Behandling vid hjärtsvikt
Mål och grundprinciper
Behandlingen vid hjärtsvikt anpassas efter vilken typ av hjärtsvikt du har, hur svår den är och hur din övriga hälsa ser ut. Målet är att lindra symtom, minska risken för att hjärtsvikten försämras, minska behovet av sjukhusvård och förlänga livet.2 Vilken behandling som rekommenderas påverkas också av hur hjärtats pumpförmåga är nedsatt.3 Vid vissa former av hjärtsvikt kan samma läkemedelsgrupper användas, men kunskapsläget och nyttan kan skilja sig mellan olika typer.
Det är viktigt att behandla den bakomliggande orsaken, till exempel en sjukdom i kranskärlen, ett klaffel eller en hjärtrytmrubbning. Den behandlingen kombineras med läkemedel och annan behandling mot själva hjärtsvikten. Vid kronisk hjärtsvikt behövs vanligtvis behandling under lång tid och regelbundna återbesök.3 Då kan vårdpersonalen följa hur du mår och anpassa behandlingen.
Läkemedel
Du kan behöva flera olika läkemedel. Vilka läkemedel som passar dig beror bland annat på typen av hjärtsvikt, hur du mår och om du har andra sjukdomar. Många får en kombination av läkemedel som avlastar hjärtat, påverkar blodtrycket eller pulsen och minskar vätskeansamling. Fyra läkemedelsgrupper anges som förstahandsbehandling vid hjärtsvikt med nedsatt pumpförmåga: SGLT2-hämmare, betablockerare, ACE-hämmare eller ARNI samt MRA. Behandlingen kan behöva byggas upp med flera läkemedel i låg dos, i stället för att en enda behandling höjs så mycket som möjligt. Uppföljning behövs när behandlingen startas och ändras, så att vårdpersonalen kan kontrollera hur du mår och om läkemedlen tolereras.3
- ACE-hämmare eller ARNI kan sänka blodtrycket och avlasta hjärtat. ARNI innehåller två ämnen som tillsammans sänker blodtrycket och hjälper hjärtat att arbeta mer effektivt.
- Betablockerare skyddar hjärtat från stresshormoner. Hjärtat kan då arbeta lugnare och hinner fyllas bättre med blod mellan slagen.
- SGLT2-hämmare gör att du kissar ut mer socker, vätska och salter. Det kan göra det lättare för hjärtat att arbeta.
- MRA motverkar att hjärtat blir stelt och gör att kroppen sparar kalium, som bland annat är viktigt för hjärtats rytm.8
- Järnbehandling kan göra att du orkar mer och känner dig piggare om du har järnbrist. Behandlingen kan också minska risken för sjukhusvård.
- ARB kan användas om du inte tål ACE-hämmare eller ARNI. ARB vidgar blodkärlen, vilket sänker blodtrycket.
- Loopdiuretika, som är en extra kraftig typ av vätskedrivande läkemedel, kan behövas om du har svårt att andas eller har svullna anklar.9
Läkemedel mot hjärtsvikt kan ge biverkningar, men alla får inte besvär. Om biverkningarna blir besvärliga kan läkaren ibland ändra dosen, byta läkemedel eller välja en annan behandling.9 Läkemedelsbehandlingen behöver därför ibland justeras under återbesöken.
MRA och loopdiuretika kan påverka njurarna och mängden kalium i blodet. Därför kan du behöva lämna blodprov regelbundet under behandlingen. Även andra läkemedel kan behöva följas upp med blodprov eller blodtrycksmätning.
Flera preparat i låg dos är viktigare än att titrera upp enstaka preparat till full dos.3 Vid kronisk hjärtsvikt är det vanligt att flera läkemedelsgrupper används tillsammans, eftersom de verkar på olika sätt. Du och vårdpersonalen gör en plan för vilka läkemedel som ska användas och hur behandlingen ska följas upp.
Pacemaker, ICD och andra ingrepp
Vissa personer med hjärtsvikt behöver behandling med en pacemaker eller ICD. Det bedöms bland annat utifrån hjärtats rytm, hur bra hjärtat pumpar och vilken effekt läkemedlen har.
En pacemaker ger små elektriska impulser till hjärtat så att det får en bra rytm. En pacemaker är en liten dosa som man oftast får inopererad under nyckelbenet.1
En ICD är en pacemaker som också fungerar som en hjärtstartare. Den kan ge en kraftig elektrisk stöt om det behövs för att återställa hjärtats rytm.1 ICD kan förbättra överlevnaden för vissa personer med hjärtsvikt.
En särskild pacemaker kan stimulera hjärtats båda kamrar samtidigt. Behandlingen kallas CRT och kan hjälpa hjärtat att pumpa ut blodet mer effektivt hos vissa personer med hjärtsvikt. För personer som passar för CRT kan behandlingen minska symtom och antalet sjukhusinläggningar.
Om hjärtsvikten beror på en förträngning i kranskärlen kan PCI eller bypass övervägas.5 PCI innebär att en liten ballong förs in i det förträngda kranskärlet och blåses upp så att kärlet vidgas. Vid bypass leds blodet förbi förträngningen med hjälp av ett annat blodkärl.
Ett klaffel kan i vissa fall behandlas med operation. Operationen kan innebära att klaffen repareras eller byts ut. Vilken åtgärd som är möjlig beror på klafflet och din övriga hälsa. Vid vissa hjärtrytmrubbningar kan en särskild pacemaker som stimulerar hjärtats båda kamrar samtidigt, så kallad CRT, övervägas.3
Avancerad behandling och rehabilitering
Vid svår hjärtsvikt kan en implanterad hjärtpump hjälpa blodet att cirkulera från hjärtat ut i kroppen.1 Pumpen opereras in i hjärtat och drivs via en kabel som leds ut genom ett litet hål på magen. Batterierna bär du med dig.
Hjärttransplantation kan vara ett alternativ om andra behandlingar inte hjälper och hjärtsvikten påverkar livet mycket.1 Det är ett stort ingrepp som bedöms individuellt. En transplantation förutsätter bland annat att andra organ är tillräckligt friska.
Du bör erbjudas hjärtrehabilitering om du har hjärtsvikt.2 Rehabiliteringen kan innehålla en bedömning av vilken träning som är säker för dig, ett träningsprogram och stöd kring levnadsvanor.10 Den kan också ge information om hur du kan hantera sjukdomen i vardagen.
På en hjärtsviktsmottagning kan ett team med läkare, sjuksköterska och fysioterapeut hjälpa dig att göra en plan för vården. På mottagningen kan du också få information och utbildning om hjärtsvikt, tillsammans med närstående om det behövs.3 Rehabilitering kan genomföras på sjukhus, klinik eller i samhället och kan även innehålla stöd från andra personer med hjärtsvikt.2 Hjärtrehabilitering kan ledas av fysioterapeut och förbättra rörlighet, symtom och livskvalitet. Vilken rehabilitering du erbjuds beror på ditt tillstånd och vilka insatser som finns där du bor.