Värmeslag

Värmeslag kallas ibland för solsting eller hypertermi med en medicinsk term. Det kan drabba dig när du är för varm. Kroppstemperaturen höjs då som vid feber. Värmeslag är helt ofarligt om det upptäcks i tid men kan ha dödlig utgång om du fortsätter att vistas i solen eller i värme och inte gör något för att skydda dig. Särskilt för äldre och personer med underliggande sjukdomar kan värmeslag vara farligt.

Kroppen har flera mekanismer för att reglera temperatur. Är du varm vidgas de blodkärl du har i huden så att mer blod kan kylas av luften. Svett bidrar också till att huden och därmed blodet kyls snabbare.

Här är några vanliga symtom på värmeslag:

• du känner dig svag och trött

• du upplever påverkan på synen

• du har huvudvärk

• du känner dig illamående med eller utan kräkningar

• du är irriterad

• du har högre puls än normalt

• din hud har röda utslag och känns torr

• du har yrsel

• du har kramper i musklerna

• du känner dig förvirrad.

Om du har dessa symtom utan att ha varit ute i solen beror det förmodligen på något annat än vad man klassificerar som värmeslag. Hur svårt du är drabbad kan man avgöra genom att bedöma hur allvarliga symtomen är och vilka symtom du har. Att känna sig trött och ha huvudvärk ute i solen kan vara helt normalt. Om du däremot har yrsel och kramper och förhöjd puls så kan du behöva åka in till akuten.

När går värmeslag över?

Hur länge du har värmeslag beror helt på vilka åtgärder som vidtas. Värmeslag kan gå över snabbt om du lyckas sänka kroppstemperaturen och dricka vätska. Om du blivit riktigt dålig får du räkna med längre återhämtning.

Värmeslag uppstår när det är så varmt att kroppen inte kan kyla ner sig själv i tillräckligt hög grad. Det görs annars genom att svettas eller genom att huden kyls ner av luften. Risken för värmeslag är stor när du gör något som är ansträngande, samtidigt som det är varmt ute. Om du dessutom har vätskebrist, så att du inte svettas som vanligt, är risken stor för värmeslag.

Om du misstänker att du har värmeslag kan (och bör) du göra följande:

• se till att få i dig något svalt att dricka

• undvik direkt solsken och gå inomhus eller vila i skugga

• spraya huden med vatten eller badda med en våt handduk. Vatten ska inte vara kallare 15 grader men helst kallare än 20 grader.

Om du eller någon i din närhet visar allvarliga symtom på värmeslag behövs starkare åtgärder:

• avlägsna kläder

• vistas i ett rum som är så kallt som möjligt

• se till så att det fläktar runt personen

• lägg ispåsar (inte direkt mot huden) så att de kyler kroppen

• placera personen i ett kallt vattenbad.

Att sänka ner någon som mår dåligt i kallt vatten framkallar stort obehag och det ska helst göras i samråd med en vårdkontakt, i väntan på professionell hjälp. Så drastiska åtgärder behöver normalt inte vidtas om inte kroppstemperaturen överstiger 41 grader.

Så kan värmeslag förebyggas

Om du ska göra något ansträngande eller vistas i hög värme finns det flera saker du kan göra för att minska risken för värmeslag:

• se till att få i dig ordentligt med vätska, särskilt om du kissar mindre än vanligt

• bär täckande plagg, gärna något som skuggar huvudet

• svalka dig då och då med ett dopp, en dusch eller en våt handduk

• undvik direkt solljus och vistas i skugga så mycket som möjligt

• undvik hård fysisk aktivitet när det är som varmast.

Vid sjukhusvård för värmeslag kan flera olika åtgärder bli aktuella. Man kan bland annat ge dropp och kyla ner kroppen genom att tillföra kall sköljvätska i magen.

Värmeslag är allvarligt och du bör söka vård direkt om du känner allmänpåverkan på grund av fysisk ansträngning eller när vistas ute i stark värme.

• Akutsjukvård

• Vårdcentral