Dietist i Kärra

Vad gör en dietist?

Hur ett besök hos en dietist går till är helt beroende på problemet eller syftet med besöket. En dietist främsta uppgift är att hjälpa personer att få i sig tillräcklig och/eller rätt sorts energi och näring. Ibland är den förmågan, tillfälligt eller långvarigt, nedsatt hos människor, till exempel på grund av sjukdom, medicinsk behandling eller på grund av psykologiska, sociala eller kulturella faktorer.

Vad kostar det att gå till en dietist?

Remisskravet och kostnaden för ett besök hos en dietist är olika i olika landsting och för olika patientgrupper. Ta kontakt med din vårdcentral för att få reda på vad som gäller för dig i ditt landsting.

Kunskap och utbildning

Dietister är en legitimerad yrkesgrupp vilket innebär att de har genomgått en minst tre år lång högskoleutbildning och därefter ansökt om legitimation hos socialstyrelsen för att få utöva yrket.  I utbildningen får dietisterna bland annat lära sig om näringslära, näringsbehov, livsmedel, matlagning och måltidsordning, fysiologi, psykologi och pedagogik.

Diabetiker

För en diabetiker kan arbetet med en dietist vara en mycket viktig del i den medicinska behandlingen av sjukdomen. Patienten kan tillexempel få individuella råd om vilka livsmedel han eller hon ska välja och undvika, hur ofta personen behöver äta och vilka matlagningsmetoder som är lämpliga.

Fetma och övervikt

Fetma är en sjukdom. Livsstil, ärftlighet och miljö är faktorer som kan orsaka fetma. Fetma kan leda till många följdsjukdomar som typ 2 diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck och åderförkalkning. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, är det fler i världen idag som dör av fetma än av svält.  Skillnaden på fetma och övervikt brukar definieras med hjälp av BMI värdet.  BMI på eller över 30 räknas som fetma. Men redan vid måttlig övervikt ökar riskerna för allvarliga följdsjukdomar. Idag finns det många behandlingsmetoder och dietisten är ofta en central person i behandlingen mot fetma och övervikt.

Ätstörningar

Ätstörningar kan se ut på många olika sett men har gemensamt att personer som lider av en ätstörning har ett problematiskt förhållande till mat och ätande. Man brukar tala om tre huvuddiagnosgrupper; Anorexia nervosa , Bulimia nervosa och UNS som betyder Ätstörning utan Närmare Specifikation. Det finns alltid psykologiska faktorer med i bilden och behandlingen avätstörningar drivs inom psykiatrin. Dietistutbildningen fokuserar mycket på samtalsteknik och psykologi för att på bästa sätt kunna hjälpa den här gruppen patienter. Att ha en ätstörning orsakar mycket lidande för den drabbade och även dess omgivning och påverkar alltid kroppens normala funktioner negativt och kan ge allvarliga komplikationer. Därför är det viktigt att man får hjälp så tidigt som möjligt.

Undernäring

På sjukhusen är undernäring den vanligaste diagnosen som dietisterna jobbar med. Aptiten och förmågan att ta upp näring kan försämras av bland annat sjukdom, ålderdom eller på grund av biverkningar från mediciner och behandlingar.

Upprätthålla hälsa

Dietister jobbar även med att ge råd om nutrition till friska människor för att optimera kosthållningen eller för att behålla eller förbättra hälsa och välmående. Många idrottsmän och kvinnor får kostråd av dietister för att maximera sina träningsresultat.