Du kan behöva lämna ett prov av många olika anledningar. Provtagning är ofta nödvändigt för att man ska kunna fastställa orsaken till symtom du har och hur du ska behandlas. Prover kan också ge svar på frågor om ditt allmänna hälsoläge.
Provtagning brukar ha två delar. Först lämnar du ett prov i form av till exempel blod, cellvävnad eller urin och sedan analyseras provet. Vanligtvis letar man efter något specifikt utifrån en misstanke om vad du har drabbats av. Ett blodprov kan ge svar på många olika frågor genom att man tittar efter flera markörer.
Här är exempel på olika typer av prov som kan ligga till grund för en diagnos eller som behövs för att man ska kunna ta reda på hur god din hälsa är:
Att ta prover är en viktig del av en helt normal hälsokontroll. Provtagning kan även ge svar på ett mycket stort antal frågor, som om du har antikroppar mot en viss sjukdom eller om det finns kemiska markörer som tyder på att du håller på att utveckla en viss typ av besvär. Cellprover visar på avvikelser som kan utvecklas till cancer. Regelbunden provtagning är därför ett mycket bra sätt att upptäcka problem i tid.
Hur det går till att ta ett prov beror på vad det är för data man vill få fram. I många fall räcker det med att lämna ett blodprov som sedan analyseras på ett labb. Hur mycket blod som behövs påverkar hur mycket blod du lämnar och vilken metod man använder.
För cell- och vävnadsprover handlar det om olika tillvägagångssätt beroende på vad det är för information som behövs. Provtagningen kan ta olika lång tid och kännas olika mycket beroende på vad som ska göras. Prover kan till exempel behöva tas från benmärgen, livmodertappen, levern, ryggvätskan eller prostatan. Beroende på ingreppets natur ges lämplig smärtlindring.
Förutom att lämna prover gör man ofta en kroppsundersökning och mätningar av till exempel EKG, hjärnans aktivitet eller ditt blodtryck. Provtagning brukar alltså vara en del av en mer omfattande insamling av data om ditt tillstånd. Informationen behövs för att man ska kunna ställa en riktig diagnos och påbörja rätt behandling.
Du får en kallelse inför en provtagning med information om eventuella förhållningsregler. Vissa mediciner bör tas efter provtagningen och inte strax innan. Stark fysisk ansträngning just innan provet kan också påverka resultatet.
Det finns flera olika prover som kräver att du inte ätit eller druckit en viss tid innan provet. Här är några exempel på provtagningar som kräver att du fastar för att man inte ska få ett missvisande resultat:
Det finns prover som det inte är någon mening med att göra om du druckit nära inpå provet. Kaffe är en stark stimulant som kan påverka vissa testresultat. Det ska framgå av den kallelse du fått vad som gäller kring detta.
Om ett provsvar skulle visa att du lider av en allvarlig sjukdom får du i regel besked direkt av ansvarig läkare eller sjuksköterska. Hur lång tid det tar att få svar kan variera mellan allt ifrån några timmar till flera veckor. Vissa provsvar kan du kolla upp själv online. Provtagning för covid-19 är ett exempel på när du kan få ett riktigt snabbt resultat. Du kan också behöva lämna flera prover vid olika tillfällen vid en provtagning. Så kan det till exempel vara vid misstänkt diabetes.
Vissa prover kan innebära milda besvär efter själva provtagningen. Ett ryggmärgsvätskeprov kan till exempel ge huvudvärk efteråt.
Du betalar ingenting utöver normala patientavgifter för provtagning, så länge det inte görs i privat regi. Då varierar priserna för provtagning utifrån vad det är för prov du gör.
En nätläkare kan rekommendera vilka prover du behöver ta, utifrån din beskrivning av dina symtom. Om det behövs kan en nätläkare också hjälpa dig att tolka provsvar.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Sök efter vårdgivare som erbjuder provtagning på några av våra populära platser.
Diarré innebär flera vattniga och lösa avföringar per dag, som ofta orsakas av bakterier eller virus....
Läs mer om DiarréAllergi är en folksjukdom som innebär att kroppens immunförsvar har reagerat på något som inte är farligt egentligen....
Läs mer om AllergiDiabetes är en sjukdom som gör så att blodet tar upp för mycket socker....
Läs mer om DiabetesI många fall påminner coronaviruset om influensa eller förkylning....
Läs mer om Coronaviruset (covid-19)Glutenintolerans innebär att kroppen reagerar på gluten som du får i dig via kosten....
Läs mer om GlutenintoleransLaktosintolerans är intolerans mot livsmedel som innehåller mjölksocker....
Läs mer om LaktosintoleransUndernäring innebär ett otillräckligt upptag av energi för kroppen under en längre tid och kan leda till ohälsa....
Läs mer om UndernäringHögt kolesterol innebär för höga nivåer av kolesterol, ett ämne som kan orsaka åderförkalkning....
Läs mer om Högt kolesterolHögt blodsocker, som även kallas hyperglykemi, är när du har mer glukos i blodet än vid normalt blodsocker....
Läs mer om Högt blodsockerHögt blodtryck, som även kallas hypertoni, innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare än normalt....
Läs mer om Högt blodtryckAtt ha höga blodfetter ökar risken för åderförfettning, även kallat åderförkalkning....
Läs mer om Höga blodfetter