Glutenintolerans
Bild på ett bröd med gluten som man inte kan äta om man har glutenintolerans

Glutenintolerans

Glutenintolerans innebär att kroppen reagerar på gluten som du får i dig via kosten. Gluten finns i vete, råg och korn.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med glutenintolerans på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Heden Clinic
Läkarbesök mag-och tarmbesvär
Vasastaden, Göteborg
Heden Clinic
Konsultation inför gastroskopi
Vasastaden, Göteborg
Heden Clinic
Läkarbesök mag-och tarmbesvär
Vasastaden, Göteborg
Heden Clinic
Läkarbesök mag-och tarmbesvär
Vasastaden, Göteborg
Heden Clinic
Läkarbesök mag-och tarmbesvär
Vasastaden, Göteborg
LäkarGruppen
Läkarbesök
Västerås

Snabba fakta om Glutenintolerans

Om glutenintolerans
  • Glutenintolerans – även kallat celiaki – innebär att du inte tål gluten.
  • Gluten är ett protein som finns i råg, korn och vete.
  • När du har glutenintolerans blir tunntarmen inflammerad om du äter gluten, och tar inte upp näring på ett optimalt sätt.
  • Glutenintolerans ger symtom som magbesvär, ofrivillig viktnedgång och trötthet.
Vad är glutenintolerans?

Glutenintolerans innebär att din kropp reagerar på gluten genom att bryta ner det så kallade tarmluddet inuti tunntarmen. Tarmluddets uppgift är att hjälpa kroppen att ta upp näring på ett optimalt sätt. Läs mer.

Vad är glutenintolerans?

Vid glutenintolerans – eller celiaki som det också kallas – skapas en autoimmun reaktion inuti tunntarmen när du äter något som innehåller gluten. Det betyder att ditt immunsystem reagerar på vävnaderna i kroppen. Vid glutenallergi startas en reaktion som riktas mot tunntarmens så kallade tarmludd, och med tiden kan detta göra att tarmluddet bryts ner och försvinner helt och hållet. Tarmluddets uppgift är att hjälpa kroppen att ta upp näring från maten du äter, så om detta förstörs får kroppen inte i sig tillräckligt mycket näring.

Vad är gluten?

I dagligt tal är gluten ett samlingsnamn för proteiner som finns i de olika sädesslagen råg, korn och vete. Det finns även gluten i korsningar av sädesslagen – exempelvis i dinkel, durumvete, speltvete och rågvete. Gluten förekommer därför i en hel del populära livsmedel, som bröd och bakverk. Det kan också förekomma som en tillsats i exempelvis soppor, färdigrätter och köttprodukter. Om du har glutenintolerans behöver du alltså läsa ingrediensförteckningen på dina livsmedel noga.

Hur känns glutenintolerans?

Vid obehandlad celiaki kan du få flera olika symtom. Symtomen varierar mellan olika personer, och de kan även ändras med åldern. Du kan ha glutenintolerans om du upplever ett eller flera av följande besvär:

Många vuxna som har obehandlad celiaki kan även få anemi, så kallad blodbrist. Vissa får försämrad bentäthet vilket kan orsaka benskörhet. Du kan också få blåsor på huden, afteblåsor i munnen, ledvärk, huvudvärk och svårigheter att bli med barn.

Hur vet man om man är känslig mot gluten?

Om du har typiska symtom för glutenintolerans är det viktigt att uppsöka läkare och ta prover. Gastroskopi är den säkraste metoden om du vill ta reda på om du har celiaki, men det är inte alltid det behövs för att ställa diagnosen. Vid gastroskopi används en slang med integrerad kamera för att undersöka den övre mag- och tarmkanalen och ta prov på tarmluddet.

Vid glutenintolerans bildas särskilda typer av antikroppar i blodet, och därför tas det även ett blodprov för att se om du har dessa antikroppar. Under utredningen är det viktigt att du fortsätter äta gluten som vanligt, annars går det inte att se i provsvaren om du har celiaki.

Orsak till glutenintolerans

Det är inte helt klarlagt varför vissa människor utvecklar glutenintolerans. Forskarna tror dock att ärftlighet är en faktor. Det är också oklart varför immunförsvaret angriper gluten som tar sig till tunntarmen.

Kan man bli glutenintolerant som äldre?

Du kan drabbas av glutenintolerans som äldre. På senare år har medianåldern ökat hos dem som drabbas av celiaki, men forskare vet fortfarande inte varför.

Egenvård vid glutenintolerans

Celiaki är ett livslångt tillstånd, vilket betyder att du kommer behöva äta glutenfri mat hela livet. För att vänja dig vid den här stora omställningen finns det en hel del saker du kan göra själv:

  • Berätta för dina närstående: Tala om för personer i din närhet att du har glutenintolerans, och upplys dem om vilka livsmedel du ska undvika.
  • Lär dig laga mat utan gluten: Det finns många livsmedel som är helt glutenfria, och även kokböcker och hemsidor med tips. Det är en stor omställning i början, men det är viktigt att försöka göra den glutenfria kosten till en naturlig del av din vardag.
  • Prata med andra i samma situation: Många som får diagnosen glutenintolerans upplever det som skönt att få prata med andra i samma situation. Du kan till exempel vända dig till Svenska Celiakiförbundet för att få kontakt med andra som har celiaki.

Behandling vid celiaki

När du fått diagnosen glutenintolerans behöver din mat vara glutenfri för resten av livet. Vid celiaki skadas nämligen tarmens slemhinna även av mindre mängder gluten. Direkt när du börjar äta glutenfri mat så börjar även tarmen läka, och det tar normalt ett par månader för den att bli helt återställd. Ofta börjar symtomen minska innan dess.

Efter att du fått diagnosen får du träffa en dietist som berättar vad du kan äta och vilka livsmedel du ska undvika. Dietisten berättar även hur du kan göra för att vara säker på att få i dig tillräckligt mycket vitaminer, mineraler och fibrer.

Diagnos vid glutenintolerans

Om du tror att du har glutenintolerans är det viktigt att söka vård och eventuellt göra en utredning. Symtomen vid glutenintolerans kan nämligen påminna om symtom vid andra sjukdomar, och därför är det viktigt att få hjälp att bedöma symtomen så att du kan få rätt diagnos.

 

Vem kan hjälpa dig vid glutenintolerans?

Kan glutenintolerans behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan hjälpa till med att bedöma symtom vid misstanke om glutenintolerans, och även remittera dig vidare för eventuell utredning.

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
15 maj 2024 kl 11:37
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!