Diafragmabråck – symtom, orsaker och behandling

Övervikt och rökning är alltså förhållanden som har samband med diafragmabråck. Sambandet visar inte i sig exakt hur bråcket har uppstått hos en enskild person. Ålder, kroppens stödjevävnad och andra omständigheter kan också ha betydelse.

Ärftlighet och medfödda former

Diafragmabråck kan vara ärftligt.² Det innebär att benägenheten kan finnas i familjen, men det säger inte att alla i familjen får diafragmabråck. Ärftlighet är en möjlig del av förklaringen, inte alltid en fullständig förklaring.

Medfött diafragmabråck skiljer sig från diafragmabråck som uppstår senare i livet. Vid medfött diafragmabråck har mellangärdets muskel inte vuxit ihop som den ska. Därför har det bildats ett hål i muskeln.⁷ Genom hålet kan organ tryckas upp från magen till bröstkorgen.

Läkarna vet inte vad medfött diafragmabråck beror på. Det innebär att det inte finns någon säker förklaring till varför mellangärdets muskel inte har vuxit ihop som den ska. Det medfödda tillståndet är ovanligt och hör ihop med hur mellangärdet utvecklades före födseln.⁷

Diafragmabråck orsakar i sig mycket sällan smärta. Smärta eller obehag vid diafragmabråck beror oftare på att magsaft, luft eller galla kommer uppåt. Det betyder att smärta i bröstet inte automatiskt beror på diafragmabråck eller magsaftsreflux.⁶

När besvären märks

Refluxbesvär har ofta ett mönster som gör att du kan lägga märke till när de kommer. Besvären kan påverkas av kroppsläget och av att magen nyligen har fyllts. Det är vanligt att symtomen märks tydligare i situationer där innehåll från magen lättare kan komma upp mot matstrupen.

Refluxbesvär kan komma i samband med att du har ätit. De kan också komma när du böjer dig framåt.⁸ För vissa blir refluxbesvären värre när de ligger ner.² Halsbränna kan då kännas som en brännande känsla i mitten av bröstet, och sura uppstötningar kan ge en obehaglig sur smak i munnen.

Besvären kan komma ibland eller återkomma regelbundet. Hur ofta de märks och hur de känns kan skilja sig mellan olika personer. En del reagerar på små mängder magsaftsreflux, medan andra inte märker den särskilt mycket.²

Andra besvär

Om du ofta har magsaftsreflux kan du få andra symtom än halsbränna och sura uppstötningar. De kan komma från matstrupen, halsen, luftvägarna, munnen eller tänderna.² Följande besvär kan förekomma:

• Svårigheter att svälja kan förekomma vid diafragmabråck.²
• Hosta när du ligger ner, till exempel på natten, kan förekomma vid frekvent magsaftsreflux.²
• Heshet som inte går över kan förekomma vid frekvent magsaftsreflux.²
• Magsaftsreflux kan orsaka skador på tänderna och munnens slemhinna.²

Svårigheter att svälja kan innebära att maten inte passerar som vanligt.² Hosta när du ligger ner kan märkas under natten. Heshet kan finnas kvar utan att gå över.

Skador på tänderna och munnens slemhinna märks oftast när en tandläkare undersöker dig. Magsaftsreflux kan också ge slem i luftrören, symtom som påminner om astma, ont i halsgropen, uppblåsthet eller rapningar.² Alla som har diafragmabråck får inte magsaftsreflux, och alla som har magsaftsreflux märker inte av den på samma sätt.⁸

Medfött diafragmabråck hos barn

Medfött diafragmabråck är ett annat tillstånd än det diafragmabråck som ofta beskrivs hos vuxna.

Vid medfött diafragmabråck kan organ från magen tryckas upp i bröstkorgen. Det kan till exempel vara tarmarna, magsäcken, mjälten eller levern. När bukorgan tar plats i bröstkorgen får lungorna inte tillräckligt med utrymme att utvecklas normalt.⁷

När organen tar plats i bröstkorgen får lungorna inte tillräckligt med utrymme att utvecklas som de ska. Barn som har fötts med medfött diafragmabråck kan senare ha olika besvär, till exempel symtom som liknar astma, halsbränna eller svårt att äta. Hur mycket livet påverkas skiljer sig mellan olika barn.⁷

Gastroskopi bör göras om du har svårigheter att svälja, smärta när du sväljer eller om maten fastnar.⁸ Undersökningen används då bland annat för att se om det finns en komplikation eller någon annan sjukdom i matstrupen. Kontakta alltid en vårdcentral om du har svårt att svälja.²

En gastroskopi kan också bli aktuell om besvären inte svarar på behandling eller om symtomen är ovanliga för magsaftsreflux.⁸ Läkaren kan då behöva undersöka om besvären beror på diafragmabråck, magsaftsreflux eller något annat. Du får information om hur undersökningen går till och om resultatet när det är klart.

Andra undersökningar

Ibland behövs fler undersökningar än sjukdomshistoria och gastroskopi. De kan ge olika typer av information: en röntgenundersökning kan visa hur ett större diafragmabråck ser ut, medan andra undersökningar mäter surhetsgrad eller rörelser i matstrupen.

• Ett kontraströntgenprov kan användas för att kartlägga stora diafragmabråck.⁴
• En 24-timmars pH-mätning mäter surhetsgraden i matstrupen och magsäcken.²
• Inför ställningstagande till operation bör en 24-timmars pH-mätning utföras.⁸
• Esofagusmanometri används inför kirurgi för att bedöma matstrupens motorik och välja operationstyp.⁴

Vid en 24-timmars pH-mätning mäts matstrupens och magsäckens surhetsgrad under ett dygn.

Inför kirurgi används den för att bedöma hur matstrupen arbetar. Resultatet kan hjälpa vården att välja vilken operationstyp som passar bäst. Du behöver inte själv tolka mätningarna; läkaren går igenom vad resultaten betyder för din fortsatta vård.

Efter undersökningarna får du svar när resultaten är klara. Kontakta läkaren om du blir sämre innan du har fått svar på undersökningen.

Protonpumpshämmare minskar mängden syra som magsäcken producerar.⁹ Om besvären kommer tillbaka efter en första behandlingsperiod kan läkaren föreslå den lägsta dos som fortfarande håller symtomen under kontroll. Behandling vid behov kan också vara ett alternativ för vissa personer.¹⁰ De kan därför minska besvär av magsaftsreflux och används både vid kortare behandlingsperioder och ibland under längre tid.⁸ Vid refluxsjukdom kan behandlingen behöva pågå i fyra eller åtta veckor, beroende på besvären.¹⁰

Om protonpumpshämmare inte ger tillräcklig effekt kan en H2-blockerare övervägas.¹⁰ Det är en annan typ av läkemedel som också minskar magsyran.¹¹ Läkaren bedömer om det är lämpligt att byta behandling eller att använda läkemedlen på annat sätt.

Läkaren eftersträvar den lägsta effektiva dosen.⁸ I vissa fall används behandlingen när symtomen kommer tillbaka, medan andra behöver behandling kontinuerligt. Du bör inte ändra eller avsluta en ordinerad behandling utan att först prata med läkare.³

Receptfria läkemedel mot magsaftsreflux bör inte användas längre än cirka två veckor utan läkarkontakt.² Om du fortfarande har besvär efter den tiden behöver en läkare bedöma om du behöver annan behandling eller ytterligare utredning. Det gäller också om läkemedel från apotek inte hjälper eller om besvären återkommer ofta.

Operation och kirurgiska metoder

Operation kan övervägas om medicinsk behandling inte ger fullständig symtomlindring. Det kan också bli aktuellt om du inte kan använda syrahämmande läkemedel eller inte vill fortsätta med sådan behandling under lång tid.⁴ Innan en operation behöver läkaren vanligtvis säkerställa att besvären verkligen beror på magsaftsreflux och bedöma hur matstrupen arbetar.

Stora diafragmabråck med mekaniska besvär kan vara ett skäl till operation. Sådana besvär kan till exempel bero på tryck mot hjärta eller lungor, att du blir mätt tidigt, illamående, kräkningar eller svårigheter att svälja.⁴ Vid stora bråck kan kontraströntgen användas för att kartlägga bråcket inför behandlingen.

Den vanligaste operationen mot reflux i samband med diafragmabråck kallas fundoplikation. Fundoplikation innebär att magsäckens övre del formas till en krage runt den nedre delen av matstrupen. Kragen ska fungera som en envägsventil och minska att magsäckens innehåll kommer upp i matstrupen.⁴

Vid fundoplikation kan öppningen i mellangärdet samtidigt försnävas med en så kallad crusplastik. På så sätt behandlas även den förstorade öppningen där matstrupen passerar genom mellangärdet. Fundoplikation kan göras helt eller delvis runt matstrupen.⁴

En helt omslutande fundoplikation ger ett bättre skydd mot reflux, men är samtidigt förknippad med mer svårigheter att svälja efter operationen än en delvis omslutande fundoplikation.¹² En delvis omslutande variant kan vara mer lämplig om matstrupens rörelser är nedsatta.⁴ Läkaren väljer operationsmetod efter undersökningarna och dina förutsättningar.

Det innebär att kirurgen opererar genom små öppningar i magen i stället för genom ett större snitt. Operationen görs med narkos, vilket innebär att du sover under ingreppet.³

Operation är inte riskfri och kan inte alltid göras ogjord.¹² De som får bra effekt av protonpumpshämmare brukar också ha bättre förutsättningar att få bra resultat av en refluxoperation. Därför är det viktigt att läkaren först bekräftar att besvären beror på magsaftsreflux.⁸ Ett beslut om operation tas vanligen efter bedömning i specialistvård.¹¹

Efter operation

Efter en fundoplikation kan det ta upp till sex veckor innan du kan äta vad du vill.³ Under den första tiden kan det därför vara svårt att äta som vanligt. Du får information från vården om hur du ska göra med maten medan läkningen pågår. Vårdpersonalen berättar också hur återhämtningen kan se ut och när du ska höra av dig om besvären efter operationen inte går över.

Gasbesvär och sväljsvårigheter efter operation är ofta övergående. Du kan också få sämre förmåga att rapa eller ha svårt att kräkas efter operationen. Tidig mättnadskänsla och en känsla av att maten stannar bakom bröstbenet kan också förekomma under en övergående period.⁴

Vårdtiden efter operation är ofta två till fyra dagar. Hur länge du behöver stanna beror bland annat på vilken operation som har gjorts och om titthålsteknik eller öppen operation har använts.⁴

Sjukskrivning efter operation varierar ofta mellan två och fyra veckor.⁴ Du får information om sjukskrivning och uppföljning när du skrivs ut.

Läge och kläder

Besvären kan bli värre när du ligger ner eller böjer dig framåt. Därför kan det hjälpa att planera hur du sitter och vilar efter maten.

• Undvik att ligga ner direkt efter en måltid.
• Undvik att böja dig framåt direkt efter en måltid.
• Höj huvudändan på sängen cirka 15 centimeter om du har besvär på natten.²
• Undvik kläder som sitter åt runt midjan, eftersom de kan förvärra symtomen.³

Du kan till exempel lägga böcker under sängbenen vid huvudändan. Extra kuddar ger inte samma effekt och kan i stället öka trycket mot magen.⁹ Att höja sängen kan göra att magsaft inte lika lätt kommer upp mot halsen.

Vikt, rökning och alkohol

Vissa förändringar i vardagen kan minska refluxbesvär. Välj gärna en förändring i taget, så blir det lättare att se om den hjälper dig.

• Försök att gå ner i vikt om du har övervikt, eftersom övervikt kan göra magsaftsreflux värre.²
• Undvik att röka, eftersom rökning kan ge mer besvär av magsaftsreflux.²
• Minska alkohol, eftersom det kan ingå i åtgärder mot refluxbesvär.⁸
• Försök att hitta sätt att slappna av om stress eller oro verkar påverka dina besvär.²

Det är inte säkert att alla dessa råd behövs för dig. Målet är att hitta sådant som minskar dina besvär utan att vardagen blir onödigt begränsad.

Läkemedel och individuella utlösare

En del läkemedel mot värk och feber kan göra refluxbesvär värre.² Det gäller bland annat läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra och läkemedel som kallas NSAID, till exempel ibuprofen och naproxen.

Sluta inte med ordinerade läkemedel på egen hand.³ Prata först med en läkare om du tror att ett läkemedel påverkar dina besvär, eller fråga på ett apotek om råd. Då kan du få hjälp att bedöma om läkemedlet kan vara en orsak och vad som kan vara lämpligt att göra.

En del personer upplever att stress och oro förvärrar besvären, särskilt om de också har känslig mage.² Försök därför att uppmärksamma om besvären kommer i samband med stress eller oro. Skriv gärna ner måltider, dryck, läkemedel och situationer när besvären uppstår. Det kan göra det lättare att se individuella utlösare och att berätta om dem vid en eventuell kontakt med vården.

Sök genast vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har refluxbesvär och svart avföring. Sök också genast vård om du kräks och kräkningen ser ut som kaffesump eller innehåller blod. Om mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma besvären eller hitta rätt vårdmottagning.²

Vad kan jag göra själv?

Mindre måltider kan lindra besvär av magsaftsreflux, och stora måltider kan ge mer besvär. Vid besvär på natten kan du höja huvudändan på sängen cirka 15 centimeter. Om du har övervikt kan viktnedgång minska besvären av magsaftsreflux. Sena måltider kan ge mer besvär, så försök att inte äta sent på kvällen. Refluxbesvär kan också bli värre när du ligger ner eller böjer dig framåt.¹

Om besvären stör dig i vardagen, eller om du får nya eller tydliga sväljsvårigheter, ska du kontakta en vårdcentral. Sök genast vård vid svart avföring eller blodiga kräkningar i samband med refluxbesvär.