Karpaltunnelsyndrom innebär att den kanal som nerver och senor passerar genom har kommit i kläm.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Karpaltunnelsyndrom?
Karpaltunnelsyndrom är ett tillstånd där den nerv som går till fingrarna kläms ihop vid handleden. Karpaltunneln är en kanal som går genom handleden. Här finns blodkärl och senor till de muskler som böjer fingrarna, samt den så kallade medianusnerven. Medianunusnerven är en nerv som går ut till tummen, pekfingret, långfingret och delar av ringfingret. Vid karpaltunnelsyndrom kläms medianusnerven ihop i karpaltunneln, vilket gör att händerna kan domna och du får svårare att använda händerna. Karpaltunnelsyndrom är ett relativt vanligt tillstånd som går över med tiden.
Några vanliga symtom på karpaltunnelsyndrom är
nedsatt känsel i fingrarna
det gör ont i handleden och handen
svårigheter att greppa föremål
lätt att tappa saker
svaghet i tummen
domningar och stickningar i hand och fingrar.
I vissa fall kan smärtan även stråla hela vägen upp mot axeln. Vissa kan även uppleva torrare händer än normalt. Vanligtvis drabbas handen du använder mest, men besvär kan även förekomma i den andra handen eller i båda händerna.
Orsaken till karpaltunnelsyndrom är en svullnad i området, vilket gör att utrymmet i karpaltunneln minskar och nerven trycks ihop.
Svullnaden kan beror på flera orsaker som exempelvis
graviditet – hos gravida är karpaltunnelsyndrom ganska vanlig förekommande, främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt.
ledsjukdomar, reumatiska eller inflammatoriska i handlovens leder.
Karpaltunnelsyndrom är vanligare ifall du har
diabetes
hypotyreos.
Andra orsaker till karpaltunnelsyndrom kan vara att du använd dig av vibrerande verktyg, eller att du gjort upprepade rörelser med handen.
Detta kan du göra själv för att lindra karpaltunnelsyndrom:
Undvika överbelastning av händerna. Ta en paus om du upplever trötthet i armar och händer.
Avlasta handen du använder mest genom att träna den andra handen istället.
Använda handledsstöd under natten. Det hjälper att hålla handlederna raka så att nerven inte kommer i kläm och besvären förvärras. Handledsstöd finns att köpa på apotek.
Beroende på hur stora dina besvär är finns det olika behandlingar som kan hjälpa dig med besvären.
Av en fysioterapeut kan du få hjälp med övningar som du kan göra för att minska dina besvär med karpaltunnelsyndrom. Hitta en fysioterapeut här.
Inflammationshämmande läkemedel kan hjälpa mot karpaltunnelsyndrom, ifall senorna i dina handleder är inflammerade.
Om du har stora besvär trots annan behandling kan operation krävas för att bli av med karpaltunnelsyndrom. Operationen tar endast femton minuter och innebär att en kirurg skär av de ledband som täcker karpaltunneln, så att trycket på nervet minskar. Ledbandet läker av sig själv efter operationen och bildar ny vävnad i snittet som gjordes. Ledbandet blir därefter lite längre vilket gör att nerven får mer plats.
En injektion av kortisol i vävnaden kring karpaltunneln kan hjälp till med att minska inflammationen och svullnaden, vilket i sin tur besvären. Detta kan vara ett alternativ för personer som har en reumatisk sjukdom. Men resultatet är ofta tillfälligt.
Karpaltunnelsyndrom är en klinisk diagnos som ställs genom anamnes vilket betyder att patienten får redogöra för sina symtom för läkaren. I detta fall är symtomen domningar i tummen, pekfingret, långfingret och ringfingret eftersom det är där medianusnerven går.
En nätläkare kan hjälpa dig ställa en diagnos som ligger till grund för dina besvär och ge dig rådgivning, men du måste vända dig till en fysisk vårdcentral för att få behandling.
Karpaltunnelsyndrom kan drabba både män och kvinnor, men är mest vanligt bland kvinnor i 40-60-årsåldern. Det förekommer även i slutet av graviditeten hos en del kvinnor.
En sjukgymnast eller en arbetsterapeut kan ge dig en stödskena, så kallat ortos, att använda under natten och ge råd.
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Karpaltunnelsyndrom på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!