Målet med hjärt-lungräddning är att försöka få igång hjärtverksamheten och andningen igen.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med HLR-utbildning?
Hjärt-lungräddning är en akut behandling som ges för att starta andning och hjärtverksamhet hos någon som fått hjärtstopp eller andningsstopp. Genom HLR får blodet i kroppen hjälp att cirkulera manuellt tills den medvetslösa personen ger ifrån sig tydliga livstecken eller sjukvårdspersonal kan ta över.
HLR ges till personer som fått andningsstopp eller hjärtstopp. Några av de vanligaste orsakerna till oväntat hjärtstopp är kärlkramp och hjärtinfarkt, men det kan också uppstå till följd av ett andningsstopp. De vanligaste orsakerna till andningsstopp är i sin tur astmaanfall, överdosering av läkemedel, förgiftning, drunkning, elektriska stötar eller att man satt i halsen.
Det finns flera olika typer av hjärt-lungräddning, och dessa benämns och förkortas på olika sätt. HLR är den basala typen av hjärt-lungräddning som lärs ut till amatörer. A-HLR står för avancerad hjärt-lungräddning som vanligtvis brukas av sjukhuspersonal inom akutsjukvården, medan S-HLR står för sjukhus-hjärt-lungräddning och används av övrig sjukvårdspersonal inom vården. Andra former av hjärt-lungräddning följer nedan.
D-HLR: Hjärt-lungräddning med defibrillator (hjärtstartare).
B-HLR: Hjärt-lungräddning på barn.
BA-HLR: Avancerad hjärt-lungräddning på barn.
En viktig komponent i hjärt-lungräddning är att faktiskt våga utföra behandlingen när det väl gäller. Om det då var längesedan man genomgick utbildningen är det inte konstigt om självförtroendet sinat. Därutöver finns det även en risk att viss kunskap glömts bort. Med detta som utgångspunkt rekommenderar det svenska HLR-rådet att du repeterar HLR-utbildningen minst vartannat år, vilket också är giltighetstiden på utbildningen. Sjukhuspersonal i Sverige behöver i sin tur repetera HLR en gång varje år.
Det är viktigt att sätta igång med HLR-behandlingen omedelbart – chansen för att en person med hjärtstopp ska överleva är betydligt större om hen får hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen. Om personen även kan få en strömstöt av en hjärtstartare inom tre minuter så ligger chanserna till överlevnad på ungefär 80 %.
När du utför HLR så använder du dig av bröstkompressioner och inblåsningar för att få blodet i kroppen att cirkulera. Bröstkompressionerna ersätter hjärtats arbete tillfälligt medan inblåsningarna ersätter personens andning. Följande instruktioner gäller HLR för en vuxen.
Placera ena handen mitt på personens bröstkorg, och därefter din andra hand ovanpå den andra. Du ska trycka ner bröstkorgen minst fem centimeter och max sex centimeter. Kompressionerna ska ha en takt mellan 100 till 120 tryck i minuten. Hur många kompressioner du ska göra beror på om du utför HLR på ett barn eller en vuxen. På en vuxen ska du börja med att trycka 30 gånger – snabbt och hårt.
Växla sedan till inblåsningar med mun mot mun-metoden. Öppna luftvägen genom att lyfta personens hakspets med två fingrar och därefter böja personens huvud bakåt. Kläm sedan ihop personens näsa med pekfingret och tummen.
Dra in ett vanligt andetag och låt sedan din mun täcka personens mun. Blås försiktigt och långsamt in luft i munnen tills du kan se att bröstkorgen höjs. En inblåsning ska ta ungefär en sekund, och du ska alltid göra två inblåsningar i rad.
Fortsätt växla mellan två inblåsningar och 30 bröstkompressioner.
Du ska fortsätta med HLR-behandlingen tills personen ger ifrån sig ett tydligt livstecken och andas normalt, eller tills sjukvårdspersonal dyker upp och kan ta över behandlingen.
Idag finns det halvautomatiska hjärtstartare placerade på olika platser i samhället utanför sjukhusen. Dessa kan användas av alla och kräver inte några medicinska förkunskaper. Försök att om möjligt få tag på en hjärtstartare så snart som möjligt och följ instruktionerna, och fortsätt med hjärt-lungräddning även efteråt om personen ännu inte andas normalt.
Innan du påbörjar HLR behöver du först kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal. Skaka lätt på personen för att se om hen vaknar – om inte så ska du kontrollera andningen. Lyssna efter andetag vid personens näsa och mun, och titta efter om bröstkorgen höjer och sänker sig. Om det inte finns några livstecken ska du larma 112, påkalla hjälp från omgivningen och påbörja hjärt-lungräddning.
Om personen vaknar till liv under HLR ska du inte fortsätta behandlingen. Avbryt hjärt-lungräddningen om personen rör på sig, tittar upp, hostar eller börjar andas normalt. Väsande ljud, stönanden, suckar och enstaka andetag räknas inte som normal andning. Om personen börjar andas normalt men fortfarande är medvetslös ska du i sin tur lägga hen i stabilt sidoläge. När ambulansen kommer så får du även svara på frågor om hur länge hjärt-lungräddningen pågått och om du använt hjärtstartare eller inte.
Vad en HLR-kurs har för pris varierar beroende på vart du vänder dig. Idag kan i princip vem som helst utbilda inom HLR och sätta priset själva. Ett bra tips är att kolla om utbildarna är certifierade av Röda Korset eller svenska HLR-rådet. En kostnad runt 600–900 kronor är rimligt för en HLR-utbildning.
Genom att genomgå en HLR-utbildning kan du rädda liv.
En HLR-utbildning tar bara ungefär tre timmar att slutföra.
Chansen till överlevnad minskar med 10 % för varje minut som går vid andnings- eller hjärtstopp utan insatser, så om du påbörjar behandlingen bara några minuter för sent så är chanserna till överlevnad små.
En nätläkare kan av naturliga skäl inte utföra HLR.
HLR står för hjärt-lungräddning – en första hjälpen-behandling som kan få igång andningen och hjärtverksamheten hos någon som fått hjärtstopp eller andningsstopp.
Det är viktigt att påbörja HLR omedelbart eftersom chansen till överlevnad minskar med 10 % för varje minut som passerar utan insatser vid ett hjärtstopp.
Du som genomgått en HLR-utbildning kan följa instruktionerna i följande guide, annars följer du råden som larmoperatören ger när du ringer 112.
Sök efter vårdgivare som erbjuder HLR-utbildning på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!