Skabb – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid skabb

Vanliga symtom

Skabb kan ge besvär på många delar av kroppen. Klådan och utslagen kan därför se olika ut från person till person.

• Det kliar mycket på kroppen, framför allt om natten.²
• Klådan kan göra att du vaknar många gånger under natten och inte får den sömn du behöver.²
• Utslagen kan bestå av små blåsor och röda knottror.²
• Du kan få finneliknande förändringar eller andra små upphöjningar i huden.
• Rivmärken och små sår kan uppstå där du har kliat dig.²
• Skabbgångar är smala och ljusare än huden.²
• Skabbgångarna är cirka en centimeter långa.²

Klådan kan finnas även på områden där det inte finns någon skabbgång. Den beror på att huden reagerar på skabbkvalstret och det som kvalstret lämnar efter sig. Utslagen kan vara svåra att se på vissa hudtoner, men de kan ändå kännas som knottror eller upphöjningar. Hos vissa personer är hudförändringarna få, och klådan kan då vara det tydligaste tecknet. Utslagen kan vara kliande och rodnade blåsor eller knottror. De kan också bli rivna, få eksemliknande utseende eller bli infekterade.⁵ Därför behöver skabb inte alltid se likadant ut som hos någon annan som har samma sjukdom.

Skabbgången är en tunn gång i hudens yttersta lager. Den kan se ut som en ljusare, smal linje i huden, och längst in i gången kan skabbkvalstret finnas. Det kan vara svårt att se skabbkvalster och skabbgångar med blotta ögat.

Var på kroppen syns symtomen?

Skabbgångar syns ofta på händer och fötter, men utslag och klåda kan finnas på andra ställen. Det är vanligt att leta efter gångarna där huden bildar veck eller där huden ligger nära varandra.

• Skabbgångar syns ofta mellan fingrarna, vid handlederna och vid tårna.⁶
• Skabbgångar kan också finnas vid naveln, bröstvårtorna och penis.²
• Hos små barn kan även ansikte, nacke och hårbotten vara drabbade.⁴
• Hos vuxna är ansikte, huvud och hals vanligtvis fria från utslag.³

Hos vuxna kan skabbgångar även finnas vid fötter, fotleder, underliv och kring naveln. Utslag kan förekomma på bland annat mage, armar, händer, fötter, lår och skinkor. Ibland finns det bara några få synliga hudförändringar, trots att klådan är tydlig.

Hos små barn och spädbarn kan utslagen se annorlunda ut än hos vuxna. Händer, fötter och hudveck är vanliga områden, men även ansikte, nacke och hårbotten kan vara påverkade. Även handflator och fotsulor kan drabbas hos små barn. Hos vuxna är ansikte, huvud och hals oftast fria från utslag, men dessa områden kan påverkas hos små barn, äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar.³

När kommer symtomen och vilka former finns?

Symtomen kommer inte alltid direkt efter smittan. Vid den första smittan kan det ta två till tio veckor innan klådan börjar. Om du har haft skabb tidigare kan klådan börja redan efter två dagar.²

Det finns flera sätt som skabb kan visa sig på. Vanlig skabb ger ofta intensiv klåda och utslag, men vissa personer har främst klåda och få synliga förändringar. Utslagen kan vara röda knottror, blåsor eller andra upphöjningar i huden.

Norsk skabb är en ovanlig form som kan ge fjällande eller skorpiga hudförändringar.⁷ Norsk skabb är mycket smittsam. Klådan kan vara lindrig vid norsk skabb, och förändringarna kan vara begränsade till ett mindre område eller finnas på stora delar av kroppen.

Det finns också skabbknölar. De är kliande och rödvioletta upphöjningar som kan finnas i underlivet, på penis eller på pungen. De kan därför finnas kvar även när skabbkvalstren inte längre finns kvar i huden.⁸

Om du kliar mycket kan huden skadas. Små sår kan ibland bli infekterade. Tecken på infektion kan vara rodnad eller var i såren.

När ska du söka vård?

Kontakta också en vårdcentral om du har fjällande eller skorpiga utslag och det kan vara norsk skabb.

Diagnos vid skabb

Så ställs diagnosen

Skabb kan ibland misstänkas när vårdpersonal ser hudförändringar som passar med skabb och samtidigt går igenom din sjukdomshistoria.² Det kan till exempel handla om när klådan började, om den är värre på natten och om någon nära dig har liknande besvär. En bedömning av huden och sjukdomshistorien kan alltså ge en stark misstanke, men det räcker inte alltid för att vara säker.

För en säker diagnos behöver ett skabbkvalster identifieras. Vårdpersonal som är van att leta efter skabb försöker därför hitta ett skabbkvalster i en skabbgång. Även skabbägg eller avföring från skabbkvalster kan ibland sökas efter vid undersökningen. Det är viktigt att klåda kan ha många andra orsaker än skabb.² Därför behöver andra hudsjukdomar och reaktioner också övervägas innan diagnosen fastställs.

Möjliga förklaringar till kliande hudförändringar är bland annat eksem, psoriasis, hårsäcksinflammation, svinkoppor, kontaktallergi och reaktioner efter bett. Även andra angrepp i huden kan ge liknande besvär. Hos spädbarn kan vissa hudförändringar ibland likna andra tillstånd med kliande blåsor eller varfyllda utslag. Vilka alternativ som är aktuella beror på hur huden ser ut och vilka besvär du har.

Vad händer vid undersökningen?

Undersökningen börjar vanligtvis med att vårdpersonal tittar noggrant på huden. Hela huden bör undersökas, eftersom skabbgångar och skabbkvalster kan finnas på andra ställen än där klådan känns mest.⁶ Särskild uppmärksamhet riktas mot områden där skabb ofta är lättare att hitta:

• mellan fingrarna och vid handlederna
• vid tårna och på fötterna
• vid naveln och bröstvårtorna
• på penis och andra delar av underlivet

Ett förstoringsglas, en förstoringslampa eller ett dermatoskop kan användas för att lättare hitta skabbgångar och skabbkvalster.² Ett dermatoskop förstorar mer och ger bra ljus, vilket kan göra det enklare att se detaljer i huden. Skabbkvalstret kan längst in i gången se ut som en liten mörk prick.

Om ett skabbkvalster hittas kan vårdpersonal försiktigt använda en nål för att ta ut det ur gången. Nålen förs in i det yttersta hudlagret vid ena änden av skabbgången. Det uttagna provet läggs på ett glas och undersöks i mikroskop för att bekräfta skabb.²

Det brukar inte göra ont att föra in nålen eftersom det yttersta hudlagret saknar känsel.² Själva letandet kan däremot ta tid, och det kräver vana att hitta både skabbgångar och skabbkvalster. Hos personer med mörk hud kan det ibland vara svårare att se förändringarna tydligt, vilket kan göra undersökningen mer krävande.

Om undersökningen inte visar skabb

Det går att ha skabb även om skabbkvalster, ägg eller avföring inte hittas.⁹ Vid vanlig skabb finns ofta få skabbkvalster i huden, och de kan därför vara svåra att upptäcka. Ett negativt prov utesluter alltså inte alltid skabb, särskilt om hudförändringarna och sjukdomshistorien ändå talar för det.

Flera undersökningar kan behövas eftersom det kan vara svårt att hitta skabbkvalstret.⁵ Vid en ny undersökning kan vårdpersonal åter leta efter skabbgångar och skabbkvalster på hela huden. Ibland kan även andra orsaker till klådan behöva utredas, eftersom långvarig klåda inte bara beror på skabb.

Vid svår diagnos kan du remitteras till hudläkare.² En remiss innebär att en annan vårdgivare skickar en förfrågan till en specialist. Hudläkaren kan göra en ny bedömning och upprepa undersökningen om det behövs. Hudbiopsi, där ett litet hudprov tas, används enligt den medicinska bedömningen främst för att utesluta andra hudsjukdomar och inte som det vanliga sättet att bekräfta skabb.

Behandling vid skabb

Vilka behöver behandlas?

När skabb har bekräftats ska både du som har skabb och personer som haft nära kontakt med dig behandlas samtidigt.² Det minskar risken för att någon smittas igen från en person som ännu inte har behandlats.

• Personer som bor i samma hushåll ska behandlas även om de inte har symtom.²
• Personer som haft nära hudkontakt med dig ska behandlas samtidigt.
• Personer utan symtom behöver oftast bara en behandlingsomgång.
• Personer med symtom behandlas vanligtvis två gånger.

Det är viktigt att inte behandla klåda med skabbmedel utan att först ta reda på om det verkligen är skabb.⁵ Klåda kan ha många andra orsaker, och läkemedlen kan irritera huden. Irritationen kan ge mer klåda och göra det svårare att senare bedöma vad besvären beror på. Vid osäker diagnos behöver du därför få en medicinsk bedömning i stället för att behandla på chans.

Behandling på huden

Det vanligaste svenska läkemedlet är Tenutex.² Det är ett flytande läkemedel som innehåller bensylbensoat och disulfiram och som kan köpas receptfritt på apotek. I vissa fall kan du behöva ett receptbelagt läkemedel, till exempel om du är allergisk mot något ämne i Tenutex.

Vuxna och barn över ett år ska smörjas in över hela kroppen, utom huvudet.² Det är viktigt att även få med hudytor som lätt missas, till exempel mellan fingrar och tår, i hudveck, under naglarna och i underlivet. Du kan behöva hjälp av en närstående eller vårdpersonal för att få läkemedlet över hela kroppen, inklusive ryggen.

Hos barn under ett år ska även huvudet behandlas med Tenutex. Huvudet ska också behandlas hos personer med nedsatt immunförsvar enligt behandlingsbeskrivningen. Tenutex ska sitta kvar på kroppen i 24 timmar.² Om läkemedlet tvättas bort från händerna, till exempel efter handtvätt eller toalettbesök, behöver händerna smörjas in igen under behandlingstiden.

Följ alltid bruksanvisningen som följer med förpackningen. Behandlingen behöver göras noggrant för att läkemedlet ska komma på alla hudytor som ska behandlas. Textilier som varit nära huden hanteras i samband med behandlingen; läs mer i avsnittet om egenvård.

Personer med symtom behandlas två gånger med sju till tio dagars mellanrum enligt 1177.² Den första behandlingen följs alltså av en andra omgång efter det angivna intervallet. Personer som varit nära någon med bekräftad skabb men inte har symtom behöver oftast bara en behandling.

Permetrinkräm kan användas som alternativ i vissa fall.⁶ I Sverige är permetrinkräm tillgänglig via licensansökan. Den kan bland annat övervägas om Tenutex inte passar, exempelvis vid allergi mot tiuram eller vid biverkningar. Permetrin kan användas till barn från 2 månaders ålder.³ Hur krämen ska användas och hur länge den ska sitta kvar beror på behandlingsanvisningen, så du behöver följa instruktionerna från vården eller på förpackningen.

Tablettbehandling och särskilda fall

Tablettbehandling med ivermektin kan övervägas när behandling på huden är svår att genomföra.⁵ Det kan till exempel handla om att det är svårt att få läkemedlet över hela kroppen eller att behandlingen på huden inte fungerar som planerat. Ivermektin är ett läkemedel som tas genom munnen och behandlingen ordineras av vården.

Ivermektin ska inte ges till gravida.⁶ Det ska inte heller ges till barn som väger mindre än 15 kilo enligt Läkartidningen.³

Norsk skabb är en ovanlig form av skabb med mycket hudförändringar och många skabbkvalster. Vid denna form kan behandlingen behöva upprepas och anpassas efter hur utbredda förändringarna är. Norsk skabb bör bedömas av hudläkare eftersom den är mycket smittsam och kan kräva mer omfattande behandling än vanlig skabb.

Vilket läkemedel som passar dig beror bland annat på ålder, graviditet, vikt, eventuell allergi, nedsatt immunförsvar och hur lätt behandlingen går att genomföra. Du ska därför inte själv kombinera läkemedel eller välja tablettbehandling utan att först ha fått råd från vården. Om behandlingen inte verkar fungera kan orsaken vara att någon nära kontakt inte behandlats samtidigt, att läkemedlet inte täckt alla hudytor eller att besvären beror på något annat än skabb.

Efter behandlingen

Klådan kan fortsätta i flera veckor efter att behandlingen har dödat skabbkvalstren.² Det beror på att huden fortfarande reagerar på döda skabbkvalster och deras rester. Kvarstående klåda betyder därför inte automatiskt att behandlingen har misslyckats.

Det kan också vara Tenutex som irriterar huden och bidrar till klåda efter behandlingen. Nya skabbgångar eller kvarstående besvär behöver bedömas tillsammans med hur behandlingen genomfördes och om du kan ha smittats igen. Du bör inte själv upprepa behandlingen bara för att det fortfarande kliar, eftersom onödig behandling kan irritera huden ytterligare.

Hydrokortison kan användas för att lindra kvarstående klåda.² Det finns som salva eller kräm och kan köpas receptfritt på apotek. Använd det på de områden som fortsätter att klia och följ bruksanvisningen på förpackningen.

Vid hudinfektion kan antibiotika behövas.⁸ Sår som blir infekterade efter kliande kan behöva bedömas av vården, eftersom behandlingen då riktas mot infektionen och inte enbart mot skabbkvalstren. Om du fortfarande har besvär efter behandlingen kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Egenvård vid skabb

Tvätta och hantera textilier

När behandlingen börjar behöver du också gå igenom sådant som nyligen har varit nära huden. Det minskar risken att skabbkvalster finns kvar på kläder och andra textilier. Vanlig skabb sprids ovanligt via textilier, men det är ändå klokt att hantera dem i samband med behandlingen.²

• Tvätta kläder, sängkläder, handdukar och tygskor som har varit nära huden i minst 60 grader.²
• Byt kläderna som ligger närmast kroppen i samband med behandlingen.²
• Byt lakan, örngott och andra sängkläder som har varit nära kroppen.²
• Kläder och skor som inte kan tvättas kan vädras eller läggas undan i tre till fem dygn.²
• Tvätt som inte kan tvättas eller torkas kan läggas i en sluten plastpåse i minst 72 timmar.¹

Lägg sådant som ska tvättas direkt i tvättmaskinen om det är möjligt. Hantera särskilt de plagg, handdukar och sängkläder som har varit närmast huden under de senaste dygnen. Du behöver inte tvätta alla saker i hemmet utan urskiljning. Fokus ligger på textilier som har haft nära kontakt med kroppen.

Om något inte tål tvätt kan du vädra det eller lägga undan det utan att någon använder det under den angivna tiden. En sluten plastpåse är ett alternativ för tvätt som varken kan tvättas eller torkas. Förslut påsen ordentligt och låt den vara stängd i minst 72 timmar.

Minska risken att smitta andra

Skabbkvalster sprids framför allt genom nära och långvarig hudkontakt. Därför är det viktigt att minska sådan kontakt medan behandlingen pågår.

• Undvik nära hudkontakt tills behandlingen är klar.¹
• Dela inte sängkläder, kläder eller handdukar med någon som har skabb.⁷
• Informera skola eller förskola om ett barn har fått skabb.²

Berätta för personer som bor med dig eller har haft nära hudkontakt med dig att de kan behöva behandlas samtidigt. Hushållsmedlemmar kan behöva behandlas även om de inte har fått klåda eller andra symtom. Samordningen är viktig eftersom skabb kan smitta innan klådan har börjat.

Undvik att sova i samma säng eller sitta tätt hud mot hud med andra tills behandlingen är klar. Dela inte handdukar efter dusch eller bad. Använd inte heller samma sängkläder eller kläder som någon annan med skabb.

Om ett barn har fått skabb ska skolan eller förskolan informeras. Då kan personal och föräldrar vara uppmärksamma på om andra barn också får symtom. Följ samtidigt de instruktioner du har fått om behandlingen och när barnet kan återgå till skolan eller förskolan.

Lindra klådan hemma

Klådan kan finnas kvar även när behandlingen har fungerat. Det beror på att hudens reaktion kan fortsätta efter att skabbkvalstren har dödats. Klådan kan finnas kvar i två till fyra veckor trots att behandlingen har fungerat.²

• Hydrokortisonsalva eller hydrokortisonkräm kan köpas receptfritt på apotek.²
• Följ bruksanvisningen på förpackningen när du använder hydrokortison.²

Hydrokortison kan användas på de hudområden som fortfarande kliar efter behandlingen. Smörj enligt bruksanvisningen på förpackningen. Använd inte mer eller oftare än vad som står i bruksanvisningen.

Det kan vara frustrerande att klådan inte försvinner direkt. Kvarstående klåda betyder inte alltid att behandlingen har misslyckats. Om klådan fortsätter efter den tid som anges i avsnittet om när du ska söka vård, eller om besvären först försvinner och sedan kommer tillbaka, läs avsnittet om när du ska söka vård.

Vem kan hjälpa dig vid skabb?

Första kontakt vid misstänkt skabb

Om du tror att du har skabb är vårdcentralen vanligtvis den första vårdkontakten. Skabb bör i första hand diagnostiseras och behandlas i primärvården.⁶ Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och planera nästa steg.

Du kan kontakta en vårdcentral om du har klåda och tror att du har skabb.² Det är bra att berätta när besvären började och om någon nära dig har fått skabb. Då får vårdcentralen en tydligare bild av situationen.

Du kan också få råd om vart du ska vända dig genom sjukvårdsrådgivningen. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.² Du kan även logga in på 1177.se för att se vilka möjligheter till kontakt som finns där du bor. Vilka kontaktvägar som är tillgängliga kan variera mellan olika mottagningar.

När annan vårdgivare behövs

Ibland behöver en annan vårdgivare hjälpa till, särskilt när det är svårt att komma fram till vad besvären beror på. Vid oklar diagnos eller svårigheter att hitta skabbkvalster kan vårdcentralen remittera till hudklinik.⁶ En remiss innebär att vårdcentralen skickar din information vidare så att du kan bedömas inom specialistvården.

En hudspecialist kan behöva bedöma personer med norsk skabb.⁶ Hudspecialisten arbetar med hudsjukdomar och kan ta över bedömningen när vårdcentralen behöver stöd. Om du redan har kontakt med vårdcentralen kan du fråga hur den fortsatta vården är planerad.

Vanliga frågor om skabb

Kan man få skabb av dålig hygien?

Nej, skabb har inget med hygien att göra.² Vem som helst kan få skabb, eftersom smittan sprids genom nära hudkontakt med någon som har skabb.³

Kan husdjur smitta människor med skabb?

Nej, skabbkvalster som angriper husdjur kan inte leva på människor. Människor får en annan typ av skabb än husdjur, även om kontakt med ett smittat djur kan ge kliande bett.² Bett från djurs skabbkvalster brukar självläka efter ett par veckor när djuret behandlas.⁴

Hur länge kan det klia efter behandlingen?

Klådan kan fortsätta i två till fyra veckor efter behandlingen.⁷ Det betyder inte alltid att behandlingen har misslyckats, eftersom huden kan fortsätta reagera efter att skabbkvalstren har dödats.

Kvarstående klåda beror på en överkänslighetsreaktion mot skabbkvalster och deras avföring.¹ Reaktionen kan finnas kvar så länge döda skabbkvalster finns i huden.

Kan man få skabb igen?

Ja, skabb kan man få igen efter ny nära kontakt med en smittad person.⁸ En tidigare skabbinfektion skyddar alltså inte säkert mot att du smittas på nytt.

Samtidig behandling av hushållsmedlemmar och nära kontakter minskar risken för återsmitta.¹ Personer som haft nära kontakt ska behandlas samtidigt, även om de inte har symtom.