Sepsis kallas i folkmun för blodförgiftning. Det är ett livshotande tillstånd som måste behandlas omedelbart.
Blodförgiftning är ett tillstånd som uppkommer efter en infektion i kroppen. Normalt sett så tar kroppen hand om en infektion och det går över av sig själv. Men ibland så kan kroppens immunförsvar aktiveras mer än det egentligen behöver vid en infektion och kan då orsaka en stor påfrestning på de inre organen. Det är vid den här överaktiveringen av immunförsvaret som sepsis uppkommer. En av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning är om man redan är sjuk i lunginflammation. Sepsis är ett allvarligt tillstånd och kräver omedelbar vård. Om du eller någon av dina närstående uppvisar symtom på blodförgiftning bör ni omedelbart kontakta 112.
Sepsis är det korrekta namnet på tillståndet som i vardagligt tal kallas blodförgiftning. Blodförgiftning är idag inte en diagnos som kan utdelas av läkare. Namnet blodförgiftning är missvisande då det inte är blodet i sig som orsakar tillståndet. Sjukdomen sepsis, som benämningen blodförgiftning syftar på, är en överaktivering av immunförsvaret där inre organ kan skadas.
Sepsis uppkommer från en infektion i eller på kroppen. Många tror att röda märken och strimmor runt ett sår är tecken på blodförgiftning, men det stämmer inte. Rodnad och svullnad kring ett sår kan vara tecken på att en infektion är på gång. Vid sepsis insjuknar man oftast snabbt och känner sig väldigt sjuk och allmänpåverkan.
Vanliga symtom på blodförgiftning är:
Sepsis kan orsakas av en rad olika virus och bakterier som triggar igång kroppens immunförsvar. Det är vanligtvis helt normalt och ofarligt att kroppens immunförsvar sätts igång vid en infektion. Men vid blodförgiftning går immunförsvaret in i en kraftig obalans där bakterier tar sig ut i blodet. Bakterierna gör att blodkärlen börjar läcka blod och försämrar på så vis kroppens förmåga att syresätta alla organ. När organen inte får tillräckligt med syre så får man organsvikt och går in i ett livshotande stadie.
Blodförgiftning kan uppkomma från en helt vanlig infektion, oftast i samband med en lunginflammation. Man kan även få sepsis från andra typer av infektioner i kroppen, såsom ytliga sår eller urinvägsinfektioner. Risken att få in bakterier i blodet ökar om man har föremål insatta i kroppen, som en kateter, ledprotes eller pacemaker. Äldre personer och personer med underliggande sjukdomar har en högre risk att drabbas av sepsis.
Det går inte att skydda sig mot blodförgiftning mer än att åta förebyggande åtgärder i form av eventuell vaccinering och livsstilsvanor. Rökare, kraftigt överviktiga personer och de med hög alkoholkonsumtion har högre risk att insjukna och få allvarligare komplikationer vid sepsis än andra patienter. Vaccinering mot pneumokocker och Haemophilus influenzae typ B har visat sig drastiskt minska risken för sepsis hos barn. Om du är över 65 år eller har vissa kroniska sjukdomar bör du också vaccinerats för pneumokocker.
Sepsis behandlas med antibiotika, oftast direkt in i blodet. Vid sepsis blir man oftast inlagd på sjukhus under en period och intensivvård kan behövas i vissa fall. Det är avgörande att upptäcka och påbörja behandling mot sepsis snabbt. De flesta som i ett tidigt skede får antibiotikabehandling mot blodförgiftning blir friska och återställda. Beroende på hur påverkade organen blivit i insjuknandet kan man få ytterligare behandling, exempelvis syrgas som kan hjälpa lungorna.
Vid tillståndet septisk chock så går det inte att häva blodtrycksfallet som orsakats av sepsis trots behandling.
Vid misstänkt sepsis tas blodprover, mätning av puls, blodtryck, syresättning och andningsförmåga. En kroppsundersökning görs av en läkare för att hitta var i kroppen infektionen kan ha uppkommit. I kombination med olika prover och eventuell röntgen kan läkaren fastställa sepsis.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!