Bältros – symtom, orsaker och behandling

Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling ökar risken.¹ Det kan handla om sjukdomar eller läkemedelsbehandlingar som sätter ner immunförsvaret. Personer med nedsatt immunförsvar har också ökad risk för att bli allvarligt sjuka av bältros.

Stress kan påverka immunförsvaret och bidra till en bältrosepisod.⁶ Det betyder inte att stress alltid leder till bältros, eller att du själv har orsakat sjukdomen. Stress är en av flera faktorer som kan påverka kroppens immunförsvar.

Det är oklart varför viruset återaktiveras hos vissa personer men inte hos andra.¹ De allra flesta som får bältros är fullt friska i övrigt, och hos de flesta går det inte att hitta någon säker utlösande faktor.^1,2 Även personer som inte har någon känd sjukdom eller behandling som påverkar immunförsvaret kan alltså få bältros.

Det finns inget samband mellan aktuell kontakt med vattkoppsvirus och att utveckla bältros.²

Utslag och blåsor

Utslagen brukar komma efter en till tre dagar med tidiga symtom. De uppstår vanligtvis i samma hudområde som gjorde ont eller pirrade.³ Förändringen kan därför börja som smärta och först senare bli synlig på huden.

• Utslag brukar komma efter en till tre dagar med tidiga symtom.¹
• Utslagen är röda på ljusare hud men kan vara svårare att se på mörkare hud.¹
• Blåsorna kliar och är först klara innan de mörknar.¹
• Utslagen sitter oftast på ena sidan av kroppen.¹
• Blåsorna torkar oftast inom en till två veckor.¹

Utslagen består av röda hudförändringar och små blåsor. På mörkare hud kan rodnaden vara svårare att upptäcka, men blåsorna kan ändå bildas. Till en början är innehållet i blåsorna klart. Senare mörknar det, blåsorna torkar och sårskorpor bildas. Blåsorna brukar torka inom en till två veckor, medan sårskorporna kan finnas kvar ytterligare någon vecka.¹

Ett typiskt utslag sitter på ena sidan av kroppen och följer ett avgränsat hudområde. Det kan likna ett band eller ett bälte. I ovanliga fall kan utslagen vara mer spridda, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.⁷

Ansikte, öga och andra ovanliga presentationer

Bältros kan också drabba ansiktet. Utslagen kan till exempel sitta i pannan eller på näsan. När området runt ögat påverkas behöver du vara uppmärksam på ögonsymtom, eftersom ögat och synen kan påverkas.

• Bältros kan ge utslag i ansiktet, till exempel i pannan eller på näsan.¹
• Ögonlocket kan svullna vid bältros i ansiktet.¹
• Ögonengagemang kan ge smärta och ljuskänslighet.¹
• Synen kan bli suddig eller dubbelseende kan uppstå.¹
• I sällsynta fall kan bältros ge smärta utan utslag.⁵

Vid bältros i ansiktet kan ögonlocket svullna. Ögat blir rött och känns torrt.¹ Ljuskänslighet innebär att ljus känns obehagligt eller gör ont. Du kan också se suddigt eller dubbelt.

Utslag i eller nära ögat, ögonsmärta, ljuskänslighet eller förändrad syn är varningssignaler. Vänta inte med att söka hjälp vid sådana symtom.

I sällsynta fall kan smärtan finnas utan att något utslag syns. Smärta utan utslag utesluter därför inte bältros, men andra orsaker till smärtan kan också finnas.

Förlopp och komplikationer

Bältrosblåsorna läker oftast inom en till två veckor. Smärtan kan däremot fortsätta efter att huden har läkt. För vissa försvinner den efter veckor, medan andra har ont under månader eller längre.

• Smärtan kan finnas kvar efter att utslagen har försvunnit.¹
• Ungefär 10–20 procent av dem som får bältros får långvarig smärta.⁴
• Utslag i eller nära ögat kan leda till synnedsättning.¹
• Bältros kan orsaka muskelsvaghet.⁸

Smärtan efter bältros kallas långvarig nervsmärta. Den sitter vanligen i det område där utslagen fanns.⁷ Den kan vara mild eller svår och kan påverka vardagen. Risken för långvarig nervsmärta ökar med stigande ålder.

Bältros i ögat kan skada ögat och leda till synnedsättning. Bältros kan också påverka nerver som styr muskler och då orsaka muskelsvaghet. Sådan svaghet kan vara tillfällig eller bestående.⁸

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har utslag i ansiktet eller besvär i ögonen.¹ Sök också hjälp snabbt om du blir mycket sjuk, har mycket ont eller har nedsatt immunförsvar.

• PCR eller immunfluorescens från blåsskrap kan hjälpa vid osäker diagnos.²

Ett blodprov kan inte bekräfta att utslagen beror på bältros. Blodprover kan visa förändringar som antikroppar mot vattkoppsvirus, men de kan inte bekräfta att just utslagen orsakas av bältros.⁸ Därför ersätter blodprov inte bedömningen av utslagen och sjukdomshistorien.

Om du har utslag i ansiktet kan ögonen behöva undersökas.¹ Det beror på att bältros i ansiktet även kan påverka ögonen. En ögonundersökning kan därför behövas som en del av bedömningen när utslagen sitter i ansiktet.

Andra möjliga förklaringar

Här följer information om andra möjliga förklaringar. När utslagen inte ser typiska ut behöver läkaren överväga andra möjliga förklaringar till blåsbildningen.

• Herpes simplex kan ge en lokal ansamling av blåsor och kan återkomma.²
• Vesikulärt eksem kan vara en annan förklaring till blåsbildning.²
• Blåsdermatoser, till exempel pemfigoid, ingår bland möjliga andra förklaringar.²

Herpes simplex ger ofta återkommande blåsor som sitter samlade lokalt.² Det skiljer sig från den typiska bilden av bältros, där den kliniska bilden vanligtvis räcker för diagnos. Vesikulärt eksem och blåsdermatoser, där pemfigoid ingår, kan också behöva finnas med i läkarens bedömning när blåsorna inte tydligt stämmer med bältros.

Om diagnosen är osäker kan läkaren därför väga samman hudundersökningen, din sjukdomshistoria och vid behov ett prov från en blåsa. Vid utslag i ansiktet kan även en undersökning av ögonen behövas.

Smärtlindring och annan symtombehandling

Smärtan vid bältros kan behöva behandlas samtidigt som virusinfektionen. Receptbelagda smärtstillande läkemedel kan användas när receptfria alternativ inte hjälper.¹ Läkaren avgör vilket läkemedel som är lämpligt och om du behöver antiinflammatorisk behandling.

Bältrossmärta kan ibland bero på att nerverna är påverkade. Då kan behandlingen behöva riktas mot nervsmärta i stället för att enbart använda vanliga smärtstillande läkemedel. Behandlingen kan därför även omfatta läkemedel mot nervsmärta.⁹

Vissa läkemedel mot depression eller epilepsi kan ibland användas vid bältrossmärta.¹ Sådana läkemedel används då för sin effekt på smärta och betyder inte att du har depression eller epilepsi. Läkaren väljer behandling efter dina besvär och andra omständigheter.

Kortikosteroider kan användas för att minska svullnad och smärta, men fungerar inte för alla.⁸ Det är läkaren som bedömer om nyttan med sådan behandling är större än eventuella risker i just ditt fall.

Antihistaminer kan användas för att minska klåda. Även denna behandling behöver anpassas efter dina övriga läkemedel och ditt hälsotillstånd. Följ därför vårdens anvisningar för behandlingen.⁸

Ögonengagemang och sjukhusvård

Bältros i eller nära ögat behöver bedömas skyndsamt eftersom ögat kan skadas. Alla med ögonengagemang ska behandlas med virushämmande läkemedel.² Behandlingen ska sättas in snarast och helst inom 72 timmar från att blåsorna började synas.⁹

Bältros med ögonengagemang ska handläggas av ögonspecialist. Remiss till ögonspecialist ska ske inom ett dygn vid ögonengagemang.⁹ Ögonspecialisten undersöker ögats främre och bakre delar och följer därefter behovet av fortsatt behandling.

Sjukhusvård kan behövas vid bältros i ögat.¹⁰ Ögonkomplikationer kan kräva återkommande specialistkontroller.

Intravenös behandling kan behövas vid allvarlig bältros, särskilt vid nedsatt immunförsvar.¹¹ Då ges läkemedlet genom en ven på sjukhus. Sjukhusvård kan också behövas om nedsatt immunförsvar gör att du blir mycket sjuk eller om infektionen har spridit sig.⁶

Vid en inre ögoninflammation kan ögontrycket stiga. Ökat ögontryck vid inre ögoninflammation kan behandlas med trycksänkande behandling.⁹ Ögonspecialisten avgör vilken behandling som behövs och hur länge ögat ska följas.

Behandling av komplikationer

Bältros kan ibland leda till komplikationer som kräver en annan behandling än den vid okomplicerad sjukdom. Vården bedömer då vilken del av kroppen som är påverkad och hur allvarliga besvären är.

Sekundära hudinfektioner kan behöva behandlas med antibiotika.⁵ En sådan infektion kan uppstå när bakterier kommer in i blåsorna.¹ Läkaren bedömer om antibiotika behövs och vilket läkemedel som ska användas.

Långvarig nervsmärta kan behandlas med läkemedel som amitriptylin.² Sådan smärta kan vara svår att behandla, och olika läkemedel kan fungera olika bra för olika personer. Läkaren kan därför behöva följa upp effekten och anpassa behandlingen.

Vid smärta som beror på nervpåverkan kan även andra läkemedel mot nervsmärta bli aktuella. Om smärtan finns kvar efter att hudförändringarna har läkt behöver du berätta det för vården, så att behandlingen kan bedömas på nytt.

Det finns bra hjälp att få även när bältros ger besvär som inte går över direkt. Tidig virushämmande behandling, rätt smärtlindring och specialistvård vid ögonengagemang kan ingå i behandlingen beroende på dina symtom och risken för komplikationer.

• Tvätta huden med tvål och vatten minst en gång om dagen.¹
• Rengöring minskar risken för att bakterier kommer in i blåsorna.¹
• Håll utslagen rena och torra för att minska infektionsrisken.⁵
• Undvik hydrokortison på blåsorna eftersom det kan göra dem lättare infekterade.¹

Klåda kan göra att du vill klia, men försök i stället att kyla huden eller använda kylbalsam. Om du river sönder blåsorna kan bakterier komma in och orsaka en hudinfektion.¹ Tvätta därför händerna efter att du har rört vid utslagen.⁷

Använd inte kräm eller salva med hydrokortison på blåsorna. Hydrokortison kan göra att blåsorna lättare blir infekterade av bakterier.

Kläder, vila och smittförebyggande åtgärder

Välj därför sådant som ligger löst mot huden och låter dig röra dig utan onödig irritation.

• Löst sittande kläder kan minska irritation från utslagen.⁵
• Kläder med grova fibrer bör undvikas eftersom de kan irritera huden.⁵
• Försök att inte låta förband eller plåster fastna på utslagen.⁵
• Att täcka utslagen minskar risken att sprida viruset.⁷
• Undvik att röra eller klia på utslagen.⁷

Om utslagen vätskar kan du täcka dem med lösa kläder eller ett förband som inte fastnar. Bältros smittar genom direktkontakt med sårvätska från blåsorna.⁶

Undvik särskilt nära kontakt mellan vätskande blåsor och personer som är gravida utan att ha haft vattkoppor eller personer med nedsatt immunförsvar.¹⁰ Tvätta händerna om du har råkat röra vid utslagen.⁷ När alla blåsor har försvunnit och täckts med sårskorpor försvinner risken för smitta.¹

Smärtan kan däremot finnas kvar längre än utslagen. Om huden eller smärtan förändras på ett sätt som oroar dig kan du läsa mer i avsnitten om symtom och komplikationer.

Sjukvårdsrådgivning och digital vård

Du kan ringa 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Sjuksköterskan kan hjälpa dig att bedöma symtomen och vägleda dig till rätt vårdnivå. 1177 erbjuder sjukvårdsrådgivning dygnet runt.¹

I vissa fall kan chatt eller ett videosamtal med en läkare räcka för att du ska få vård.¹ Den digitala läkaren kan också bedöma om du behöver undersökas på en mottagning eller träffa en specialist.

Vid bältros med ögonengagemang ska en ögonläkare sköta både bedömningen och uppföljningen.⁹ Sök därför kontakt snabbt om utslagen sitter i ansiktet och du samtidigt har ögonbesvär.

Sjukhus och särskilda situationer

Sjukhusvård kan behövas om du har kraftigt nedsatt immunförsvar och blir allvarligt sjuk. Bältros i ögat kan också kräva sjukhusvård.¹ Vård på sjukhus kan dessutom behövas vid allvarlig bältros, särskilt när immunförsvaret är kraftigt nedsatt.

Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma läget eller hitta rätt vård.¹

Blåsorna torkar oftast inom en till två veckor. Sårskorporna kan falla av någon vecka senare, och smärtan kan finnas kvar längre än utslagen.¹

Kan man få bältros flera gånger?

Ja, du kan få bältros flera gånger, men de flesta får inte bältros mer än en gång.¹ Risken för ett nytt insjuknande finns även efter att du har haft sjukdomen tidigare.

Kan barn få bältros?

Ja, barn kan få bältros, men det är ovanligt. Bältros förekommer i alla åldrar och är vanligare efter 50 års ålder.¹

Vaccination och när behandling behövs

Kan man vaccinera sig efter att ha haft bältros?

Ja, du kan vaccineras även om du redan har haft bältros. Vaccination kan skydda mot att få bältros igen, men utslagen bör vara ordentligt utläkta innan vaccinationen.³

När fungerar virushämmande behandling bäst?

Virushämmande behandling fungerar bäst när den startas inom 72 timmar efter att utslagen har kommit.¹⁰ Personer över 50 år rekommenderas virushämmande behandling om den sätts in tidigt, och personer med nedsatt immunförsvar bör få sådan behandling oavsett ålder.¹

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har symtom och är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar.¹ Om du har utslag i ansiktet eller besvär i ögonen ska du också kontakta vården så snart det går.

Är bältros farligare för äldre?

Ja, äldre personer får oftare komplikationer av bältros. Personer över 65 år behöver ibland sjukhusvård till följd av bältros.³

Långvarig nervsmärta är en vanlig komplikation och kan finnas kvar efter att utslagen har försvunnit.¹⁰ Risken för långvarig smärta ökar med stigande ålder.¹