Vad gör en gynekolog?

En gynekolog är en legitimerad läkare som är specialiserad på det kvinnliga könsorganet, graviditeter och förlossningar. Gynekologen undersöker de inre delarna av könsorganet, och kan upptäcka olika förändringar i underlivet och behandla eventuella besvär.

Vad kan en gynekolog hjälpa till med?

Det finns flera olika anledningar till att man vänder sig till en gynekolog. Ofta handlar det om att man behöver göra en gynekologisk undersökning för att diagnostisera och behandla olika besvär som är relaterade till det kvinnliga könsorganet. Gynekologen undersöker då könsorganet både på insidan och utsidan.

Det här kan en gynekolog bland annat hjälpa till med:

• testning av könssjukdomar
• behandling av infektioner, såsom svampinfektioner och bakteriell vaginos
• cellprov
• sätta in hormonspiral eller kopparspiral 
• smärta i nedre delen av magen
• blödningar vid sex
• oregelbundna blödningar eller mellanblödningar
• framfall 
• frågor om fertilitet 
• klimakteriebesvär
• rådgivning av preventivmedel.

Många tycker att det känns nervöst att gå till en gynekolog. Om du känner dig orolig inför besöket, eller om det känns obehagligt under en undersökning, är det bra om du berättar det för gynekologen.  

Kan man gå till en gynekolog när man har mens?

Du kan gå till gynekologen även om du har mens. Däremot brukar man undvika att ta cellprov under mensen eftersom det blir svårare att analysera provet då. Om cellprovtagningen krockar med din mens kan du alltid höra av dig till kliniken. 

Vad har en gynekolog för utbildning?

För att bli gynekolog behöver man först bli legitimerad läkare. Därefter kan man välja att vidareutbilda sig till gynekolog. Läkarprogrammet ges på universitet och är 5,5 år lång. Efter utbildningen behöver man göra en AT-tjänstgöring som varar i cirka 18-24 månader. AT står för allmäntjänstgöring, och görs för att få praktiska erfarenheter som läkare. Därefter kan man söka legitimation hos Socialstyrelsen. Yrkeslegitimationen från Socialstyrelsen fungerar som en garanti för att den allmänläkare man går till utför yrket på ett säkert sätt.

Det är inte förrän man har en legitimation som läkare som man kan välja att specialisera sig på ett visst utbildningsområde, som till exempel gynekologi. 

Skillnad mellan gynekolog och barnmorska

Gynekologer och barnmorskor kan lätt blandas ihop då deras arbetsuppgifter delvis överlappar. Gynekologer och barnmorskor kan dessutom jobba på samma arbetsplatser, till exempel på barnmorskemottagningar (BMM) och gynekologmottagningar.

Den största skillnaden mellan gynekologer och barnmorskor är att gynekologen är en utbildad läkare som specialiserat sig på gynekologi, medan en barnmorska är en vidareutbildad sjuksköterska som i första hand ansvarar för vård av den gravida och det nyfödda barnet. 

Deras arbetsuppgifter skiljer sig genom att gynekologen undersöker de inre delarna av könsorganet, medan en barnmorska oftast bara undersöker de yttre delarna. Deras uppgifter skiljer sig också när det kommer till graviditet och förlossning, då barnmorskan brukar ansvara för allt det praktiska kring en graviditet, som till exempel ultraljud och förlossning. Gynekologen arbetar istället oftast med de eventuella förlossningsskador som kan uppstå efter en vaginal födsel.

Vad kostar det att gå till gynekologen?

Kostnaden för att besöka en gynekolog skiljer sig beroende på om du söker vård via regionen eller om du väljer en privat gynekologmottagning. 

Om gynekologmottagningen arbetar på uppdrag av regionen gäller den vanliga patientavgiften för specialistvård. Patientavgiften kan skilja sig mellan de olika regionerna, men vanligtvis kostar ett besök cirka 400 kr utan remiss. Om du blivit remitterad till mottagningen av en annan läkare brukar du få betala 250 kr i patientavgift. För dig som har frikort är besöket gratis.

Om du istället väljer att gå till en privat gynekologmottagning behöver du betala hela kostnaden själv. Hur mycket du får betala skiljer sig mellan olika mottagningar och regioner. Men hos de allra flesta privata gynekologmottagningar ligger priset på cirka 1500-2000 kronor. 

En del privata gynekologer erbjuder vissa behandlingar via regionen och vissa behandlingar privat. Därför kan priserna skilja sig, beroende vad du söker vård för.

När ska man gå till en gynekolog?

Det kan vara bra att vända sig till en gynekolog om du upplever besvär från underlivet, eller om du upptäckt någon förändring. Om du har svåra besvär kan du ofta få en akuttid hos en gynekolog.

Du kan också uppsöka en gynekolog om du behöver hjälp med rådgivning kring till exempel preventivmedel eller klimakteriebesvär.

Så bokar du tid hos en gynekolog

Du kan boka tid hos de flesta gynekologer på egen hand, och du behöver inte en remiss för att boka tid. Däremot kan priset bli lägre om du har remiss. Det kan vara bra att jämföra olika mottagningar online då både pris och behandlingar kan skilja sig mycket.