Polyneuropati – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid polyneuropati

Vanliga känsel- och smärtsymtom

Polyneuropati märks ofta först i fötterna. Besvären kan handla om förändrad känsel, obehag eller smärta. Det är vanligt att symtomen finns på båda sidor samtidigt och att de börjar längst ut i benen.

• Tidiga symtom är ofta domningar och stickningar som börjar i båda fötterna.¹
• Domningar och stickningar kan långsamt sprida sig upp längs underbenen.¹
• Fötterna kan kännas som om du går på kuddar.¹
• Fötterna kan bränna, göra ont och bli mycket känsliga för beröring.¹

Känseln kan alltså upplevas som nedsatt samtidigt som vissa intryck känns obehagligt starka. Du kan också få svårare att känna skillnad på värme och kyla i fötterna.⁴ Huden på fötterna kan bli torr.¹ Påverkan på nerver som styr muskler kan dessutom ge muskelkramper eller ryckningar.⁶ Smärtan kan vara brännande eller komma tillsammans med stickningar och domningar.¹

Balans, muskler och händer

När känseln i fötterna förändras kan balansen påverkas.¹ Musklernas förmåga kan också försämras, särskilt om du rör dig mindre på grund av besvären.

• Polyneuropati kan ge balansproblem.¹
• Musklerna kan bli svagare när du rör dig mindre.¹
• Det kan bli svårt att gå i trappor eller att sätta sig och resa sig upp.¹
• Senare kan händerna domna och fumlighet göra det svårt att knäppa knappar.¹

Svagare muskler och sämre balans kan tillsammans göra det mer ansträngande att förflytta sig. Du kan märka det när du går i trappor eller när du ska resa dig från en stol. När händerna påverkas kan finmotoriska rörelser, som att knäppa knappar, bli svårare.

Förlopp, autonoma symtom och akut varning

Symtomen vid polyneuropati utvecklas vanligtvis långsamt. I början kan de komma bara ibland, men senare kan besvären finnas hela tiden. Förändringar i kroppens automatiska funktioner kallas påverkan på det autonoma nervsystemet.¹ Sådan påverkan kan även märkas från magen eller tarmarna. Du kan få diarré eller förstoppning, och vissa får problem med urineringen eller sexuell funktion.^1,6

• Symtomen utvecklas vanligtvis långsamt under flera år.¹
• Påverkan på det autonoma nervsystemet kan ge blodtrycksfall när du reser dig upp.¹
• Snabbt utvecklad polyneuropati kan börja med svaghet eller domningar i fötter och underben och därefter påverka armarna.¹
• Svårt att andas eller svälja vid snabbt utvecklade symtom kan förekomma vid Guillain-Barrés syndrom.¹

Snabbt tilltagande svaghet eller domningar skiljer sig från det långsamma förlopp som är vanligt vid polyneuropati. Guillain-Barrés syndrom utvecklas ofta snabbt, från några dagar upp till några veckor, och kan även påverka musklerna i ansiktet.¹

Plötsliga domningar i fötterna tillsammans med svagare ben eller armar kräver omedelbar kontakt med vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om dessa mottagningar är stängda ska du söka vård på en akutmottagning. Vid Guillain-Barrés syndrom, som utvecklas snabbt, kan du också få svårt att andas och att svälja. Guillain-Barrés syndrom kan vara livshotande och du kan behöva få vård på sjukhus.¹

Diagnos vid polyneuropati

Samtal och kroppsundersökning

Utredningen börjar med att läkaren lyssnar på hur du upplever besvären.¹ Läkaren frågar också om din sjukdomshistoria och om det finns liknande besvär i familjen.⁶ Det är viktigt att beskriva när besvären började, hur de har förändrats och vilka delar av kroppen som påverkas.⁷ Uppgifterna hjälper läkaren att bedöma om det kan vara polyneuropati eller något annat tillstånd.³ Du får berätta om vilka symtom du har och hur de har utvecklats. Tidsförloppet är viktigt, eftersom en långsam utveckling kan behöva utredas på ett annat sätt än symtom som kommer snabbt.

Därefter gör läkaren en kroppsundersökning med särskilt fokus på nerver, muskler och fötter. Känseln undersöks på flera sätt:

• Känseln testas för beröring i armar och ben.¹
• Känseln testas med stick i armar och ben.¹
• Vibration testas i armar och ben.¹
• Förmågan att känna värme och kyla testas i armar och ben.¹

Läkaren testar också muskelreflexer och muskelstyrka. Undersökningen kan även visa om musklerna har blivit tunnare eller om det finns felställningar i lederna. Fötternas hud undersöks för att se om den är torr eller om det finns sprickor och sår. Pulsen i blodkärlen på fötterna brukar också mätas.¹

Blodprov och prov på ryggvätskan

Blodprov ingår i utredningen av polyneuropati.¹ Vid en mer omfattande utredning kan läkaren komplettera med ytterligare blodprov, beroende på vad den första utredningen visar. Exempel på sådana prover är prov för sköldkörtelfunktion, vitamin B12 och blodsocker.³ Proverna kan bidra till att utreda sådant som kan ha betydelse för nervpåverkan. I vissa fall går det ändå inte att fastställa orsaken till polyneuropatin.

Om symtomen har utvecklats snabbt kan du behöva lämna prov på ryggvätskan. Provet kallas också lumbalpunktion. Då undersöks bland annat om det finns en ökad mängd protein i ryggvätskan. En ökad proteinhalt kan förekomma vid Guillain-Barrés syndrom. Provet kan också visa en infektion, till exempel borrelia.¹

Vilka kompletterande prover eller undersökningar som behövs avgörs av läkaren utifrån symtomens förlopp och resultatet av den första utredningen. Vid misstanke om en särskild sjukdom kan utredningen därför behöva bli mer omfattande.

Nervhastighetsmätning, EMG och kompletterande tester

Nervhastighetsmätning används för att undersöka hur nerverna fungerar. Undersökningen kallas också elektroneurografi.¹ Den kan ge vägledning om vilken typ av polyneuropati det handlar om:

• Polyneuropatin kan vara demyeliniserande.
• Polyneuropatin kan vara axonal.
• Polyneuropatin kan vara blandad.
• Polyneuropatin kan huvudsakligen påverka nerver som styr muskler.
• Polyneuropatin kan huvudsakligen påverka känselnerver.

Vid nervhastighetsmätning ges svaga elektriska impulser över den nerv som ska undersökas.⁷ Elektroder som sitter på huden registrerar och mäter nervsignalen.¹ Vid en undersökning av nerver som styr muskler placeras registreringselektroder ofta över en muskel som hör till den nerven.⁷ Stimuleringen kan kännas lite obehaglig, men brukar inte ge besvär efteråt.¹

En ren tunnfiberpolyneuropati kan inte påvisas med nervhastighetsmätning. Då kan andra tester behövas, till exempel en kvantitativ känselundersökning där tunna nervtrådar som leder värme och kyla undersöks. Nervhastighetsmätning och EMG tar vanligen 15 till 60 minuter vardera. Tiden beror bland annat på hur många nerver och muskler som behöver undersökas.⁷

Nervhastighetsmätningen kan visa om signalerna leds långsammare än normalt eller om nervsignalen är svagare.⁷ Resultaten kan ge information om nervskadans typ och omfattning och hjälpa läkaren att skilja polyneuropati från andra tillstånd. Vid misstänkt kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati kan undersökningen visa demyeliniserande förändringar i flera motoriska nerver.

Vid EMG förs en tunn nålelektrod in i den muskel som ska undersökas. Muskelns elektriska aktivitet registreras i vila, vid lätt sammandragning och vid maximal sammandragning. Läkaren avgör om EMG behövs utöver nervhastighetsmätningen.⁷

När specialistutredning behövs

Akuta, svåra eller oklara fall remitteras till specialist. En remiss innebär att en annan mottagning får i uppdrag att göra en fortsatt bedömning och utredning. Vid misstänkt Guillain-Barrés syndrom ska du remitteras akut till sjukhus, eftersom sjukdomen kan utvecklas snabbt.³

Vid misstanke om en ärftlig polyneuropati kan genetisk testning bli aktuell. Den görs efter en neurofysiologisk undersökning och i samråd med dig, en neurolog och en klinisk genetiker.³ Genetisk testning används alltså inte som första steg i alla utredningar. Innan testet görs behöver läkaren bedöma om resultatet kan hjälpa till att förklara dina besvär.

Behandling vid polyneuropati

Behandla orsaken och skydda fötterna

Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har.¹ Behandlingen anpassas också efter den bakomliggande orsaken när den går att hitta.

Vid diabetes kan en optimerad diabetesbehandling vara en del av behandlingen, eftersom bättre kontroll av blodsockret kan förebygga nervproblem eller hindra att de förvärras. Om ett läkemedel orsakar polyneuropati kan behandlingen behöva ändras genom att läkemedlet sätts ut eller får en anpassad dos.³

Huden på fötterna blir ofta skörare vid polyneuropati, särskilt om du har diabetes. Därför kan du behöva fotvård. Särskilda skoinlägg kan göra belastningen på fötterna jämnare och minska risken för fotsår. Ibland kan en stödskena hålla upp foten och göra gången säkrare.¹

Fysioterapi och symtomlindring

Fysioterapi kan innehålla övningar som stärker musklerna, förbättrar balansen och tränar konditionen efter behov.¹ Vid muskelsvaghet kan fysioterapi och gånghjälpmedel behövas.² En fysioterapeut kan också bedöma om du behöver en stödskena, till exempel om foten inte lyfts ordentligt när du går.

Smärtlindringen väljs utifrån vilken sorts smärta du har och hur mycket den påverkar vardagen. När en ny behandling mot nervsmärta börjar eller ändras behöver dosen anpassas efter hur du tål läkemedlet och vilka biverkningar du får. Effekten följs upp genom att bedöma smärtan, hur vardagen påverkas och om behandlingen fortfarande behövs. Om ett läkemedel ska bytas eller avslutas kan dosen behöva trappas ner för att minska besvär vid utsättning. Fysioterapi och annan rehabilitering kan också ingå i behandlingen av nervsmärta, ibland tillsammans med läkemedel.⁸ Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa vid smärta, men vanliga smärtstillande läkemedel fungerar inte alltid vid nervsmärta.¹

Vid nervsmärta kan amitriptylin, duloxetin, gabapentin eller pregabalin erbjudas som inledande läkemedelsbehandling. Dessa läkemedel kan lindra nervsmärta.⁸ Behandlingen kan behöva bytas om det första läkemedlet inte hjälper tillräckligt eller inte tolereras.

Tramadol bör övervägas endast när akut behandling behövs som räddningsbehandling. Tramadol bör alltså inte startas som långvarig behandling av nervsmärta utan särskilda skäl och specialistbedömning.⁸

Vid lokal nervsmärta kan kapsaicinkräm övervägas om du vill undvika tabletter eller inte tål dem.⁸ Den läkemedelsbehandling som hjälper mot smärtan behandlar däremot inte själva känselnedsättningen.¹

Behandling vid särskilda former

Vissa former av polyneuropati behöver behandling som påverkar immunförsvaret. Sådan behandling ordineras och följs av läkare med särskild erfarenhet av sjukdomen.

• Guillain-Barrés syndrom kan behandlas med immunglobulin för att bromsa försämringen och förkorta sjukdomstiden.¹
• Vid kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati är intravenöst immunglobulin, kortison och plasmaferes etablerade immunbehandlingar.⁹
• Subkutant immunglobulin kan användas hemma vid långtidsbehandling av kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati.³
• Multifokal motorisk neuropati behandlas i första hand med immunglobulin som ges intravenöst eller under huden.¹⁰
• Vid Skelleftesjukan kan läkemedel bromsa både nervpåverkan och påverkan på hjärtat.⁵

Vid Guillain-Barrés syndrom ges immunglobulin tidigt i sjukdomsförloppet för att bromsa försämringen och förkorta sjukdomstiden. Plasmaferes är en annan immunbehandling som kan användas vid Guillain-Barrés syndrom.¹¹

Vid kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati används intravenöst immunglobulin, kortison eller plasmaferes. Immunbehandlingen kan behöva upprepas regelbundet under längre tid för att behålla effekten. Plasmaferes kan framför allt användas under kortare tid vid snabb försämring.⁹ Intravenöst immunglobulin och kortison behöver ofta upprepas under en längre tid för att behålla effekten. Subkutant immunglobulin kan ges med pump eller som injektioner under huden i hemmiljön vid långtidsbehandling.

Multifokal motorisk neuropati behandlas med immunglobulin som ges intravenöst eller under huden. Kortison och plasmaferes har inte terapeutisk effekt vid multifokal motorisk neuropati och kan i vissa fall försämra symtomen.

Vid Skelleftesjukan finns läkemedel som kan bromsa både nervpåverkan och påverkan på hjärtat. Behandlingen kan också innehålla fysioterapi och andra insatser mot de besvär som sjukdomen orsakar.

Uppföljning och behandlingsmål

Patienter med kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati följs upp på neurologklinik. Uppföljningen används för att bedöma om behandlingen förbättrar styrka och funktion och för att upptäcka om besvären återkommer.⁹

Vid långvarig immunbehandling följs behandlingseffekten och eventuella biverkningar regelbundet.⁹ Vid behandling med kortison kan bland annat vikt, blodsocker och blodtryck behöva följas, och vid vissa andra immunbehandlingar kan blod-, lever- och njurvärden behöva kontrolleras.

Vid kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati kan läkaren bedöma funktionen med skattningsskalor som INCAT och RODS och genom att mäta handstyrkan. Målet är att förbättra din förmåga att fungera i vardagen på kort och lång sikt och, när det är möjligt, uppnå att du mår bra igen utan fortsatt immunbehandling.⁹

Vid vanlig axonal polyneuropati kan ett behandlat bristtillstånd göra att sjukdomen stannar upp eller förbättras.³ Vilken utveckling du får beror bland annat på orsaken till polyneuropatin och på vilken typ av nervskada som finns.

Behandlingen kan behöva justeras om symtomen förändras, om effekten minskar eller om biverkningar uppstår. Därför är uppföljningen en viktig del av behandlingen, särskilt när du får läkemedel under lång tid.

Egenvård vid polyneuropati

Rörelse och vikt

Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig del av egenvården vid polyneuropati.¹ Det kan vara svårt att röra på sig när musklerna är svagare eller balansen påverkas, men rörelse kan hjälpa dig att behålla så bra funktion som möjligt i benen och fötterna. Försök därför att hitta aktiviteter som passar dig och som du kan göra regelbundet i vardagen.

Aktiviteterna bör anpassas efter din egen förmåga.⁵ Det kan handla om att välja en lugnare aktivitet, ta kortare stunder åt gången eller använda det stöd du behöver för att kunna röra dig säkrare.

Fysisk aktivitet kan dessutom hjälpa mot övervikt, som kan förvärra polyneuropati.¹ Om du har obesitas och vill gå ner i vikt kan du få stöd av en dietist.

Alkohol, nikotin och fötter

Om du har druckit mycket alkohol under lång tid bör du försöka avstå helt från alkohol.¹ Annars kan besvären vid polyneuropati förvärras. Har du svårt att sluta dricka kan du behöva stöd från en beroendemottagning.

Om du röker eller snusar kan du må bättre av att sluta med nikotin.¹ Det finns läkemedel och annat stöd som kan underlätta ett tobaksstopp.

Ta hand om fötterna varje dag. Daglig fotvård minskar risken för större sår och sprickor.¹ Eftersom huden på fötterna ofta blir skörare vid polyneuropati är det bra att:

• smörja in fötterna regelbundet med en mjukgörande kräm¹
• använda stadiga skor som sitter bekvämt.

När diabetes påverkar fotrisken

Om du har diabetes bör du få information om fotvård, skor och din egen risk att få fotproblem.¹² Du bör också få information om diabetes och betydelsen av att hålla blodsockret under kontroll.

Vid diabetes kan ett sår, en infektion eller en varm och svullen fot vara tecken på ett aktivt fotproblem. Ett aktivt fotproblem omfattar också kallbrand eller misstänkt akut Charcot-fot.¹² Det är därför viktigt att du känner till hur dina fötter brukar se ut och reagerar på förändringar genom att ta upp dem med vården.

Vem kan hjälpa dig vid polyneuropati?

Första kontakt och rådgivning

Om du misstänker polyneuropati är vårdcentralen en bra första kontakt.¹ Där kan du få hjälp att komma vidare i vården och vid behov få en remiss till annan mottagning. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.

Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och få råd om var du kan söka vård. Om du behöver vård kan du söka på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.¹ För den öppna specialiserade vården kan det ibland krävas remiss.

När du kontaktar vården kan det vara bra att berätta när besvären började, hur de har utvecklats och vilka andra sjukdomar eller läkemedel som är aktuella. Du kan också fråga hur vägen vidare ser ut och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du ska få information som du förstår och möjlighet att vara delaktig i din vård. Be om tolk om du behöver det.

Specialist och rehabilitering

Vid behov kan du remitteras till en neurolog.⁴ Neurologen är specialist på sjukdomar i nervsystemet.

• Vid misstanke om kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati görs utredningen av en neurolog, och behandlingen sköts av en neurolog med vana av inflammatoriska polyneuropatier.⁹
• Om polyneuropati påverkar din motoriska funktion kan en fysioterapeut hjälpa till, och ett rehabiliteringsteam kan också bidra.³
• Vid diabetesrelaterade fotproblem kan du få hjälp av ett fotteam.¹² Ett sådant team kan ha kunskap inom diabetologi, fotvård, diabetessjuksköterskevård, kärlkirurgi och ortopedisk kirurgi.

Vilka yrkesgrupper du träffar beror på vilken hjälp du behöver. Vid mer sammansatta behov kan flera delar av vården behöva samarbeta. Du kan be vårdpersonalen förklara vem som ansvarar för nästa steg.

Vanliga frågor om polyneuropati

Kan polyneuropati gå över helt?

Det beror på vad som har orsakat polyneuropatin och vilka nerver som har skadats. Vissa fall kan förbättras med tiden om den bakomliggande orsaken behandlas. Hos andra kan nervskadan bli bestående eller gradvis förvärras med tiden. Därför kan utsikterna skilja sig mycket mellan olika personer. Alla bakomliggande orsaker går inte att behandla.²

Kan polyneuropati leda till sår på foten?

Ja, polyneuropati kan bidra till att du får ett fotsår, särskilt om du inte märker en skada på grund av nedsatt känsel. Om den bakomliggande orsaken inte behandlas kan ett fotsår infekteras. En obehandlad infektion kan leda till kallbrand, och i allvarliga fall kan foten behöva amputeras.²

Sök vård om ett sår på foten inte läker.²

Är polyneuropati alltid symmetrisk?

Nej. Den vanliga formen av polyneuropati är oftast symmetrisk och börjar längst ut i nerverna, men det finns också former med asymmetrisk svaghet.³ Ett exempel är multifokal motorisk neuropati.

Multifokal motorisk neuropati påverkar motoriska nerver, som styr musklernas rörelser. Känselnerverna påverkas inte vid denna sjukdom, även om vissa personer i ovanliga fall kan uppleva stickningar utan att en känselpåverkan kan påvisas vid undersökning.¹⁰