Benskörhet

Osteoporos är en slags skelettsjukdom som även brukar kallas benskörhet. Sjukdomen innebär att benvävnadens täthet och mikroskopiska struktur har försämrats, vilket leder till att du löper större risk att få skelettfrakturer. Benskörhet som gått långt kan orsaka benbrott och sprickor vid mycket mild belastning, exempelvis när du hostar eller böjer dig framåt.

Förlust av benmassa tillhör människans naturliga åldrande

Skelettet i kroppen innehåller benvävnad som hela tiden bryts ner och byggs upp. Från födseln och upp till cirka 20 års ålder ökar benmassan för att sedan stanna på samma nivå tills ungefär 50 års ålder. Därefter börjar benmassan gradvis brytas ner av sig själv. Alla får alltså benskörhet vid tillräckligt hög ålder.

Medfödd benskörhet

Ett fåtal barn föds varje år med osteogenesis imperfecta, även kallad medfödd benskörhet. Det har andra orsaker än vanlig osteoporos, och brukar även ge upphov till exempelvis kortväxthet, sköra tänder, överrörliga leder och nedsatt hörsel.

Benskörhet ger inga symtom förrän du faktiskt får en skelettfraktur. De vanligaste kroppsdelarna som bryts på grund av osteoporos är:

• höfterna

• handlederna

• ryggkotorna

• överarmarna.

När sjukdomen väl har börjat ge upphov till benbrott kan du även märka av:

• ryggsmärta till följd av frakturer i ryggkotorna

• att du fått krökt rygg

• att du blivit kortare på grund av hoptryckta kotor.

Osteoporos kan bero på en sjukdom. Det finns många sjukdomar som ger upphov till benskörhet – exempelvis glutenintolerans, anorexia, hormonsjukdomar och benmärgssjukdomar. Ibland beror benskörhet på långvarig användning av läkemedel för sköldkörteln, epilepsi eller cancer. Benskörhet kan dock även uppstå av sig själv.

Vem får benskörhet?

Några exempel på riskfaktorer för osteoporos är:

• kvinnligt kön

• tidig menopaus

• hög ålder

• ärftlighet

• hög alkoholkonsumtion

• rökning

• späd benstomme

• fysisk inaktivitet

• brist på D-vitamin.

Om du får ett ytligt bett av en katt eller hund behöver du ofta inte söka vård. Tvätta såret noggrant med tvål och vatten. Låt sedan lufttorka och sätt på ett plåster.

Det finns många saker du själv kan göra för att motverka att drabbas av osteoporos. I korthet behöver du tänka på att ha sunda vanor genom hela livet, i form av regelbunden motion och bra kost. Här är några exempel:

• Bra mat: För att förebygga benskörhet ska kosten innehålla D-vitamin och kalcium.

• Sund kroppsvikt: Undervikt kan öka risken för benskörhet.

• Undvik rökning: Rökning ökar risken för benbrott och förlusten av benmassa.

• Begränsa alkoholintaget: Att regelbundet konsumera alkohol i stora mängder kan också öka risken för att förlora benmassa.

• Fysisk aktivitet: Genom att motionera regelbundet kan du stärka såväl skelettet som musklerna och balansen.

Minska risken för frakturer vid diagnostiserad benskörhet

Om du fått diagnosen benskörhet är det viktigt att minska risken för olyckor i hemmet, eftersom du lättare drabbas av benbrott. Du kan till exempel:

• ta bort mattor, sladdar och annat som du kan råka snubbla över

• ha god belysning

• be om hjälp istället för att klättra på stolar eller stegar

• placera handtag vid badkar, dusch och toalett

• placera halkskydd under eventuella mattor.

Om du har benskörhet finns det behandlingar som kan minska risken att drabbas av frakturer. Det finns exempelvis läkemedel som både minskar nedbrytningen och stimulerar uppbyggnaden av skelettet. En del personer med benskörhet äter även tillskott som innehåller vitamin D och kalcium om det finns en konstaterad brist.

Hur mäter man benskörhet?

För att se om behandlingen fungerar brukar det ibland göras en ny så kallad bentäthetsmätning några år efter läkemedelsbehandlingen avslutats. Bentätheten kan mätas via ultraljud eller röntgen.

Om du misstänker att du har benskörhet är det viktigt att söka vård.

• Vårdcentral

Kan benskörhet behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan hjälpa dig att bedöma symtom vid misstanke om benskörhet. Om du däremot har tydliga symtom krävs en fysisk undersökning och utredning.