Hjärntumör

En hjärntumör kan antingen vara godartad eller en cancertumör. Prognosen när du får en hjärntumör varierar men vanligtvis finns det bra behandlingar att få. Vanligast är att få hjärntumör när man över 60 år. Men alla människor i alla åldrar kan få en hjärntumör.

Hjärntumör är ett samlingsnamn för flera olika tumörsjukdomar som startar i hjärnan. De kan också kallas för primära hjärntumörer. Detta för att kunna skilja dem för cancer som har börjat någon annanstans men som spridit sig hjärnan.

Godartade hjärntumörer

När du har en godartad hjärntumör så sprider den sig inte. I vissa fall räcker det med regelbundna kontroller istället för en behandling. Om din godartade hjärntumör orsakar dig besvär kan du behöva behandling för tumören. Det kan vara att hjärntumören växer och orsakar besvär eftersom det är begränsat utrymme innanför skallbenet.

Om men godartad tumör kan tas bort innebär det att du kan bli helt återställd igen. I vissa fall kan tumören inte ta bort helt och hållet. Den kan då komma tillbaka vilket gör att du behöver en behandling igen.

Cancertumörer

En cancertumör i hjärnan sprider sig sällan till övriga delar i kroppen, den kan däremot växa till friska delar av hjärnan. En cancertumör kan växa snabbt eller långsamt och då kallas det höggradiga eller låggradiga.

Det går vanligtvis att ta bort en cancertumör som växer långsamt. Behandlingen kommer behövas upprepas om en långsam tumör inte kan tas bort.

En snabbt växande cancertumör går vanligtvis inte att ta bort. Det finns behandlingar som kan göra att det går att leva med sjukdomen i många år.

Symtomen vid hjärntumör varierar beroende på vart i hjärnan som tumören sitter och vilka kroppsfunktioner som den delen av hjärnan styr. Du kan få symtom såsom:

• påverkan på synen, hörseln eller talet
• förlamningar
• huvudvärk, yrsel eller illamående
• epileptiska anfall
• ändrad reaktionsförmåga
• förändrad personlighet.

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i huvudet mycket samt att det gör ondare och ondare under några dagar samtidigt som du är yr, mår illa eller kräks.

Du ska ringa 122 om du eller någon annan person har något av följande symtom:

• svårt att tala och förstå
• domningar eller förlamningar i ansiktet, benen eller armarna
• synstörningar på ett eller båda ögonen
• förvirring
• kraftig huvudvärk utan tydlig orsak
• försämrad balans och svårt att gå
• yrsel och svindel.

Vanligtvis går det inte att säga exakt vad en hjärntumör beror på. Det kan vara en blandning av olika saker.

Risken att få en hjärntumör hos vuxna människor kan öka av kemikalier eller joniserande strålning. För barn finns oftast inte något i omgivningen som kan förklara hjärntumören. Vissa vuxna och barn kan ha en ärftlig risk att få en tumör, men det är väldigt ovanligt.

Vilken behandling du får beror på var i hjärnan som tumören finns, hur stor den är, symtomen och hur du mår. Du kan få en eller flera av följande behandlingar:

• operation
• strålbehandling
• behandling med läkemedel

Du kan få kortison som hjälper om hjärntumören orsakar svullnad i hjärnan. Om din hjärntumör orsakar epileptiska anfall kan du behöva läkemedel mot anfallen.

Operation

Du kan opereras både om du har en cancertumör eller en godartad tumör så länge den går att ta bort utan att påverka känsliga eller livsviktiga funktioner.

Du kommer första att sövas. Ditt hår kommer rakas bort där skallbenet ska öppnas.Tumören sugs eller skärs bort. När operationen är färdig stängs skallbenet igen.

En tumör hos vuxna kan opereras medan du är vaken, det är dock ovanligt. Detta kan vara för att du ska kunna svara på frågor som visar hur talförmågan och känseln påverkas under operationen. Efter operationen behöver du vanligtvis stanna på sjukhuset i några dagar.

I vissa fall kan man ta bort hela tumören och ibland kan man bara ta bort en del. Då kan du behöva genomgå en till operation.

Strålbehandling

En strålbehandling kan behövas efter en operation eller mot en godartad tumör som inte kan opereras bort helt. Strålbehandlingen kan ges till hela eller vissa delar av hjärnan.

Det varierar hur stor stråldos som behövs. Det är inte ovanligt att stråldosen delas upp till flera behandlingstillfällen. Vissa får behandling varje dag i upp till sex veckor.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som bromsar cancercellerna. De kan ges som tablett eller som dropp i blodet. I vissa fall kan det ges direkt i hjärnans hålrum genom en tunn slang. Du kan få cytostatika och strålbehandling samtidigt eller istället för strålbehandling.

Efterkontroller

Efterkontroller för när behandlingen är klar och detta för att se så att du mår bra och om hjärntumören är på väg tillbaka.

Det är vanligast att du blir undersökt med magnetkamera. Det är varierande hur ofta du behöver göra efterkontroller. Du kommer behöva göra efterkontroller hela livet.

Barn behöver komma på efterkontroller väldigt ofta under flera år. Detta gäller oavsett om hjärntumören är godartad eller cancer. Barn som har fått strålbehandling eller behandling med cytostatika behöver komma på efterkontroller hela livet.

I vissa fall behöver du opereras omedelbart. Medan andra gånger är förloppet långsammare. Utredningen kan då börja med att du berättar för en läkare om dina symtom. Läkaren kommer ställa frågor, detta för att se om du har haft andra symtom som du inte har tänkt på.

Läkaren kommer undersöka din kropp och testa nervsystemet, exempelvis muskelstyrka, reflexer och känsel. Detta kan svara på var i hjärnan som en eventuell hjärntumör sitter. Du kan få testa hur ditt minne och din förmåga att tänka fungerar. Läkaren kan också lysa i dina ögon för att se om det finns en svullnad i ögonbotten som kan tyda på en tumör. I vissa fall kan utredningen kompletterad med undersökning med magnetkamera eller datortomografi.

Datortomografi och magnetkamera

En datortomografi mäter om trycket i huvudet är förhöjt eller om det finns andra förändringar som behöver utredas.

En magnetkameraundersökning ger en mer detaljerad bild av en tumör och kan hitta mindre förändringar som kan vara svårt att hitta genom datortomografi.

Blodprov

Du kan få lämna blodprov som kan visa om dina symtom beror på något annat än en hjärntumör.

Ryggvätskeprov

Ryggvätskeprov är ett prov på vätskan som omger ryggmärgen. Detta provet kan visa om det finns tumörceller i ryggvätskan eller om trycken i skallen är förhöjt.

Vävnadsprov

Man tar nästan alltid ett vävnadsprov om du har en hjärntumör. Provet ger detaljerade svar som gör att läkarna kan ge dig en så effektiv behandling som möjligt. I vissa fall tas provet samtidigt som du ska opereras eller så tas det före operationen.

Barn som utreds för hjärntumör

Ett barn kommer utredas på ett av landets sex barncancercentrum. På dessa sjukhus är personalen vana att anpassa undersökningarna och behandlingarna till barn som kan ha svårt att sitta stilla eller som tycker att något är obehagligt.

Vuxna som utreds för hjärntumör

Du kommer erbjudas en utredning som enligt ett standardiserat vårdförlopp om du är över 18 år. Standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så fort som möjligt.

• Vårdcentral