Här på Vården.se får du information om vad det innebär att få en pacemaker och vart du ska vända dig om du tror att du kan behöva en.
Den här guiden hjälper dig att förstå hur en pacemaker sätts in. Du får också tydliga steg för tiden före och efter operationen.
Om du har symtom som yrsel, svimning eller hjärtklappning kan vården behöva utreda hjärtats rytm.
En pacemaker är en liten dosa som opereras in under huden, oftast under nyckelbenet. Den har tunna sladdar (elektroder) som går till hjärtat. Pacemakern hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm.
Pacemakers kan se olika ut. Storlek och form varierar mellan modeller.
Du kan få pacemaker om hjärtat slår för långsamt eller oregelbundet. Det kan ge symtom som trötthet, yrsel eller svimning.
Läkaren bedömer alltid om pacemaker passar för just din situation.
En pacemaker skyddar inte mot hjärtinfarkt. Den påverkar inte förträngningar i hjärtats kranskärl.
Sök vård akut om du får bröstsmärta som inte går över, andnöd, kallsvett eller plötslig svaghet i ansikte, arm eller ben.
Förberedelser kan skilja sig mellan sjukhus. Du får alltid instruktioner i din kallelse.
Ofta behöver du:
Fråga i god tid om du ska fasta (inte äta eller dricka) före ingreppet.
Berätta vilka läkemedel du tar, även receptfria.
Fråga om du ska göra paus med vissa läkemedel inför operationen.
Planera hemresan, eftersom många kan åka hem samma dag.
Om du vill få en första medicinsk bedömning innan remiss kan du boka tid på vårdcentral.
Ingreppet görs oftast med lokalbedövning. Du är vaken, men du kan få läkemedel som gör dig lugnare.
Så här brukar det gå till:
Personalen tvättar huden på bröstet och täcker med operationsdukar.
Du får en liten slang i armen (venkateter) för läkemedel.
Läkaren gör ett snitt under nyckelbenet och för in elektroder via ett blodkärl till hjärtat.
Elektroderna kopplas till pacemakerdosan som läggs under huden.
Såret sys ihop och du får ett förband.
Själva ingreppet tar ofta runt en timme.
Pacemakern börjar fungera direkt, men den behöver ställas in. Vården gör det innan du går hem.
Det är vanligt med blåmärken. De flesta har inte så ont, men du kan känna ömhet vid såret.
Kontakta mottagningen om du får något av detta:
Operationssåret svullnar mycket.
Du får feber.
Det blöder.
Det gör mycket ont.
Du får personliga råd från din pacemakermottagning. Ofta gäller detta de första veckorna:
Duscha brukar gå bra.
Vänta med bad (till exempel badkar, pool och bastu) i upp till fyra veckor.
Vänta cirka två veckor med tunga lyft och att lyfta saker högt med armen på sidan där pacemakern sitter.
Öka aktivitet stegvis, i takt med att du mår bra.
Om du behöver hjälp med sårkontroll eller känner oro efter hemgång kan du börja med allmänläkare / husläkare.
Du får en uppföljning efter operationen, ofta inom några veckor. Sedan brukar du få regelbundna kontroller.
Kontroller kan ske på mottagning eller på distans. Det beror på modell och vad som passar dig.
Om du vill hitta specialist för bedömning eller uppföljning kan du boka tid hos kardiolog.
De flesta vardagsapparater fungerar som vanligt. Vissa saker kan ändå kräva extra koll.
Du kan använda mobiltelefon. Håll den en bit från pacemakern. Undvik att bära den i bröstfickan nära dosan.
Om du är osäker, fråga din pacemakermottagning vad som gäller för din modell.
Berätta alltid att du har pacemaker om du ska undersökas. MR kan ofta gå bra, men vården behöver planera undersökningen i förväg.
Metalldetektorer påverkar oftast inte pacemakern. De kan däremot reagera på metallen.
Gör så här:
Berätta för personalen att du har pacemaker.
Ha med dig ditt pacemaker-kort.
Be om manuell kontroll om du känner dig osäker.
TENS (elektriska impulser mot smärta) kan ibland störa pacemakern. Prata med vården innan du använder TENS eller får sådan behandling.
Om du vill läsa mer om behandlingsformen kan du läsa om Tens.
Kostnaden för pacemaker och operation varierar. I svensk sjukvård betalar du vanligtvis patientavgift enligt regionens regler.
Fråga din mottagning vad som gäller där du bor.
Utredning och beslut om pacemaker sker i specialistvård, ofta via hjärtmottagning. Du kan ofta börja med en bedömning i primärvården, som vid behov remitterar vidare.
Du kan också boka en första bedömning hos kardiolog om det passar din situation.
En pacemaker kräver utredning och undersökningar som görs i fysisk vård. En nätläkare kan ibland hjälpa dig att förstå symtom och guida dig rätt, men beslutet tas i specialistvård.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Här på Vården.se får du information om vad det innebär att få en pacemaker och vart du ska vända dig om du tror att du kan behöva en.
En pacemaker är en dosa som opereras in i bröstet med elektroder till hjärtat.
En pacemaker sänder impulser som hjälper hjärtat att slå med tillräcklig frekvens.
Att operera in en pacemaker är ett relativt litet ingrepp som kan göra stor skillnad.
Reportage – så är det att få en pacemaker
Vanliga frågor och svar om att ha pacemaker
Ring 1177 eller ta kontakt med mottagningen där du fått din pacemaker om du upplever att den inte fungerar som den ska.
En pacemaker är en dosa som opereras in i bröstet med elektroder till hjärtat.
En pacemaker sänder impulser som hjälper hjärtat att slå med tillräcklig frekvens.
Att operera in en pacemaker är ett relativt litet ingrepp som kan göra stor skillnad.
Reportage – så är det att få en pacemaker
Vanliga frågor och svar om att ha pacemaker
Ring 1177 eller ta kontakt med mottagningen där du fått din pacemaker om du upplever att den inte fungerar som den ska.
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.
