gäller särskilt när du är mycket sjuk, när besvären är svåra eller när det finns tecken på komplikationer. Vid misstänkt akut bakteriell bihåleinflammation är penicillin V förstahandsval i Sverige enligt den refererade behandlingsöversikten.⁹

Antibiotika gör liten skillnad för hur länge symtomen varar vid akut bihåleinflammation.⁷ Det betyder att antibiotika inte automatiskt gör att du blir frisk snabbare. Vid lindriga eller måttliga besvär kan symtomlindrande behandling därför vara tillräcklig, även om snuvan är färgad eller om du har tryck över ansiktet.

Om läkaren bedömer att antibiotika behövs får du information om vilket läkemedel du ska ta och hur länge behandlingen ska pågå. Valet kan påverkas av till exempel allergi mot penicillin, ålder, graviditet, andra sjukdomar och om du nyligen har fått antibiotika.

Ibland behöver läkaren följa utvecklingen innan antibiotika sätts in. Om du får en så kallad reservordination ska du få tydliga instruktioner om när den ska användas. Antibiotika kan också behöva bytas om besvären förvärras under behandlingen eller om odling visar att en annan behandling passar bättre.

Vid långvarig bihåleinflammation har antibiotika normalt ingen självklar plats i behandlingen. Antibiotika kan ändå ordineras av en öron-näsa-hals-specialist i vissa situationer, till exempel vid en försämring eller efter särskild bedömning. Behandlingen av långvariga besvär riktas i stället ofta mot inflammationen och eventuell bakomliggande sjukdom.

Spolning och specialistbehandling

Bihålorna kan spolas om inflammationen inte läker.² Spolningen kan göras en eller flera gånger och sker med bedövning i näsan. Genom spolningen kan innehåll i bihålan tömmas ut, vilket kan minska symtomen och bidra till att du snabbare blir bättre.

Spolning av bihålorna kan också ge möjlighet att undersöka vilka bakterier som har orsakat inflammationen.² Ett prov från bihålan kan därför hjälpa läkaren att välja antibiotika om den första behandlingen inte har fungerat eller om orsaken är oklar.

Vid utebliven effekt av antibiotika kan en öron-näsa-hals-specialist bedöma behov av punktion eller dränage.¹ Punktion innebär att läkaren gör en öppning till bihålan för att komma åt innehållet. Dränage innebär att vätska eller var får möjlighet att rinna ut. Sådana åtgärder används efter en medicinsk bedömning och är inte något du ska göra själv.

En remiss innebär att en annan vårdgivare ber en specialistmottagning att bedöma dig. Vid långvariga, återkommande eller svårbehandlade besvär kan du behöva bedömas av en öron-näsa-hals-specialist. Specialisten kan göra en mer detaljerad undersökning av näsan, ta odling och ta ställning till fortsatt läkemedelsbehandling, spolning eller operation.

Om bihåleinflammationen beror på en infektion i en tand i överkäken behöver tanden behandlas för att besvären i bihålan ska kunna läka. Antibiotika kan tillfälligt lindra symtomen, men besvären kan komma tillbaka om tandinfektionen finns kvar. Behandlingen av tanden och bihåleinflammationen behöver därför samordnas.

Operation

En operation kan bli aktuell när annan behandling inte har gett tillräcklig effekt, eller när det finns en förträngning eller annan förändring som hindrar bihålans dränage. En operation kan innebära att var töms ut och att öppningen från bihålan till näsgången vidgas.²

Operationen görs oftast genom näsan med smala instrument och en liten kamera.² Den kan göras med lokalbedövning eller narkos, beroende på vilken operation som behövs och vad läkaren bedömer passar bäst. Efter operationen kan läkaren placera kompresser i näsan, och du får information om när och hur de ska tas bort.

Vid långvarig bihåleinflammation kallas den vanligaste typen av operation funktionell endoskopisk sinuskirurgi. Funktionell endoskopisk sinuskirurgi kan öppna förbindelserna mellan näsa och bihålor och avlägsna sjuk vävnad.¹ Operationen kan lindra symtom och göra det lättare för kortisonbehandling i näsan att nå rätt område, men den botar inte alltid den långvariga inflammationen.

Operation rekommenderas inte för alla som har bihåleinflammation. Beslutet grundas på hur länge du har haft besvär, hur svåra de är, vad undersökningen visar och om läkemedelsbehandling har fungerat. Inför en operation kan du behöva genomgå datortomografi av bihålorna för att läkaren ska kunna planera ingreppet.

Efter operationen följer du de råd du får om läkemedel och uppföljning. Målet är att inflammationen ska läka lättare och att förbindelserna mellan näsan och bihålorna ska hållas öppna. Vid kronisk bihåleinflammation kan fortsatt behandling med kortisonsprej i näsan behövas även efter operationen.

• Avsvällande nässprej ska användas i högst tio dagar.²
• Nässköljning med koksaltlösning kan hjälpa till att få bort segt slem och snor.²
• Paracetamol eller ibuprofen kan användas mot smärta eller feber.¹⁰

Smärtstillande läkemedel kan göra det lättare att vila när du har ont i ansiktet eller feber. Om du är osäker på vilket läkemedel som passar dig, fråga på apotek eller kontakta vården.

Vid nässköljning kan du använda färdig koksaltlösning från apotek. Det finns också produkter som är avsedda för att skölja igenom näsan. Be personalen på apoteket visa hur produkten används om du känner dig osäker, särskilt om du använder en nässköljningskanna eller annan sköljutrustning.

Egenvård kan lindra besvären, men kontakta en vårdcentral om du inte blir bättre inom tio dagar. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ont i bihålorna, hög feber och är mycket sjuk, eller feber och kraftig värk över pannan.² Barn som får feber och samtidigt blir röda eller svullna vid ena ögonvrån eller runt ena ögat behöver också söka vård genast.

Sådant som kan förvärra besvären

Rökning irriterar slemhinnorna och kan göra nästäppan mer besvärlig. Undvik därför att röka medan du har besvär från näsan och bihålorna.

• Rökning gör slemhinnan svullen och gör det svårare för slemmet att rinna ut.²
• Vid feber eller om du inte orkar med vanliga aktiviteter bör du stanna hemma och undvika kontakt med andra tills du mår bättre.⁵

Förkylningsvirus som kan orsaka bihåleinflammation sprids lätt.² Att stanna hemma när du har feber eller inte orkar med dina vanliga aktiviteter minskar därför kontakten med andra medan du återhämtar dig.

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen inte går att nå när det är bråttom ska du söka vård på en akutmottagning.²

Behöver alla bihåleinflammationer antibiotika?

Nej, alla bihåleinflammationer behöver inte antibiotika.¹¹ Bihåleinflammation orsakas ofta av virus, och antibiotika botar inte virusorsakade infektioner.⁴ Därför brukar antibiotika inte rekommenderas när symtomen har funnits i omkring tio dagar eller mindre.

Antibiotika kan vara aktuellt vid en allvarlig bihåleinflammation som beror på bakterier.² Det är en bedömning som görs av vården utifrån hur du mår och hur besvären har utvecklats. Antibiotika gör dessutom liten skillnad för hur länge symtomen varar vid akut bihåleinflammation.⁷

Överanvändning av antibiotika kan ge onödiga biverkningar och bidra till antibiotikaresistens.⁴ Biverkningar kan till exempel vara diarré och illamående.⁷ Antibiotikaresistens innebär att bakterier blir svårare att behandla med antibiotika i framtiden. Därför är det viktigt att antibiotika används när vården bedömer att nyttan överväger nackdelarna.