Stelkramp – symtom, orsaker och behandling

Om stelkramp

Vad är stelkramp?

Stelkramp är en mycket ovanlig sjukdom i Sverige. Sjukdomen orsakas av bakterier och kan påverka musklerna så att du får ihållande kramper. Stelkramp är livshotande, men tidig behandling kan göra att du oftast blir återställd.¹

De flesta i Sverige har ett bra skydd mot stelkramp. Du som är född i Sverige efter 1960 är oftast vaccinerad genom vaccinationsprogrammet för barn. Skyddet mot stelkramp ingår därför för många i det vaccinationsskydd de fått under barndomen. Om du har följt vaccinationsprogrammet för barn i Sverige och det inte har gått 20 år sedan den senaste dosen behöver du inte ta en extra dos efter ett sår. Det gäller när vaccinet du fick innehöll skydd mot stelkramp. Om du inte vet vilka vaccinationer du har fått kan en vårdcentral hjälpa dig att kontrollera stelkrampsskyddet.¹

Stelkramp hör till de ovanliga infektionerna och förekommer mycket sällan i Sverige. Sjukdomen kan ändå bli mycket allvarlig för den som drabbas.¹ Stelkrampens gift kan påverka nervsystemet och leda till svåra muskelkramper.² Vid stelkramp kan du också få svårt att andas, vilket gör sjukdomen livshotande.¹

Kort överblick

Vaccination kan förebygga stelkramp.³ Vaccinationen är en viktig del av det skydd som gör att sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Om du får stelkramp blir du oftast återställd när du får tidig behandling.¹ Stelkramp är ändå en allvarlig sjukdom eftersom den kan vara livshotande. Därför är det viktigt att känna till om du har ett tillräckligt vaccinationsskydd.

Skyddet kan behöva förnyas om det har gått mer än 20 år sedan du fick vaccin där stelkrampsskydd ingick.¹

Orsaker till stelkramp

Hur stelkramp uppstår

Stelkramp börjar oftast i ett sår som har kommit i kontakt med bakterier i jord.¹ Stelkrampsbakterier kan finnas i jord, saliv, damm och gödsel. De kan komma in i kroppen genom ett djupt sår, till exempel ett sår efter att du trampat på en spik. Bakterierna kan också komma in genom en brännskada.³ Det är inte rosten i sig som orsakar stelkramp. Rost på ett föremål kan däremot betyda att föremålet kan ha stelkrampsbakterier på sig. Stelkrampsbakterier kan komma in i ett sår som sporer eller som aktiva bakterier.²

Stelkramp smittar inte mellan människor.¹ Det beror på att sjukdomen uppstår när bakterierna kommer in i ett sår och bildar stelkrampens gift. Ett sår är alltså den vanliga vägen för bakterierna att komma in i kroppen. I vissa fall går det inte att hitta något tydligt sår eller någon tydlig plats där infektionen började.

Sår som kan innebära risk

Risken är högre vid stora eller djupa sår. Risken är också högre om såret är mycket smutsigt eller om något sitter fast i såret.⁴ Jord eller gödsel som innehåller stelkrampsbakterier kan komma in genom ett bett, en brännskada eller ett skrubbsår.

Symtom vid stelkramp

Tidiga symtom och tidsförlopp

Symtom på stelkramp brukar börja mellan fyra och 21 dagar efter infektionen. De flesta får symtom efter ungefär tio dagar.⁴ Tiden kan alltså variera från några dagar till flera veckor efter att stelkrampsbakterier har kommit in i kroppen.

Stelkrampens gift kan göra dig känsligare för ljud och ljus.¹ Det kan därför vara obehagligt med ljud eller stark belysning när symtomen har börjat. Känsligheten för ljud och ljus kan också utlösa muskelkramper.² Andra symtom som kan förekomma är feber, svettningar och snabb hjärtfrekvens.

Symtomen kan påverka flera delar av kroppen. Du kan till exempel få spända ansiktsmuskler, så att ansiktet ser stelt ut. Saliv kan rinna ur munnen. Nacken och ryggen kan sträckas bakåt på grund av muskelkramper.² Kramper kan även förekomma i magen, ryggen, armarna, benen, händerna och fötterna.

• Stelkramp kan orsaka feber.⁴
• Stelkramp kan orsaka svettningar.

Diagnos vid stelkramp

Bedömning vid läkarbesök

Stelkramp kan inte bekräftas med ett särskilt prov från blod eller annat laboratorieprov. Det finns inga laboratorietester som används för att ställa eller bekräfta diagnosen.² Därför bygger bedömningen i stället på det vårdpersonalen ser och hör vid besöket.

Vårdpersonalen ställer diagnosen utifrån symtomen. Bedömningen görs av en vårdgivare som väger ihop dina besvär med resultatet av undersökningen och uppgifterna om din hälsa. Diagnosen bygger alltså på den samlade kliniska bedömningen, inte på ett laboratorietest. Det betyder att vårdpersonalen behöver bedöma helheten vid besöket. Uppgifterna om dina besvär, den fysiska undersökningen och din sjukdomshistoria används tillsammans när diagnosen ställs. Det finns alltså inget enskilt provresultat som vårdpersonalen kan luta sig mot för att bekräfta stelkramp.²

Som en del av bedömningen gör vårdpersonalen en fysisk undersökning.² Då undersöks kroppen med fokus på sådant som kan hjälpa vårdgivaren att bedöma om besvären stämmer med stelkramp. Undersökningen ingår i den vanliga bedömningen av sjukdomen.

Vårdpersonalen frågar också om din sjukdomshistoria.² Det kan handla om tidigare och aktuella uppgifter om din hälsa som har betydelse för bedömningen. Berätta så noggrant du kan om vad du har märkt och när besvären började, så att vårdgivaren får det underlag som behövs för sin bedömning.

Behandling vid stelkramp

Behandling på sjukhus

Personer med stelkramp behandlas på sjukhus. Behandlingen riktas mot både såret, stelkrampens gift och de besvär som giftet orsakar. Eftersom sjukdomen kan ge kramper och svårt att andas kan vården behöva följa andningen och musklernas kramper noggrant.¹

Sårvård är en del av behandlingen. Smuts, jord och död vävnad tas bort från såret.⁴ Det kan minska mängden kvarvarande stelkrampsbakterier och hindra dem från att bilda mer gift.

Du kan få en spruta med immunglobulin, som här kallas motgift. Motgiftet kan blockera ytterligare effekt av stelkrampens gift. Det behandlar alltså inte redan uppkomna skador, utan hindrar mer av giftet från att få effekt. Om vårdpersonalen misstänker stelkramp börjar behandlingen direkt. Rengöring av såret kan ta bort en del av bakterierna och göra att stelkrampens besvär varar kortare tid. Motgiftet kallas också stelkrampsimmunglobulin och används för att blockera ytterligare giftpåverkan. Antibiotika, till exempel metronidazol, kan hjälpa till att få bort kvarvarande bakterier. Läkemedel som dämpar muskelkramper kan vara muskelavslappnande läkemedel, bensodiazepiner eller andra läkemedel.²

Läkemedel och kontroll av kramper

Antibiotika kan användas för att få bort kvarvarande stelkrampsbakterier.²

Egenvård vid stelkramp

Se över vaccinationsskyddet

Vaccination är det bästa sättet att undvika stelkramp.⁴ De flesta i Sverige har ett bra skydd, men skyddet behöver ändå kontrolleras när du har fått ett sår som kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier. Det är särskilt viktigt att tänka på vaccination om såret är djupt eller smutsigt.

• Stelkrampsskyddet bör ses över vid alla sår som kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier.¹
• Du behöver inte ta en extra vaccindos om du har följt det svenska barnvaccinationsprogrammet och det inte har gått 20 år sedan den senaste dosen.¹

Om du inte vet vilka vaccinationer du har fått kan en vårdcentral hjälpa dig att kontrollera stelkrampsskyddet.¹ Förbered gärna den information du har om tidigare vaccinationer, till exempel uppgifter från en vaccinationsbok eller journal. Om uppgifterna saknas kan vårdcentralen hjälpa dig att bedöma om skyddet är tillräckligt.

Efter sår eller inför resa

Omedelbar och korrekt sårvård kan förebygga stelkramp.³

Vem kan hjälpa dig vid stelkramp?

Vilken vård kan hjälpa?

Vårdcentralen är en väg in till vården om du behöver hjälp med frågor om stelkramp eller vill gå igenom ditt stelkrampsskydd. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.¹ Det kan göra det lättare att välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån var du bor eller hur du vill ta kontakt.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹ På 1177 kan du också läsa information om stelkramp och om olika mottagningar. Om du befinner dig utomlands finns ett särskilt telefonnummer till 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Inför kontakt med vården

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.¹ Berätta när du tar kontakt om du behöver tolk, så att vården kan planera för det.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.¹ Du kan be vårdpersonalen att förklara informationen igen eller på ett annat sätt.

På varden.se kan du läsa mer om stelkramp och hitta information om vård och mottagningar.

Vanliga frågor om stelkramp

Kan rost orsaka stelkramp?

Rost i sig orsakar inte stelkramp. Rost på ett föremål kan vara ett tecken på att föremålet bär på stelkrampsbakterier.²

Kan man få stelkramp av en annan person?

Stelkramp sprids inte från person till person.¹ Sjukdomen uppstår när stelkrampsbakterier kommer in i ett sår och bildar stelkrampens gift.

Ger genomgången stelkramp ett livslångt skydd?

Att ha haft stelkramp gör dig inte immun mot sjukdomen.² Du kan alltså få stelkramp igen efter att ha varit sjuk.

Vaccination är det enda sättet att få immunitet mot stelkramp.² Skyddet från vaccination minskar med tiden.

Hur lång tid tar återhämtningen?

När symtomen har börjat kan sjukdomsförloppet vid stelkramp ta två till tre veckor. Det kan ändå ta månader att återhämta sig helt från stelkramp.