Rotfyllning kan behövas när vävnaden som finns inne i tanden har blivit infekterad eller inflammerad av bakterier. Läs mer här!
Rotfyllning, eller rotbehandling, är en behandling som kan behövas när du fått en tandinfektion – det vill säga när tandens inre blivit infekterat. Inuti tanden finns pulpan och i den sitter känsliga nervtrådar och blodkärl. Om pulpan blir infekterad kan du därför drabbas av tandvärk, och rotfyllning kan vara en lösning i stället för att dra ut tanden.
Anledningen till att du behöver en rotfyllning är att det har kommit in bakterier pulpan. Det kan hända om du till exempel har:
Rotfyllningen kan göras vid ett eller flera besök. Om behandlingen behöver delas upp på två besök rensar tandläkaren tanden och sätter in en tillfällig, desinficerande fyllning tills rotfyllningen görs. Vid det andra besöket görs sedan själva rotfyllningen innan tandläkaren slutligen fyller igen öppningen. Annars görs hela behandlingen på samma gång.
Tandläkaren börjar med att röntga och undersöka tanden. Innan behandlingen startar ger tandläkaren dig lokalbedövning om du önskar. Tandläkaren ser också till att skapa en steril miljö kring tanden genom att isolera tanden från resten av munhålan med en gummiduk.
Tandläkaren borrar ända in till pulpan för att komma åt att rensa bort den infekterade vävnaden. Har du karies eller gamla fyllningar tas de bort. Sedan spolar tandläkaren rent i tanden med hjälp av bakteriedödande vätskor.
Ibland behöver tandläkaren slipa ner tanden en aning innan rotfyllningen för att den ska hålla så bra som möjligt.
Oftast bokas ett nytt besök för själva rotfyllningen. Då avslutas besöket med att tandläkaren fyller tanden med en bakteriedödande fyllning till dess att rotfyllningen görs.
När tanden inte har en pågående infektion kan man göra själva rotfyllningen. Då fyller tandläkaren upp rotkanalerna med gummispetsar och ett material som kallas guttaperka för att det ska bli helt tätt så att bakterier inte kan ta sig in i tanden. Därefter avslutar tandläkaren behandlingen med att göra en permanent lagning eller ny krona för att tanden ska hålla framöver.
En del är rädda för att gå till tandläkaren och rotfylla tanden, men faktum är att en rotfyllning är en enkel och relativt smärtfri behandling. Vanligtvis görs behandlingen med bedövning, särskilt om du har tandvärk eller om det skulle göra väldigt ont.
Det kan ta olika lång tid att rotfylla en tand, beroende på antalet rötter och var i munnen som tanden sitter. Det kan ta ett par besök innan din rotbehandling är klar.
Det kan göra ont en stund efter rotfyllning
Efter avslutad rotfyllning kan du få smärta eller värk i tanden under en kortare tid, men det brukar gå över av sig själv. Har du mycket ont kan du ta receptfria, smärtstillande läkemedel. Tänk på att låta bedövningen släppa innan du tuggar och äter så du inte gör dig illa. Tanden kan kännas annorlunda att tugga med efter rotbehandlingen, men du vänjer dig snart.
Vid eventuella komplikationer
I ovanliga fall kan det uppstå komplikationer efter behandlingen och tanden kan bli infekterad igen. Ta kontakt med tandläkaren om du får hög feber och svullnad efter rotfyllningen, eller om du känner dig öm under en längre tid efter behandlingen. Då kan rotfyllningen ha misslyckats, vilket kan leda till infektioner i käken som kan behöva behandlas hos en specialist. Även om du inte har upplevt några besvär efter rotfyllningen görs en efterkontroll för att se att allting står rätt till.
Så länge håller en rotfyllning
Om du tar väl hand om dina tänder i fortsättningen kan rotfyllningen hålla resten av livet.
Vad kostar en rotfyllning? En vanlig kostnad för rotfyllning är cirka 4 500 kronor för att göra en rensning och rotfyllning. Men priset kan i vissa fall uppgå till 10 000 kr, om din rotbehandling är väldigt omfattande. Om du behöver en ny tandkrona efter behandlingen kan det också påverka priset.
Det finns några saker som kan uppfattas som nackdelar med rotfyllning.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!