En kvinna i elrullstol på promenad i sällskap med en man och två hundar

ALS

ALS är ett samlingsnamn för sjukdomar som innebär att dina muskler sakta dör. Här kan du läsa mer om ALS och ta reda på vart du kan vända dig för hjälp.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med als på en plats som passar dig.

Snabba fakta om ALS

  • ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros.
  • Det är en samling diagnoser som innebär att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna dör.
  • När musklerna inte längre får signaler från nervsystemet förtvinar de och förlamas.
  • De delar av kroppen som påverkas vid ALS är armar, ben, ansiktet, sväljförmågan och andningen.
  • Det finns inget botemedel mot ALS men det finns behandling som kan ge lindring.
Vad är ALS?

ALS är en grupp diagnoser som angriper de nervceller som styr muskulaturen. Läs mer.

Vad är ALS?

ALS är inte en utan flera diagnoser av så kallade motorneuronsjukdomar. Det innebär att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som leder de viljemässigt styrda musklerna i kroppen bryts ner och dör. När nervimpulserna slutar att fungera förtvinar muskeln tills den slutligen är helt förlamad. Under sjukdomsförloppet sprids påverkan på nervcellerna vilket du märker genom att olika delar av kroppen gradvis blir svagare. Slutligen blir du helt förlamad och kan inte andas på egen hand.

Kan man bli frisk från ALS?

Dessvärre finns inget botemedel för ALS. Du kan få rehabiliterande insatser som underlättar din vardag och ditt mående. Att få beskedet att du lider av en allvarlig sjukdom kan vara mycket svårt. Både du och dina anhöriga kan få hjälp med krishantering och samtalsstöd.

Hur länge lever man med ALS?

Efter att kroppen långsamt slutat att fungera drabbas de nervceller som styr andningen. Du får då allt svårare att andas på egen hand. De flesta som får ALS lever mellan 2–4 år efter det att de blivit sjuka. Ungefär en av tio har ett långsammare sjukdomsförlopp och lever betydligt längre än så.

Vad är symtom på ALS?

ALS kan börja på olika ställen i kroppen beroende på vilka celler som påverkas först. Tecken på ALS kan vara något av följande:

  • din ena hand eller fot fungerar inte som den ska. Du kanske har svårt att skriva eller öppna förpackningar eller så snubblar du eftersom foten inte riktigt hänger med
  • du märker att musklerna blir svagare och mindre
  • du får svårt att koordinera dina rörelser
  • ibland är det talet som påverkas först. Du kan sluddra eller ha svårigheter med att uttala vissa ord.

Vad är det som orsakar ALS?

Det är ännu inte helt klarlagt vad som orsakar ALS. Enligt forskningen kan det finnas ett samband mellan ALS och en kombination av arv och miljö. Cirka en av tio som insjuknar bär på genetiska anlag. Det vill säga att de har en släkting som också varit sjuk i ALS. Men det är inte alla som har ett genetiskt anlag som blir sjuka. Hur stor risken är beror bland annat på vilken typ av gen du bär på.

Behandling vid ALS

Den behandling som finns syftar både till att bromsa insjuknandet och att stötta dig och dina närstående i vardagen. Läkemedel kan i vissa fall sakta ner insjuknandet. Hur effektiva bromsmedicinerna är beror på flera faktorer, bland annat den typ av gen du bär på.

När du får diagnosen kommer du att tilldelas ett ALS-team. De kommer att finnas med dig och dina nära under hela sjukdomstiden.

Här är exempel på vilka som kan ingå i teamet och vad de kan hjälpa dig med:

  • logoped – om du får svårt att prata eller svälja
  • dietist – hjälper dig med vad du ska äta
  • fysioterapeut – ger dig träningsprogram och provar ut hjälpmedel
  • kurator – hjälper dig med praktiska frågor
  • sjuksköterska – samordnar dina insatser
  • läkare – träffar du ungefär var tredje månad.

Diagnos vid ALS

Sök vård för diagnos och behandling om du misstänker att du lider av ALS.

Vem kan hjälpa dig vid ALS?

Publicerad:
18 januari 2023 kl 16:46
Uppdaterad:
17 augusti 2023 kl 13:35
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Källor: