HLR steg för steg — så gör du vid hjärtstopp

Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB

HLR (hjärt-lungräddning) är en akut första hjälpen-insats vid misstänkt hjärtstopp. Det betyder oftast att personen är medvetslös och inte andas normalt.
Du behöver inte vara “säker” för att börja. Det viktiga är att du agerar snabbt och följer ett enkelt beslutsflöde: kontrollera reaktion och andning → ring 112 → starta bröstkompressioner → använd hjärtstartare (AED) så snart den finns.
I Sverige tar det ofta tid innan ambulansen är på plats. Mediantiden till ambulansens ankomst har rapporterats som 12 minuter. Det är därför dina första minuter kan bli avgörande.
Ring 112 direkt om:
Personen är medvetslös och inte andas normalt (eller har onormal andning).
Personen är medvetslös oavsett orsak.
Du ser plötslig andningssvikt (svårt att få luft) eller andningsuppehåll.
Om du är osäker: ring ändå. Operatören kan guida dig steg för steg.
Börja med att skapa en snabb bild av läget. Du vill veta två saker: reagerar personen, och andas personen normalt?
Gör så här:
Prata högt med personen och skaka försiktigt i axlarna.
Om ingen reaktion: lägg personen på rygg på ett hårt underlag om du kan.
Öppna luftvägen genom att försiktigt böja huvudet bakåt och lyfta hakan.
Titta, lyssna och känn efter andning i högst 10 sekunder.
Så kan onormal andning se ut:
Glesa, rossliga eller snarkande andetag
Stön, flämtningar eller “gaspningar” (ibland kallat agonal andning)
Andning som inte verkar “komma igång” normalt
Onormal andning räknas inte som normal andning vid misstänkt hjärtstopp. Då ska du agera som vid hjärtstopp.
Viktigt: när du väl har startat HLR ska du inte fastna i att kontrollera andningen om och om igen. Det stjäl tid från kompressionerna.
Larma tidigt. Om du är ensam ringer du 112 själv och lägger mobilen på högtalare så att du kan börja kompressioner samtidigt.
Säg det här, i den här ordningen:
Var ni är (adress, plats, portkod, våningsplan).
Vad som hänt: “Misstänkt hjärtstopp.”
Hur personen mår: “Medvetslös och andas inte normalt.”
Vad du gör: “Jag startar HLR nu.”
Om ni är flera, dela upp uppgifterna direkt:
En person ringer 112 (högtalare om möjligt).
En person startar bröstkompressioner.
En person hämtar hjärtstartare (AED) om det finns i närheten.
Om personen hade symtom innan, som ont i bröstet eller tydliga andningsbesvär, kan du säga det till 112. Det kan hjälpa dem att prioritera rätt resurser.
När du misstänker hjärtstopp ska du starta bröstkompressioner direkt.
Gör så här:
Placera ena handens handlov mitt på bröstet (mitt på bröstbenet).
Lägg den andra handen ovanpå och fläta ihop fingrarna.
Håll armarna raka och tryck rakt ner.
Takt och djup (vuxen):
Takt: 100–120 kompressioner per minut.
Djup: cirka 5–6 cm.
Tänk “hårt och snabbt” och låt bröstkorgen fjädra upp mellan trycken. Då får hjärtat chans att fyllas igen.
Om du blir trött (det går fort): byt av med någon annan var 1–2 minut om ni är flera. Försök byta snabbt så att pausen blir så kort som möjligt.
Du kan göra HLR på två sätt som lekman:
Bara bröstkompressioner (hands-only HLR)
Det här är ett bra val om du inte kan, inte vill eller inte känner dig trygg med inblåsningar. Fortsätt med kompressioner utan avbrott tills hjälp tar över eller en hjärtstartare säger åt dig att pausa.
Bröstkompressioner + inblåsningar (30:2)
Om du är tränad och känner dig trygg kan du göra 30 kompressioner följt av 2 inblåsningar, och sedan fortsätta i samma rytm.
Om du väljer 30:2, tänk på att hålla pauserna korta. Kompressionerna gör stor skillnad, och du vill inte tappa tempo.
Du gör inte “fel” för att du väljer hands-only. Det viktigaste är att du gör något och att du fortsätter.
En hjärtstartare (AED) är gjord för att kunna användas av lekmän. Den pratar med dig och visar ofta bilder.
När någon kommer med AED:
Starta den direkt.
Följ instruktionerna.
Fäst elektroderna enligt bilden på förpackningen.
Låt AED analysera rytmen.
Om AED säger “chock rekommenderas”: se till att ingen rör personen och ge chocken.
Starta kompressioner igen direkt när AED säger åt dig.
Viktigt: AED kan säga att chock inte behövs. Då fortsätter du ändå med HLR. AED hjälper dig att hålla rätt fokus.
I verkligheten känns det sällan “rent och tydligt”. Här är sätt att ta dig förbi de vanligaste hindren.
1) Panik och tunnelseende Ge dig själv en enkel order: “Ring 112. Tryck mitt på bröstet.”
Sätt mobilen på högtalare.
Låt 112 guida dig.
2) Rädsla att göra fel Vid misstänkt hjärtstopp är det farligaste ofta att inte göra något alls. Kompressioner är en aktiv insats som kan hålla igång blodflödet tills hjälp kommer.
3) Agonal andning (onormal andning som lurar dig att vänta) Om personen är medvetslös och andningen inte är normal: agera som vid hjärtstopp. Starta HLR och ring 112.
4) Trångt utrymme (buss, badrum, trapphus)
Försök få personen på rygg.
Skapa plats vid bröstkorgen.
Om du inte kan flytta personen långt: börja där du är. Kompressioner går före “perfekt plats”.
5) Kräkning Kräkning kan hända. Du behöver ändå fortsätta.
Vänd huvudet åt sidan snabbt om du kan och torka bort det som ligger i munnen.
Återgå direkt till kompressioner.
6) Du blir utmattad
Byt av om ni är flera.
Om du är ensam: fortsätt så gott du kan. Även mindre perfekta kompressioner är bättre än att sluta.
Det här är en förenklad översikt för att du snabbt ska förstå skillnaden. Vid barn handlar HLR ofta mer om andning från början, därför ingår inblåsningar tydligt i barn-HLR.
Om det gäller en vuxen:
Fokusera på att ringa 112 och starta bröstkompressioner direkt.
Lägg till inblåsningar om du är tränad och trygg (30:2).
Om det gäller ett barn (upp till 18 år):
HLR består av både inblåsningar och bröstkompressioner.
Ring 112 tidigt och följ operatörens instruktioner.
Om du tvekar: börja ändå. Anpassad HLR är bättre än att inte göra något.
Om det gäller ett spädbarn:
Principen är densamma: larma och starta HLR.
Du behöver vara extra försiktig med kraften, men du ska fortfarande agera direkt.
Om du vill känna dig tryggare i skillnaderna i praktiken kan en kurs göra stor skillnad. Du kan boka HLR-utbildning och få öva på både vuxen och barn/spädbarn.
Fortsätt med HLR tills något av det här händer:
Ambulanspersonal tar över.
Personen börjar visa tydliga livstecken och andas normalt.
Du blir helt utmattad och kan inte fortsätta.
Det kan kännas som en evighet, men minuterna går fort. I Sverige har 67% av personer med hjärtstopp utanför sjukhus fått HLR av förbipasserande. Det visar att många vågar ingripa — och att det du gör kan vara skillnaden mellan liv och död.
Efter en händelse kan du också reagera starkt. Det är vanligt att känna skakningar, gråt, skuld eller tomhet. Prata gärna med någon du litar på, och be om stöd om det behövs.
Om du misstänker att personen blev medvetslös av något annat (till exempel stroke eller förgiftning) ska du ändå ringa 112 direkt. Medvetslöshet är alltid akut.
Du behöver inte kunna allt utantill. Men om du har övat en gång blir det mycket lättare att agera när stressen slår till.
På Vården.se kan du hitta och boka HLR-utbildning nära dig. Välj gärna en kurs som inkluderar:
Praktisk träning på docka (vuxen och gärna barn/spädbarn)
Hjärtstartare (AED)
Träning på beslutssteg och rollfördelning
Det gör att du snabbare känner igen läget, ringer 112 utan att tveka och kommer igång med kompressioner direkt.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se – HLR-utbildning — Intern sida för att hitta och boka HLR-kurs
1177 – Hjärt-lungräddning (HLR) — När HLR ska startas, 30:2 som princip, och att inte fastna i upprepade andningskontroller under pågående HLR
HLR-rådet – Svenska HLR-registret (sammanfattning 2024) — Registerdata 2024: 1 599 räddade liv totalt, 13,3% överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus (när HLR påbörjats), mediantid ambulans 12 minuter
NHS – First aid: CPR — Beslutsflöde, kompressionsdjup 5–6 cm och takt 100–120/min, samt att kompressioner kan kombineras med inblåsningar om du är tränad och trygg


Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.


