Diafragmabråck – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid diafragmabråck

Vanliga symtom

Diafragmabråck kan märkas på olika sätt. En del har inga besvär alls, medan andra får symtom som hänger ihop med magsaftsreflux. Det innebär att magsaft kommer upp från magsäcken till matstrupen.² Besvären kan därför ibland kännas i bröstet eller halsen, även om själva diafragmabråcket sitter vid övergången mellan matstrupen och magsäcken.

Diafragmabråck kan finnas utan att ge symtom.²

Vanliga besvär är bland annat:

• Halsbränna kan kännas som en brännande känsla bakom bröstbenet.²
• Sura uppstötningar innebär att surt innehåll kommer upp i munnen.²

Den brännande känslan kan sitta bakom bröstbenet eller stråla upp mot halsen.² För vissa känns den tydligt som halsbränna, medan andra främst märker sur smak eller surt innehåll i munnen. Magsaftsreflux kan också finnas utan att du märker några symtom alls.

Diafragmabråck orsakar i sig mycket sällan smärta. Smärta eller obehag vid diafragmabråck beror oftare på att magsaft, luft eller galla kommer uppåt. Det betyder att smärta i bröstet inte automatiskt beror på diafragmabråck eller magsaftsreflux.⁶

När besvären märks

Refluxbesvär har ofta ett mönster som gör att du kan lägga märke till när de kommer. Besvären kan påverkas av kroppsläget och av att magen nyligen har fyllts. Det är vanligt att symtomen märks tydligare i situationer där innehåll från magen lättare kan komma upp mot matstrupen.

Refluxbesvär kan komma i samband med att du har ätit. De kan också komma när du böjer dig framåt.⁸ För vissa blir refluxbesvären värre när de ligger ner.² Halsbränna kan då kännas som en brännande känsla i mitten av bröstet, och sura uppstötningar kan ge en obehaglig sur smak i munnen.

Besvären kan komma ibland eller återkomma regelbundet. Hur ofta de märks och hur de känns kan skilja sig mellan olika personer. En del reagerar på små mängder magsaftsreflux, medan andra inte märker den särskilt mycket.²

Andra besvär

Om du ofta har magsaftsreflux kan du få andra symtom än halsbränna och sura uppstötningar. De kan komma från matstrupen, halsen, luftvägarna, munnen eller tänderna.² Följande besvär kan förekomma:

• Svårigheter att svälja kan förekomma vid diafragmabråck.²
• Hosta när du ligger ner, till exempel på natten, kan förekomma vid frekvent magsaftsreflux.²
• Heshet som inte går över kan förekomma vid frekvent magsaftsreflux.²
• Magsaftsreflux kan orsaka skador på tänderna och munnens slemhinna.²

Svårigheter att svälja kan innebära att maten inte passerar som vanligt.² Hosta när du ligger ner kan märkas under natten. Heshet kan finnas kvar utan att gå över.

Skador på tänderna och munnens slemhinna märks oftast när en tandläkare undersöker dig. Magsaftsreflux kan också ge slem i luftrören, symtom som påminner om astma, ont i halsgropen, uppblåsthet eller rapningar.² Alla som har diafragmabråck får inte magsaftsreflux, och alla som har magsaftsreflux märker inte av den på samma sätt.⁸

Medfött diafragmabråck hos barn

Medfött diafragmabråck är ett annat tillstånd än det diafragmabråck som ofta beskrivs hos vuxna.

Vid medfött diafragmabråck kan organ från magen tryckas upp i bröstkorgen. Det kan till exempel vara tarmarna, magsäcken, mjälten eller levern. När bukorgan tar plats i bröstkorgen får lungorna inte tillräckligt med utrymme att utvecklas normalt.⁷

När organen tar plats i bröstkorgen får lungorna inte tillräckligt med utrymme att utvecklas som de ska. Barn som har fötts med medfött diafragmabråck kan senare ha olika besvär, till exempel symtom som liknar astma, halsbränna eller svårt att äta. Hur mycket livet påverkas skiljer sig mellan olika barn.⁷

Diagnos vid diafragmabråck

Första bedömningen

Diafragmabråck upptäcks ofta i samband med att du söker hjälp för besvär från matstrupen eller magen. Du kan alltså få reda på att du har diafragmabråck när vården utreder magsaftsreflux, halsbränna, bröstsmärta eller buksmärta.⁵ Det betyder inte att diafragmabråcket alltid är orsaken till dina besvär. Ett diafragmabråck kan finnas utan att ge symtom, och besvären kan i stället bero på att magsaft kommer upp i matstrupen.

Vid typiska besvär med magsaftsreflux kan läkaren ofta komma fram till diagnosen genom att lyssna på hur besvären känns och när de uppstår.⁸ Du får berätta om till exempel halsbränna, sura uppstötningar och andra besvär. Vid typiska refluxbesvär kan det ibland räcka med sjukdomshistorien, utan att du behöver göra en undersökning direkt.

Om läkaren behöver undersöka matstrupen eller magsäcken kan du få en remiss till gastroskopi. Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och på vad vårdpersonalen behöver ta reda på.

Det är bra att berätta om besvären är nya, om de har förändrats och om du har svårt att svälja eller om maten fastnar. Sådana uppgifter hjälper vården att bedöma om du behöver en gastroskopi eller någon annan undersökning.

Gastroskopi

Vid undersökningen kan vårdpersonal se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Gastroskopi kan också visa om det finns sår i matstrupen.²

Därför kan läkaren behöva väga ihop resultatet från gastroskopin med dina besvär och eventuella andra undersökningar.

Gastroskopi bör göras om du har svårigheter att svälja, smärta när du sväljer eller om maten fastnar.⁸ Undersökningen används då bland annat för att se om det finns en komplikation eller någon annan sjukdom i matstrupen. Kontakta alltid en vårdcentral om du har svårt att svälja.²

En gastroskopi kan också bli aktuell om besvären inte svarar på behandling eller om symtomen är ovanliga för magsaftsreflux.⁸ Läkaren kan då behöva undersöka om besvären beror på diafragmabråck, magsaftsreflux eller något annat. Du får information om hur undersökningen går till och om resultatet när det är klart.

Andra undersökningar

Ibland behövs fler undersökningar än sjukdomshistoria och gastroskopi. De kan ge olika typer av information: en röntgenundersökning kan visa hur ett större diafragmabråck ser ut, medan andra undersökningar mäter surhetsgrad eller rörelser i matstrupen.

• Ett kontraströntgenprov kan användas för att kartlägga stora diafragmabråck.⁴
• En 24-timmars pH-mätning mäter surhetsgraden i matstrupen och magsäcken.²
• Inför ställningstagande till operation bör en 24-timmars pH-mätning utföras.⁸
• Esofagusmanometri används inför kirurgi för att bedöma matstrupens motorik och välja operationstyp.⁴

Vid en 24-timmars pH-mätning mäts matstrupens och magsäckens surhetsgrad under ett dygn.

Inför kirurgi används den för att bedöma hur matstrupen arbetar. Resultatet kan hjälpa vården att välja vilken operationstyp som passar bäst. Du behöver inte själv tolka mätningarna; läkaren går igenom vad resultaten betyder för din fortsatta vård.

Efter undersökningarna får du svar när resultaten är klara. Kontakta läkaren om du blir sämre innan du har fått svar på undersökningen.

Behandling vid diafragmabråck

När behandling behövs

Ett diafragmabråck som inte ger symtom eller andra problem behöver ingen behandling.² Behandlingen riktas i stället mot de besvär som diafragmabråcket kan hänga ihop med, framför allt magsaftsreflux. Målet är främst att minska symtomen, inte att själva diafragmabråcket alltid ska försvinna. Refluxsjukdom är ofta ett långvarigt tillstånd som kan kräva behandling i perioder eller kontinuerligt. Vid kraftig inflammation i matstrupen kan läkemedelsbehandlingen behöva fortsätta för att hålla inflammationen under kontroll.⁸

Okomplicerad magsaftsreflux kan vanligtvis skötas i primärvården.⁸ Vilken behandling som passar beror bland annat på hur mycket besvär du har, hur ofta de kommer och om undersökningar har visat skador i matstrupen. Om besvären inte blir bättre med behandling kan läkaren behöva bedöma diagnosen på nytt och ta ställning till annan behandling.

Läkemedel

Det finns flera läkemedel som kan lindra halsbränna och andra symtom på magsaftsreflux. Receptfria läkemedel kan vara ett alternativ vid tillfälliga eller måttliga besvär.

• Alginsyra kan lindra symtom på kort sikt genom att minska att magsaft kommer upp i matstrupen.³
• Antacida och alginsyra botar inte diafragmabråcket.³

Protonpumpshämmare minskar mängden syra som magsäcken producerar.⁹ Om besvären kommer tillbaka efter en första behandlingsperiod kan läkaren föreslå den lägsta dos som fortfarande håller symtomen under kontroll. Behandling vid behov kan också vara ett alternativ för vissa personer.¹⁰ De kan därför minska besvär av magsaftsreflux och används både vid kortare behandlingsperioder och ibland under längre tid.⁸ Vid refluxsjukdom kan behandlingen behöva pågå i fyra eller åtta veckor, beroende på besvären.¹⁰

Om protonpumpshämmare inte ger tillräcklig effekt kan en H2-blockerare övervägas.¹⁰ Det är en annan typ av läkemedel som också minskar magsyran.¹¹ Läkaren bedömer om det är lämpligt att byta behandling eller att använda läkemedlen på annat sätt.

Läkaren eftersträvar den lägsta effektiva dosen.⁸ I vissa fall används behandlingen när symtomen kommer tillbaka, medan andra behöver behandling kontinuerligt. Du bör inte ändra eller avsluta en ordinerad behandling utan att först prata med läkare.³

Receptfria läkemedel mot magsaftsreflux bör inte användas längre än cirka två veckor utan läkarkontakt.² Om du fortfarande har besvär efter den tiden behöver en läkare bedöma om du behöver annan behandling eller ytterligare utredning. Det gäller också om läkemedel från apotek inte hjälper eller om besvären återkommer ofta.

Operation och kirurgiska metoder

Operation kan övervägas om medicinsk behandling inte ger fullständig symtomlindring. Det kan också bli aktuellt om du inte kan använda syrahämmande läkemedel eller inte vill fortsätta med sådan behandling under lång tid.⁴ Innan en operation behöver läkaren vanligtvis säkerställa att besvären verkligen beror på magsaftsreflux och bedöma hur matstrupen arbetar.

Stora diafragmabråck med mekaniska besvär kan vara ett skäl till operation. Sådana besvär kan till exempel bero på tryck mot hjärta eller lungor, att du blir mätt tidigt, illamående, kräkningar eller svårigheter att svälja.⁴ Vid stora bråck kan kontraströntgen användas för att kartlägga bråcket inför behandlingen.

Den vanligaste operationen mot reflux i samband med diafragmabråck kallas fundoplikation. Fundoplikation innebär att magsäckens övre del formas till en krage runt den nedre delen av matstrupen. Kragen ska fungera som en envägsventil och minska att magsäckens innehåll kommer upp i matstrupen.⁴

Vid fundoplikation kan öppningen i mellangärdet samtidigt försnävas med en så kallad crusplastik. På så sätt behandlas även den förstorade öppningen där matstrupen passerar genom mellangärdet. Fundoplikation kan göras helt eller delvis runt matstrupen.⁴

En helt omslutande fundoplikation ger ett bättre skydd mot reflux, men är samtidigt förknippad med mer svårigheter att svälja efter operationen än en delvis omslutande fundoplikation.¹² En delvis omslutande variant kan vara mer lämplig om matstrupens rörelser är nedsatta.⁴ Läkaren väljer operationsmetod efter undersökningarna och dina förutsättningar.

Det innebär att kirurgen opererar genom små öppningar i magen i stället för genom ett större snitt. Operationen görs med narkos, vilket innebär att du sover under ingreppet.³

Operation är inte riskfri och kan inte alltid göras ogjord.¹² De som får bra effekt av protonpumpshämmare brukar också ha bättre förutsättningar att få bra resultat av en refluxoperation. Därför är det viktigt att läkaren först bekräftar att besvären beror på magsaftsreflux.⁸ Ett beslut om operation tas vanligen efter bedömning i specialistvård.¹¹

Efter operation

Efter en fundoplikation kan det ta upp till sex veckor innan du kan äta vad du vill.³ Under den första tiden kan det därför vara svårt att äta som vanligt. Du får information från vården om hur du ska göra med maten medan läkningen pågår. Vårdpersonalen berättar också hur återhämtningen kan se ut och när du ska höra av dig om besvären efter operationen inte går över.

Gasbesvär och sväljsvårigheter efter operation är ofta övergående. Du kan också få sämre förmåga att rapa eller ha svårt att kräkas efter operationen. Tidig mättnadskänsla och en känsla av att maten stannar bakom bröstbenet kan också förekomma under en övergående period.⁴

Vårdtiden efter operation är ofta två till fyra dagar. Hur länge du behöver stanna beror bland annat på vilken operation som har gjorts och om titthålsteknik eller öppen operation har använts.⁴

Sjukskrivning efter operation varierar ofta mellan två och fyra veckor.⁴ Du får information om sjukskrivning och uppföljning när du skrivs ut.

Egenvård vid diafragmabråck

Mat och måltider

Måltiderna kan påverka besvär av magsaftsreflux vid diafragmabråck.² Prova att äta mindre portioner oftare och att fördela måltiderna över dagen, eftersom mindre och tätare måltider kan lindra symtomen.

• Ät mindre och tätare måltider.
• Undvik stora måltider, eftersom de kan öka besvären.²
• Undvik att äta sent på kvällen, särskilt timmarna innan du ska sova, eftersom sena måltider kan ge mer besvär.²
• Undvik kolsyrade drycker, som läsk och kolsyrat vatten, eftersom de kan ge mer sura uppstötningar.²

Alla reagerar inte på samma mat eller dryck. Lägg märke till vad just du blir sämre av och försök sedan undvika det. Det kan till exempel handla om kaffe, te, choklad eller citrusfrukter. Du behöver alltså inte ta bort mat som inte ger dig besvär.²

Läge och kläder

Besvären kan bli värre när du ligger ner eller böjer dig framåt. Därför kan det hjälpa att planera hur du sitter och vilar efter maten.

• Undvik att ligga ner direkt efter en måltid.
• Undvik att böja dig framåt direkt efter en måltid.
• Höj huvudändan på sängen cirka 15 centimeter om du har besvär på natten.²
• Undvik kläder som sitter åt runt midjan, eftersom de kan förvärra symtomen.³

Du kan till exempel lägga böcker under sängbenen vid huvudändan. Extra kuddar ger inte samma effekt och kan i stället öka trycket mot magen.⁹ Att höja sängen kan göra att magsaft inte lika lätt kommer upp mot halsen.

Vikt, rökning och alkohol

Vissa förändringar i vardagen kan minska refluxbesvär. Välj gärna en förändring i taget, så blir det lättare att se om den hjälper dig.

• Försök att gå ner i vikt om du har övervikt, eftersom övervikt kan göra magsaftsreflux värre.²
• Undvik att röka, eftersom rökning kan ge mer besvär av magsaftsreflux.²
• Minska alkohol, eftersom det kan ingå i åtgärder mot refluxbesvär.⁸
• Försök att hitta sätt att slappna av om stress eller oro verkar påverka dina besvär.²

Det är inte säkert att alla dessa råd behövs för dig. Målet är att hitta sådant som minskar dina besvär utan att vardagen blir onödigt begränsad.

Läkemedel och individuella utlösare

En del läkemedel mot värk och feber kan göra refluxbesvär värre.² Det gäller bland annat läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra och läkemedel som kallas NSAID, till exempel ibuprofen och naproxen.

Sluta inte med ordinerade läkemedel på egen hand.³ Prata först med en läkare om du tror att ett läkemedel påverkar dina besvär, eller fråga på ett apotek om råd. Då kan du få hjälp att bedöma om läkemedlet kan vara en orsak och vad som kan vara lämpligt att göra.

En del personer upplever att stress och oro förvärrar besvären, särskilt om de också har känslig mage.² Försök därför att uppmärksamma om besvären kommer i samband med stress eller oro. Skriv gärna ner måltider, dryck, läkemedel och situationer när besvären uppstår. Det kan göra det lättare att se individuella utlösare och att berätta om dem vid en eventuell kontakt med vården.

Vem kan hjälpa dig vid diafragmabråck?

Vart kan du vända dig?

Börja vanligtvis på vårdcentralen om du har besvär som kan hänga ihop med diafragmabråck eller magsaftsreflux. En läkare på vårdcentralen kan bedöma dina besvär och avgöra om du behöver undersökas vidare.

• En läkare på vårdcentralen utreder ofta magsaftsreflux.²
• En apotekare kan ge råd om besvär och receptfria läkemedel.²
• Du kan behöva en specialistbedömning om besvären inte svarar på behandling eller om orsaken är oklar.¹⁰

Vid en specialistbedömning kan vården ta ställning till om fler undersökningar behövs. Det kan till exempel bli aktuellt om besvären fortsätter trots behandling eller om läkaren inte kan förklara dem efter den första bedömningen. Ibland behövs då en remiss från vårdcentralen. Fråga gärna vad nästa steg är och när du får svar, så blir det lättare att följa vårdplanen.

Om du främst behöver råd om receptfria läkemedel kan du börja på ett apotek. Apotekaren kan också hjälpa dig att bedöma när du bör kontakta vårdcentralen. Receptfria läkemedel bör inte användas längre än cirka två veckor utan att du först har pratat med en läkare.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om besvären stör dig i vardagen. Sök också kontakt om du får nya eller tydliga sväljsvårigheter, särskilt om det känns som att maten fastnar.² Eftersom sväljsvårigheter kan behöva utredas är det klokt att söka vård även om besvären inte är starka.

Sök genast vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har refluxbesvär och svart avföring. Sök också genast vård om du kräks och kräkningen ser ut som kaffesump eller innehåller blod. Om mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma besvären eller hitta rätt vårdmottagning.²

Vanliga frågor om diafragmabråck

Vanliga frågor

Kan man ha diafragmabråck utan symtom?

Ja, diafragmabråck kan finnas utan att du märker av det eller har några problem.² Ett diafragmabråck orsakar i sig mycket sällan smärta, och alla som har diafragmabråck får inte magsaftsreflux.¹

Måste diafragmabråck behandlas?

Nej, ett diafragmabråck utan symtom eller problem behöver ingen behandling. Om du har besvär är målet främst att minska symtomen, till exempel halsbränna eller sura uppstötningar.¹

Vilka symtom kan diafragmabråck ge?

Halsbränna och sura uppstötningar är möjliga symtom.¹ Halsbränna kan kännas som en brännande känsla bakom bröstbenet, medan sura uppstötningar innebär att surt innehåll kommer upp i munnen.

När kan operation bli aktuell?

Operation är därför en behandling som bedöms individuellt utifrån dina symtom och resultatet av utredningen.⁴ Den kan också bli aktuell vid stora diafragmabråck som ger mekaniska besvär, men läkaren behöver först bedöma orsaken till besvären och vilken behandling som passar.

Vad kan jag göra själv?

Mindre måltider kan lindra besvär av magsaftsreflux, och stora måltider kan ge mer besvär. Vid besvär på natten kan du höja huvudändan på sängen cirka 15 centimeter. Om du har övervikt kan viktnedgång minska besvären av magsaftsreflux. Sena måltider kan ge mer besvär, så försök att inte äta sent på kvällen. Refluxbesvär kan också bli värre när du ligger ner eller böjer dig framåt.¹

Om besvären stör dig i vardagen, eller om du får nya eller tydliga sväljsvårigheter, ska du kontakta en vårdcentral. Sök genast vård vid svart avföring eller blodiga kräkningar i samband med refluxbesvär.