Karpaltunnelsyndrom – symtom, orsaker och behandling

Vätska kan också samlas i kroppens vävnader och öka trycket i karpaltunneln. Det kan hända vid graviditet eller andra hormonförändringar.

Sjukdomar, skador och kroppsliga förändringar

Vissa sjukdomar och kroppsliga förändringar är förknippade med en högre förekomst av karpaltunnelsyndrom eller vanligare symtom.

• Diabetes är förknippat med en högre förekomst av karpaltunnelsyndrom.²
• Symtom är vanligare om du har ledgångsreumatism.²
• Symtom är vanligare om du har låg hormonproduktion från sköldkörteln, så kallad hypotyreos. Diabetes, ledgångsreumatism och låg hormonproduktion från sköldkörteln kan bidra till svullnad i eller runt karpaltunneln. Även andra hormonförändringar kan göra att kroppen samlar på sig extra vätska, vilket kan öka trycket i karpaltunneln.
• Graviditet kan göra att mer vätska samlas i kroppens vävnader och trycker på medianusnerven.²
• Skador på mjukdelar eller benbrott i handleden kan ge svullnad som minskar utrymmet i karpaltunneln.²

Efter en skada kan både förändringar i handledens delar och svullnad bidra till trängsel i karpaltunneln. En skada kan till exempel vara ett benbrott, en stukning eller en annan skada mot handledens ben och mjukdelar. Även svullnad som finns kvar efter en infektion kan ge trängsel i karpaltunneln.

Hos gravida är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, särskilt från den sjätte graviditetsmånaden och framåt. Hormonförändringar under graviditeten påverkar kroppens vätskebalans, så att mer vätska kan samlas i vävnaderna. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven.

Belastning och ärftlighet

Belastning av handen och handleden kan ibland bidra till karpaltunnelsyndrom. Det gäller framför allt aktiviteter med vibrationer eller upprepade handrörelser.

• Långa arbetspass med vibrerande verktyg kan ibland bidra till besvär.²
• Upprepade rörelser med handen kan ibland bidra till karpaltunnelsyndrom.²
• En nära släkting med karpaltunnelsyndrom är en riskfaktor. Risken kan vara högre om en förälder, ett syskon eller någon annan nära släkting har haft karpaltunnelsyndrom. Det betyder inte att du säkert får sjukdomen, men ärftlighet kan ha betydelse.

Besvären kan komma i den hand som du använder mest, eftersom de kan ha samband med hur handen har belastats. Du kan också få besvär i den hand som du inte belastar mest, och ibland påverkas båda händerna.

Det är inte alltid möjligt att säga om en viss arbetsuppgift har orsakat besvären. Ofta kommer karpaltunnelsyndrom utan någon särskild anledning, även om upprepade rörelser eller arbete med vibrerande verktyg ibland kan ha betydelse.

Besvären kan börja långsamt och komma och gå.⁷ I början märker du kanske bara av dem ibland, särskilt när du sover. Senare kan symtomen komma på dagen vid upprepade handrörelser.⁵ Besvären kan också komma när du kör bil eller håller i en telefon.³ De kan märkas särskilt när du gör samma slags rörelse mycket i arbetet, till exempel skriver eller använder verktyg.⁵ De kan till exempel märkas när du arbetar med händerna eller håller i något under en längre stund.

Smärtan kan ibland finnas samtidigt som domningarna och stickningarna. Besvären kan upplevas olika från gång till gång. Att symtomen kommer och går utesluter därför inte karpaltunnelsyndrom.

Känsel, styrka och handfunktion

Nedsatt känsel kan göra handen fumlig och leda till att du tappar saker.² Du kan också få svårt att få grepp om små föremål. Det kan märkas i vardagen när du försöker hålla i eller hantera saker med handen. Fumligheten kan också göra det svårt att utföra precisa rörelser. Det kan till exempel bli svårt att knäppa en skjorta eller få in en nyckel i ett lås.⁵

Tummen kan förlora styrka. Det kan göra det svårare att använda tummen tillsammans med de andra fingrarna. Musklerna på handens tumsida kan förtvina något, särskilt om besvären har funnits under en längre tid.²

Smärtan kan stråla från handen eller handleden upp mot axeln.² Du kan alltså känna smärta på flera ställen längs armen, även om besvären började i handen eller handleden. Ibland kan du också få känselbortfall i fingrarna och muskelförtvining i tummen efter en längre tid. Om känselbortfall har uppstått är det inte säkert att känseln återhämtar sig helt. Även en försvagad tumme kan finnas kvar om besvären har varit långvariga och tydliga.¹

Symtom från handen kan även bero på annat än karpaltunnelsyndrom. Därför behöver en vårdgivare ibland bedöma dina besvär för att avgöra vad de beror på.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om besvären inte försvinner inom ett par veckor. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.²

Långvarigt obehandlat tryck på medianusnerven kan skada nerven permanent.⁵ Det kan i sin tur påverka känseln, styrkan och hur du kan använda handen. Sök därför vård om besvären fortsätter enligt råden ovan.

Tester av känsel och nervfunktion

Känsligheten för beröring i fingertopparna kan testas med ett gem.² Läkaren kan också undersöka om du har svårt att uppfatta vibrationer mot fingrarna.

Neurografi mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. Undersökningen kallas också ENG och görs på ett fysiologiskt laboratorium, som ofta finns på ett sjukhus. Neurografi kan visa hur skadad nerven är men kan inte säkert visa om du har karpaltunnelsyndrom.²

Neurografi kan ibland vara normal trots ett kliniskt typiskt karpaltunnelsyndrom. Vid den kliniska undersökningen kan läkaren jämföra känseln i fingertopparna med känseln i ett område som inte försörjs av medianusnerven. Läkaren kan också bedöma om tumme och fingrar har nedsatt kraft eller om finmotoriken är påverkad.¹ Därför ställs diagnosen framför allt utifrån dina symtom och vad läkaren hittar vid undersökningen, medan neurografi kan användas när diagnosen är oklar eller när andra orsaker behöver undersökas.

När behövs fler undersökningar?

Ibland är det inte helt klart vad stickningarna och domningarna beror på. Då kan läkaren skriva en remiss för fler undersökningar. Blodprov kan undersöka om diabetes, sköldkörtelproblem eller brist på järn, vitamin B12 eller folsyra bidrar till besvären.²

Symtom från nacken kan vara en annan orsak än karpaltunnelsyndrom.² Tryck på medianusnerven i underarmen kan också ge besvär som liknar karpaltunnelsyndrom. Läkaren behöver därför bedöma om symtomen verkligen kommer från medianusnerven i karpaltunneln.

Ultraljud kan användas för att undersöka nerven i karpaltunneln. Röntgen kan användas för att leta efter benbrott eller ledsjukdom. Magnetkameraundersökning kan också ingå bland de undersökningar som används när diagnosen är osäker.

En arbetsterapeut kan alltså både hjälpa dig med ett handledsstöd och ge råd om hur vardagliga uppgifter kan utföras på ett mer skonsamt sätt. En fysioterapeut kan hjälpa till med träning som stärker musklerna runt handleden och ökar rörligheten.

Läkemedel och injektionsbehandling

Läkemedel och injektionsbehandling kan vara aktuella i vissa situationer. Behandlingen beror bland annat på om det finns tecken på inflammation runt böjsenorna och på hur du har svarat på handledsstödet.

• Inflammationshämmande läkemedel kan hjälpa om det finns säkra tecken på att böjsenorna är inflammerade.²
• Inflammationshämmande läkemedel kallas NSAID.²
• En kortisonspruta i karpaltunneln kan minska besvären, men oftast bara tillfälligt.²
• En kortisonspruta kan rekommenderas om handledsstödet inte hjälper.⁷

Kortisonsprutan ges i karpaltunneln för att minska svullnad och tryck runt medianusnerven. Effekten är inte alltid varaktig, och besvären kan därför komma tillbaka efter en tid. En läkare bedömer om injektionsbehandling passar för dig.

• Kiropraktik och naprapati har inte övertygande bevis för effekt vid karpaltunnelsyndrom.²

Kiropraktik och naprapati kan innebära behandling med händerna, så kallad manuell terapi. Målet med behandlingen är att förbättra utrymmet i karpaltunneln så att trycket på nerven minskar, men det finns inte övertygande bevis för att behandlingen hjälper vid karpaltunnelsyndrom.

När kan operation bli aktuell?

De flesta med karpaltunnelsyndrom behöver inte opereras. Operation kan däremot bli aktuell när besvären är stora och det är svårt att använda händerna.

• Operation kan bli aktuell vid stora besvär och svårigheter att använda händerna.²
• Operation kan rekommenderas när besvären inte lindras av konservativ behandling inom ungefär två månader och besvären finns flera gånger i veckan.¹
• Operation kan också rekommenderas när besvären finns vid aktivitet.
• Operation kan rekommenderas om känseln är nedsatt i de fingrar som försörjs av medianusnerven.
• Operation kan rekommenderas om musklerna på handens tumsida har förtvinat.

Inför en operation bedömer läkaren hur mycket besvären påverkar dig och om annan behandling har hjälpt. Om läkaren bedömer att du behöver opereras får du en remiss till en ortoped eller kirurg.

• Vid operation delas ledbandet som täcker karpaltunneln för att minska trycket på medianusnerven.⁸
• Operationen görs med lokalbedövning.⁸
• Du är vaken under operationen.
• Operationen tar ungefär 30 minuter.

Kirurgen gör ett snitt i handen eller handflatan och delar ledbandet som täcker karpaltunneln. Operationen kan göras genom ett snitt i handflatan eller med titthålskirurgi. När ledbandet läker blir det längre, vilket ger medianusnerven mer plats.⁸ När ledbandet har delats minskar trycket på medianusnerven. Såret sys sedan ihop och handen får ett mjukt förband.

Efter operationen

• De flesta kan åka hem när operationen är klar.⁸
• Under de första fyra veckorna ska handen inte belastas med mer än ett kilo.⁸
• Efter sex veckor kan du vanligtvis använda handen som vanligt.

Efter operationen kan du oftast använda handen till lättare aktiviteter, till exempel att klä på dig, skriva på datorn eller hålla i bestick. Tunga lyft och rörelser som gör ont ska undvikas under den första tiden. Du får ett förband över handen och handleden, och handen kan därför inte användas som vanligt direkt efter operationen.

• Domningar och stickningar brukar oftast försvinna snabbt efter operationen.⁸
• Om medianusnerven har varit mycket klämd kan det ta längre tid innan domningarna och stickningarna minskar.
• Det kan ta några månader innan fumlighet och kraftlöshet försvinner.⁸
• Ömhet i handflatan kan ibland finnas kvar i upp till sex månader.¹
• Över 90 procent av de opererade blir besvärsfria eller förbättrade.¹

Hur snabbt du återhämtar dig påverkas bland annat av hur länge du hade besvär före operationen. Fumlighet och kraftlöshet kan finnas kvar i några månader även om domningar och stickningar förbättras snabbt. En övergående nedsättning av kraften i handen kan också finnas tidigt efter operationen.

Efter ungefär två veckor tas stygnen och förbandet bort vid ett återbesök. Det är vanligt att handen och fingrarna svullnar under det första dygnet. Högläge kan användas för att minska svullnaden. Sjukskrivning efter operationen kan behövas, och hur länge det gäller beror på vilket arbete du har. Det är vanligt att vara sjukskriven i två till fyra veckor efter operationen.⁸

Vissa arbetsuppgifter som du brukar göra med en hand kan du kanske, med lite träning, göra lika bra med den andra handen.² Det kan vara ett sätt att variera hur du använder händerna i vardagen.

Sov med handleden rakare

Försök undvika att ha handlederna kraftigt böjda när du sover.² Besvären kan öka på natten när handleden är böjd nedåt. Ett handledsstöd som håller handleden i ett neutralt läge kan minska att handleden böjs under natten.¹ Handledsstödet ska alltså hjälpa dig att hålla handleden rakare, inte att böja den kraftigt åt något håll. Om du vaknar med domningar eller stickningar kan du pröva att ändra handledens läge och använda stödet nästa natt. Ett handledsstöd kan hjälpa till att hålla handleden i ett läge som förhindrar att du böjer den för kraftigt.²

• Använd ett handledsstöd under natten för att hjälpa till att hålla handleden i ett bättre läge.
• Du kan köpa ett handledsstöd på ett apotek eller i en sjukvårdsaffär.²
• Det kan behövas upp till sex veckor med handledsstöd på natten innan du märker förbättring.⁷

Minska belastningen i vardagen

Försök minska sådant som ofta böjer handleden eller kräver hårda grepp. Det kan till exempel vara att minska eller ta pauser från aktiviteter där du ofta böjer handleden eller håller hårt i något. Även arbete med vibrerande verktyg kan behöva begränsas om det hänger ihop med besvären.⁷ Du kan prova en förändring i taget för att se vad som fungerar bäst för dig. Det kan till exempel handla om arbetsuppgifter eller andra aktiviteter där du gör samma rörelse många gånger. Du kan också ändra aktivitet när handen eller armen känns trött.

• Minska sådant som ofta böjer handleden.
• Minska sådant som kräver hårda grepp.
• Receptfria smärtstillande läkemedel kan ge kortvarig lindring av smärta.⁷
• Det finns begränsat stöd för att handövningar lindrar symtomen.⁷

Om du provar handövningar finns det därför bara ett begränsat stöd för att de lindrar symtomen. Vila och förändrad användning av handen är andra egenvårdsåtgärder som du kan prova. Om besvären inte försvinner inom ett par veckor, se avsnittet om när du ska söka vård.

Vilka frågor kan jag ställa vid läkarbesöket?

Du kan fråga om besvären beror på karpaltunnelsyndrom eller på något annat problem i handleden. Du kan också fråga vilken typ av handledsstöd du bör använda och hur ofta det ska bäras.⁵ Du kan även fråga hur läkaren undersöker handen och vilka andra orsaker som behöver uteslutas. Om du får en remiss till en specialist kan du fråga vad nästa steg blir.⁹

Om operation blir aktuell kan du fråga hur behandlingen passar dina besvär. Karpaltunnelsyndrom kommer sällan tillbaka efter operation.³